Jag är skitdålig på att ta kort och jag är mest orutinerade bloggaren i världen. Plus att jag inte trivs med att visa för mycket av mitt liv på sociala medier. De stora barnen vill helst inte synas på bild heller.
Men jag tänkte ändå att jag ska göra nåt slags 2019 sammanfattat några få, mediokra foton.

Nyår firade vi uppe i min hemby Latikberg i södra Lappland. Bästa vackraste byn. Är så tacksam att jag fått växa upp på en sådan plats.

Eftersom vårt badrum höll på att renoveras så bodde jag och minsta barnet hos min höggravida friluftssyster utanför Vännäs (där de har stuga) samt i Umeå. Hon hade massa bra bebisprylar till barnet hon väntade, till exempel den här skidpulkan, som min lilla fick inviga och använda (perfekt!).

I början av februari tog vi flyget ned åt söder och flyttade in hos svärmor i Falkenberg medan badrumsrenoveringen fortskred. Där var det nästan som vår. Väderomslaget kändes overkligt och jag blev nedstämd och melankolisk av att lämna Norrland men samtidigt inte komma hem till resten av familjen.

I februari födde min syster äntligen sitt barn (surt dock att jag inte var där just då!), och fick då börja använda bebisprylarna till sitt egna barn. Här ser vi mitt barn respektive hennes barn i samma babyskydd, bara några veckor mellan korten!

Mars månad så var vi hemflyttade igen, har tyvärr ingen bild på det nya fräscha badrummet (det blev jättebra), men den månaden spenderade vi mestadels på biblioteket i Kungälv. Samma bibliotek som åsyftas i följande inlägg:

I april var det fullfjädrad vår.

I maj hade min fantastiska syster möhippa i huvudstaden! Hon är en magnet för skönt folk så det var väldigt kul. Vi var även på bröllopet i juli och de hälsade på oss i Kungälv efteråt men jag har inga foton från detta.

På pingstdagen döptes jag och min man, fotografen stadig på hand. Det var en stor händelse men inget datum jag kommer minnas, till skillnad från när jag mötte Jesus första gången 25 augusti 2015. Det är lite som med mig och min man. Jag minns när vi blev ihop (17 juli 2002), men jag har ingen aning om när vi gifte oss. Jag vet bara att det var nåt år sen på sensommar/höst. Vigseln var en viktig dag men mer en konsekvens av den stora dagen då vi blev tillsammans.

Sen började strandsässongen och semester.

På campingen sov vi svindåligt i vårt tält så ca klockan 05 på morgonen fick vi se en stuga som brann ned. Hade vi kunnat sova ordentligt så hade vi inte hört spraket och då hade vi missat alltihop (ingen skadades).

Vi reste från camping till camping och träffade djur efter djur, vilket alltid är härligt! (såvida det inte är en grizzlybjörn som man trodde var ens vän men man hade fel)

Till sist landade vi i Umeå/Vännäs och vi fick träffa min nya systerdotter för första gången (hon ligger bakom hästen) (eller)

Så här var utsikten från deras stuga. Vi badade där nere i älven. Eller, jag doppade mig bara som hastigast. Det var jättekallt i vattnet. UME ÄLV.

Jag saknar Västerbotten smärtsamt mycket. Jag älskar Norrland.  Men till slut blev vi tvungna att lämna denna plats. Innan vi kom hem mellanlandade vi på syrrans bröllop men som sagt så tog jag inga foton, bröllopet var alldeles för kul för det.

Tillbaka på västkusten.

I Augusti köpte vi en efterlängtad cykelvagn som har använts flitigt.

I september var jag på Walk of life höll jag på att säga men jag tror det hette Livets marsch. Bilden är på katolska ungdomar som hade haft pro life-helg. Det gick bra men blev lite bökigt ett tag med några motdemonstranter som skrek sig röda på okvädesord, räckte ut tungan, dreglade och pekade finger.

I Oktober så var jag på utbildning för oplaneratgravid.se, så att vi på ett så bra sätt som möjligt ska kunna möta kvinnor som behöver bollplank och stöttning i en stressig situation.

I november skolades lillen in på dagis. Första dagen jag lämnade honom på dagis för att jobba grät jag. Nu känns det bättre, han trivs bra med att gå halvdag (är så glad att vi kan lösa det så) och jag trivs med att jobba.

Och är man mogen för dagis är man mogen för att börja spela från Segertoner.

Sen var det jul men då var jag dålig på att fotografera, men här är en bild från tidigare idag.

Äkta nyårsväder alá Falkenberg.

En annan stor årshändelse var att Kongahälla Center öppnade i Kungälv.
Det är ett stort köpcenter fem minuters gångväg från vår port. Det har ändrat den dagliga vardagen på ett mycket kännbart sätt och vi bor numer i Kungälvs centrum. Och det är ju lyxigt, men när vi flyttade till Kungälv så gjorde vi så för att vi ville bo på ett litet ställe. Kungälv är inte längre nåt litet ställe.

Nu ser jag att eftersom det blir 2020 den här gången så går människor loss på sina senaste 10 år i sina tillbakablickar. Det orkar verkligen inte jag göra.

Ha ett gott nytt välsignat år! Och känner du dragning till kristendomen på ett nytt sätt, pass på, låt detta bli året du vänder dig till Jesus i tro på att han kan existera på riktigt, och därför också kan ta emot dig på riktigt när du ger ditt liv till honom.

Tips: Låt 2020 bli ett år då du går en alphakurs, själv eller med en vän. Det är en grundkurs i kristen tro kan man säga. Där kan man vädra sina funderingar med människor i alla möjliga åldrar och kategorier. Här kan du hitta kurser.