Nu har jag idkat rösträtt och det kändes bra. Som att dra av sig ett plåster!

Nu ser jag fram emot valvakan. Till dess bjuder jag här på en tillbakablick.

RÖSTTILLFÄLLEN JAG MINNS

Första gången jag röstade så var jag 21 år.
Jag visste att det var min rätt och min plikt. Men när jag kom till vallokalen så fick jag tre kuvert. Varför!?!? Undrade jag. Är det inte bara ETT val!?!?! Och det var jättemycket folk och jättemånga lappar på ett stort bord. Jag fick en panikattack och röstade bara på nåt (tror det blev Folkpartiet-Liberalerna? Något jag inte alls tänkt). Sen stod jag utanför vallokalen och hyperventilerade och grät otröstligt och kände mig som världens sämsta fastän jag ju varit så duktig och gjort Folkpartiet-Liberalerna glada.

Andra och tredje gången flyter ihop. 
Vis av erfarenheten från första valet så valde jag att förtidsrösta på biblioteket. Jag minns dessa röstningar som lugna och harmoniska. Ett med naturen. Ett av åren så röstade jag på socialdemokraterna för att “en röst på något annat är en röst på SD” (tror jag nån hade sagt). Det kändes inte helt rätt för mig men jag gjorde det ändå för kung och för fosterland. Något jag aldrig har ångrat.

Den här gången har jag röstat på valdagen men jag gick rätt tidigt för att slippa rusningen.
Jag glömmer inte den där första röstningen i första taget. Det var lugnt och helt fritt från köer i vallokalen. De tre kuverten chockade mig inte – jag är numera etablerad röstare. En världsvan beståndsdel i Sveriges demokrati. Röstade på vad jag tror är bäst men är inte helt övertygad men men.

Gud bevara Sverige medmänskligt! Som man säger.