Abort

Om abort och dödens kultur

Jag vill bara säga att Olof Edsinger har skrivit väldigt bra om New Yorks nya abortlagstiftning och dödens kultur som även vi i Sverige tyvärr är en del av på vår hörna. Läs den här (Världen Idag). Jag tycker det är viktigt att se hur det ser ut i USA för att vi

  1. Är kulturellt väldigt nära besläktade med dem och
  2. Pro choicare i Sverige gång på gång pratar om “antiabortlobbyn” i USA och att “i USA är abort näst intill förbjudet”, vilket är helt obegripligt pga inte sant. De är generellt betydligt liberalare i lagstiftningen där.

Utdrag ur Olof Edsingers krönika:
“Det är mycket som gör New Yorks beslut stötande – ja, rentav förfärligt. Inte minst gäller detta den rent medicinska verkligheten, då det här handlar om att avliva ett barn som utan problem kan överleva utanför kvinnans kropp. Som överläkaren och ordföranden i Svensk förening för obstetrik och gynekologi, Eva Uustal, har intygat finns det inte heller några situationer då det för mammans del skulle vara bättre att döda barnet innan det togs ut, ens när hennes liv eller hälsa är i fara.

Nästan lika stötande är dock de metoder som brukar tillämpas vid en så pass sen abort. Det vanligaste är att man injicerar ett gift i barnets huvud eller mage. Medan giftet får verka bärs det ytterligare ett dygn av mamman, som sedan får föda fram sitt döda(de) barn. Detta förutsatt att ultraljudet visar att det verkligen har dött – om inte, görs proceduren om.”

Det finns alltså inte någon situation då det för mammans del skulle vara bättre att döda barnet innan det togs ut.

Nånting jag märkte när jag bröt bloggpausen och postade om New Yorks lagstiftning var att en hel del människor nästan maniskt känner sig nödgade att avfärda all abortkritik och i stället robotlikt påpeka hur himla bra det är att abort finns och att avkriminaliserandet av abort i New York liksom bara måste vara bra. Jag vill inte dra slutsatsen att det är vanligt att svenskar tycker att abort fram till förlossningsögonblicket är rimligt. Men vad tusan ska jag dra för slutsats när så många svarar på det här viset på ett inlägg som handlar om abort fram till födseln och där jag ställer massor av frågor till läsaren utifrån detta?

Jag vet inte hur det blev så att var och varannat inlägg jag skriver skulle handla om abort, det är ju inget trevligt eller roligt ämne. Men nu är det så det är, jag kan inte riktigt hjälpa det.

Betraktelser · Bibeln · Bilder · Jesus · Kristendom · Skärmdumpar · Tidningsutklipp

Åkesson är ingen god herde

För ett tag sen skrev jag om hur en del konspirationsteoretiker använder ordet “får” och hur jag som kristen numer gärna titulerar mig själv som ett dito eftersom jag har den goda herden.

Här kan ni läsa inlägget “Att vara ett får, bra eller dåligt?”.

Och nu så såg jag detta:

kastafar.jpg

Här kan ni se videoklippet där han kastar får till (från) höger och vänster (han har gett fåren namn efter de andra partiledarna) , aftonbladet.se.


Vad tror ni att Åkesson tänker att han själv är i förhållande till fåren som han kastar iväg?

Min gissning är i alla fall att Åkesson inte ser sig själv som en herde. Hade han sett sig själv som en ledare för vilsna och blinda stackare så hade han väl inte hånfullt kastat ut ett gäng till en hungrig folkmassa (som förmodligen inte heller identifierar sig som vilsna får fastän… ja, är det inte rätt uppenbart).

Nä gott folk. Särskilt kristna som ju faktiskt högst medvetet bekänner sig som vilsna får i behov av herde.
SD har anammat en retorik som på sina ställen är formulerad för att attrahera kristna. Red alert red alert. *Ljud av massivt larm*.

åkesson kastar får


Den här veckan ska jag försöka posta ett inlägg om dan, men idag blir det två inlägg för det kommer ett inlägg till lite senare som kommer handla om tungotalet.