Allmänt · Betraktelser · Bilder · Natur och vyer · Trygghet

Jag hinner inte se djuren

Om göromålen vore djur så skulle min safari fylld med djur som jag inte riktigt hinner se. Eller, jag hinner se dem, men jag hinner inte fota dem? Jag hinner inte hoppa ur safaribilen och rida på dem?
Just nu ammar jag jätteofta. Första barnet ville ha mat var fjärde timme och åt i fem minuter innan hon somnade om. Det var det barn som inledde barnaskaran. Detta barn vill äta varje halvtimme i tjugo minuter, sen skriker han till man satt honom i selen och vaggar. Bara det viktigaste blir gjort och resten blir halvgjort eller inte gjort alls.

Märk väl att detta inte är klagan utan bara ett konstaterande att bloggen ligger långt ner bland prioriteringarna. Röran är välsignad, det blir många promenader med 4-åringen och jag tycker mer och mer om Vännäs <3 hjärtemoji.

Hur är det med er då? Jag hoppas att ni har det bra, och att ni trots all oro politiskt vet att det finns all anledning att ändå vara trygg. Jag vet inte hur jag hade känt om jag inte visste att världens skapare har omsorg om mig och familjen. Han kommer, precis som han alltid sagt, trösta, förmana stötta och förse som vanligt, så som han gör varenda dag. Så slipper jag gå på spänn. För det är lite känsligt det här med trygghet, särskilt när man har små barn, tror jag.

Jag läste i Världen idag om en kvinna som uppmuntrar till bön om skydd för våra gränser varje kväll klockan 20. Här är länken. Ett bra initiativ, jag har ställt klockan. Jag tror vi måste be om mer än beskydd också när det gäller vårt kära land. Till exempel omvändelse. Vi har tyvärr trampat väldigt snett och snedare tycks det bli. Exempel: diskussionen om att införa hemaborter, så att abort blir ännu mer “lättillgängligt” (på bekostnad av kvinnor och barns hälsa och säkerhet).

Johanneskyrkan

Barn · Bilder · Familjeliv · Mat · Vardag

Det stora mysteriet på kyrkcafét

Det kan ta två timmar att hänga upp en hel korg tvätt. Jag kan fundera på att plocka upp från golvet i köket en halv dag. Allting förhalas och går såå långsamt just nu.

Jag ska skaffa en elektrisk fotfil har jag i alla fall tänkt. Ja, det gäller att fokusera på det allra nödvändigaste nu när kapaciteten är så ansträngd.

Och så undrar jag om vi kommer ruineras av alla spontanfikor som jag och Stig gör. Jag har så dåligt samvete hela tiden och när vi går förbi cafét, och han säger “jag är sugen på chokladbull”, så… går det annat göra än att säga ja till ett barn som måste leva i slow motionverksamhet?

Igår var dock cafékyrkan öppen och där är chokladbollarna hälften så dyra men lika goda. Så det var gött. En mystisk sak hände när vi var där. Jag lämnade halva min chokladboll medan vi gick och tände böneljus. När vi kom tillbaka var chokladbollen borta, och det där gäckade mig oerhört. Vart hade den tagit vägen? Hade nån städat undan? Eller var det mannen som hette Marcus som precis flyttat hit från Skåne? Eller var det den där karln som tycktes vara konstnär utklädd till snickare?

Berättade detta otroliga mysterium för maken när han kom hem från jobbet och då sa Stig “det var jag som åt upp resten mamma, du ville väl inte ha?”, ha ha. Ja kanske är det klokt att misstänka sin klåfingriga 3-åring innan man börjar se efter pärlsockerrester i vuxna karlars skägg.

Barn · Bilder · Natur och vyer · Skidor och snöåkning

Trodde jag skulle torka ihop

Jag har knappt varit ute något på över två veckor vilket har känts oerhört tortfigt. Det är nämligen så att jag varit helt utmattad, värre än nånsin i mitt liv tror jag, och jag har gått isolerad och trött i vårt hem. Jag försöker tänka att jag är en fri kvinna som inte sitter i fängelse och att mitt tillstånd just nu är tillfälligt och välsignat men det har ändå känts OERHÖRT torftligt.

