Vill bara berätta att i tisdags blev jag äkta maka och fru till min ungdoms och livs stora kärlek.

Och om ni undrar vem han är så kan jag berätta att även fast vi är alldeles nygifta så är han inte direkt nån som man kan titulera som en “ny flamma”.

Vi blev ihop första gången på Åsele marknad 2002 och sen dess har vi bland annat

• flyttat från Lappland till Västkusten
• fått två barn ihop
• separerat i fem år
• och hittat tillbaks till varann igen.

Mycket ryms mellan raderna i den korta sammanfattningen och vi har klarat oss igenom alltihop och kommit ur det starkare tillsammans än vad vi var innan detta, som vi kan kalla “allt möjligt”, hände.

Ja det finns mycket jag skulle kunna berätta om det… och om Gud – för Gud har en väldigt stor del i vårt band till varann. Ja för jag är helt säker på att Gud har välsignat och hjälpt (och hjälper) oss enormt mycket.

Om någon skulle vara intresserad så skulle jag kunna försöka berätta lite mer om detta vid något senare tillfälle.

Men just nu vill jag mest bara ha sagt att nu har jag gift mig med den enda man jag vill ha och jag är otroligt glad och tacksam att Gud fört oss samman inte bara en gång, utan två gånger.

Bröllopet skedde väldigt enkelt och avskalat på trappen till Kungälvs kommunhus och det var precis det bröllop som jag alltid drömt om (jag skojar bara, jag har aldrig drömt om bröllop, men vill man gifta sig så är det ju lite av ett måste). Jag är jättenöjd med hela dagen från början till slut, det var mer än vad jag kunnat hoppats på med SPA och hotellövernattning och allt möjligt (några på hans jobb hade planerat allt för oss)!

Den här bilden är från 2003

 

Den här är från två barn och en himla massa händelser senare, 2016