Jag vill inte ens veta hur många timmar jag spenderat framför tv-spel med treåringen. Många många timmar.

Så åkte vi till backen idag och jag kände direkt hur styrkan ökade och jag tänkte yes, yes yes yes yes yes!!! Så underbart, så helt och hållet underbart. Tänk att vi har en så fin backe bara några kilometer från vårt hem, där massor av rödkindade vuxna och barn samlas, dricker kaffe från termos och låter solen lysa upp andedräkterna.

Allmänt · Barn · Bebis<3 · Bilder

Blev sugen på att fotografera

Min bloggkompis (så roligt att säga bloggkompis!) Natalie har beställt en ny bra kamera.

När jag läste om hennes kameraplaner så måste jag säga att jag också blev sugen på att skaffa en hyfsad kamera och börja ta fotandet och dokumenterandet till en ny nivå.

Jag började kolla kameror på omkring 5000 kronor och uppåt, drömde om min nya karriär som fotograf, och det var förstås väldigt roligt.

Men för mig innebär, som ni förstår, en ny nivå av fotograferande att jag börjar fota över huvud taget. Så för 20 spänn fick jag 12-åringen till att hitta åt kompaktkameran som jag slarvat bort i nån låda. Så nu tänker jag försöka börja ta lite fina fotografier. Kanske eventuellt även filma.

Det kanske inte låter så kul för er, för jag kan tänka mig att ni blir rädda att ni ska börja behöva se en massa amatörmässiga bilder framöver. Grådassiga och korniga. Suddiga. Fula vinklar. Och jag kan just nu inte göra något för att lindra er rädsla.

Jag har även påbörjat ett litet sparande så om jag fortfarande är sugen om nåt år så kommer jag eventuellt ha råd till en bättre kamera då.

Bild på tjej som bär en ettåring på ryggen i en bärsele

Här är en bild på största och minsta barnet från i somras när vi bodde utanför Vännäs (taget med nämnda kompaktkamera). Fina Vännäs. Ser ni vattnet? När barnen inte gnällde över att det inte fanns nåt Wifi så paddlade de kanot där.

 

Allmänt · Barn · Bebis<3 · Bilder · på Sonja · Vardag

Mitt 2019 i bilder

Jag är skitdålig på att ta kort och jag är mest orutinerade bloggaren i världen. Plus att jag inte trivs med att visa för mycket av mitt liv på sociala medier. De stora barnen vill helst inte synas på bild heller.
Men jag tänkte ändå att jag ska göra nåt slags 2019 sammanfattat några få, mediokra foton.

IMG_3078

Nyår firade vi uppe i min hemby Latikberg i södra Lappland. Bästa vackraste byn. Är så tacksam att jag fått växa upp på en sådan plats.

IMG_3162

Eftersom vårt badrum höll på att renoveras så bodde jag och minsta barnet hos min höggravida friluftssyster utanför Vännäs (där de har stuga) samt i Umeå. Hon hade massa bra bebisprylar till barnet hon väntade, till exempel den här skidpulkan, som min lilla fick inviga och använda (perfekt!).

IMG_3426

I början av februari tog vi flyget ned åt söder och flyttade in hos svärmor i Falkenberg medan badrumsrenoveringen fortskred. Där var det nästan som vår. Väderomslaget kändes overkligt och jag blev nedstämd och melankolisk av att lämna Norrland men samtidigt inte komma hem till resten av familjen.

IMG_3506

I februari födde min syster äntligen sitt barn (surt dock att jag inte var där just då!), och fick då börja använda bebisprylarna till sitt egna barn. Här ser vi mitt barn respektive hennes barn i samma babyskydd, bara några veckor mellan korten!

IMG_5573

Mars månad så var vi hemflyttade igen, har tyvärr ingen bild på det nya fräscha badrummet (det blev jättebra), men den månaden spenderade vi mestadels på biblioteket i Kungälv. Samma bibliotek som åsyftas i följande inlägg:

mimersbibbla

55d7e534-00eb-4937-8ea9-f9edb0619fd0I april var det fullfjädrad vår.

IMG_4243

I maj hade min fantastiska syster möhippa i huvudstaden! Hon är en magnet för skönt folk så det var väldigt kul. Vi var även på bröllopet i juli och de hälsade på oss i Kungälv efteråt men jag har inga foton från detta.

IMG_3750

På pingstdagen döptes jag och min man, fotografen stadig på hand. Det var en stor händelse men inget datum jag kommer minnas, till skillnad från när jag mötte Jesus första gången 25 augusti 2015. Det är lite som med mig och min man. Jag minns när vi blev ihop (17 juli 2002), men jag har ingen aning om när vi gifte oss. Jag vet bara att det var nåt år sen på sensommar/höst. Vigseln var en viktig dag men mer en konsekvens av den stora dagen då vi blev tillsammans.

IMG_2242

Sen började strandsässongen och semester.

IMG_3901

På campingen sov vi svindåligt i vårt tält så ca klockan 05 på morgonen fick vi se en stuga som brann ned. Hade vi kunnat sova ordentligt så hade vi inte hört spraket och då hade vi missat alltihop (ingen skadades).

IMG_3957

Vi reste från camping till camping och träffade djur efter djur, vilket alltid är härligt! (såvida det inte är en grizzlybjörn som man trodde var ens vän men man hade fel)

IMG_4456

Till sist landade vi i Umeå/Vännäs och vi fick träffa min nya systerdotter för första gången (hon ligger bakom hästen) (eller)

IMG_4008

Så här var utsikten från deras stuga. Vi badade där nere i älven. Eller, jag doppade mig bara som hastigast. Det var jättekallt i vattnet. UME ÄLV.

IMG_4050

Jag saknar Västerbotten smärtsamt mycket. Jag älskar Norrland.  Men till slut blev vi tvungna att lämna denna plats. Innan vi kom hem mellanlandade vi på syrrans bröllop men som sagt så tog jag inga foton, bröllopet var alldeles för kul för det.

IMG_4575

Tillbaka på västkusten.

IMG_4983

I Augusti köpte vi en efterlängtad cykelvagn som har använts flitigt.

IMG_4918

I september var jag på Walk of life höll jag på att säga men jag tror det hette Livets marsch. Bilden är på katolska ungdomar som hade haft pro life-helg. Det gick bra men blev lite bökigt ett tag med några motdemonstranter som skrek sig röda på okvädesord, räckte ut tungan, dreglade och pekade finger.

IMG_5403

I Oktober så var jag på utbildning för oplaneratgravid.se, så att vi på ett så bra sätt som möjligt ska kunna möta kvinnor som behöver bollplank och stöttning i en stressig situation.

IMG_5526

I november skolades lillen in på dagis. Första dagen jag lämnade honom på dagis för att jobba grät jag. Nu känns det bättre, han trivs bra med att gå halvdag (är så glad att vi kan lösa det så) och jag trivs med att jobba.

IMG_5798

Och är man mogen för dagis är man mogen för att börja spela från Segertoner.

Sen var det jul men då var jag dålig på att fotografera, men här är en bild från tidigare idag.

IMG_5871

Äkta nyårsväder alá Falkenberg.

En annan stor årshändelse var att Kongahälla Center öppnade i Kungälv.
Det är ett stort köpcenter fem minuters gångväg från vår port. Det har ändrat den dagliga vardagen på ett mycket kännbart sätt och vi bor numer i Kungälvs centrum. Och det är ju lyxigt, men när vi flyttade till Kungälv så gjorde vi så för att vi ville bo på ett litet ställe. Kungälv är inte längre nåt litet ställe.

IMG_5006

Nu ser jag att eftersom det blir 2020 den här gången så går människor loss på sina senaste 10 år i sina tillbakablickar. Det orkar verkligen inte jag göra.

Ha ett gott nytt välsignat år! Och känner du dragning till kristendomen på ett nytt sätt, pass på, låt detta bli året du vänder dig till Jesus i tro på att han kan existera på riktigt, och därför också kan ta emot dig på riktigt när du ger ditt liv till honom.

Tips: Låt 2020 bli ett år då du går en alphakurs, själv eller med en vän. Det är en grundkurs i kristen tro kan man säga. Där kan man vädra sina funderingar med människor i alla möjliga åldrar och kategorier. Här kan du hitta kurser.

happy-new-year-sparkler-gold-640-gif