Jag har en bekant på instagram som har hamnat i ateism och han lägger ut olika varianter av samma påståenden om Gud med visst mellanrum. Det är alltid kul när nån gammal bekant för Bibeln på tal, för det händer inte ofta. Att det är i negativ dager är bättre än inget. Här är den senaste av hans delningar.

“En Gud som dömer dig till en evighet i eld för att du inte tror på honom”
Först: när man uttrycker sig så här om domen så har man missförstått något enormt viktigt om kristen tro och om vår Gud. Man har missat att man redan är dömd till evig död som det är, och att det inte finns något alls som man kan göra åt den saken.
En del har föreställningen att de redan är helt fria i det här livet (vilket är anmärkningsvärt men ok), en del tror även att livet/själen redan är evig genom återfödsel och olika steg av medvetenhet. Så när Bibelns Gud säger att han en dag ska döma hela världen och befria den från all ondska så är det många som tolkar det som att han hotar att ta fria och goda människor som redan äger evigt liv, för att bränna upp deras redan strålande själar i plåga. Och det enbart för att de hade mage att inte tro på honom. De ser sig själva som redan fria och redan oskyldiga och som att de bör ha en given plats i en perfekt skapelse. Att denna skapelse tillhör en god och överlägsen Skapare ingår knappast i deras sätt att se på saken.
Men det är inte det som Bibeln lär när den berättar bakgrunden och anledningen till fallet och domen.
Det Bibeln berättar är en historia om fallna människor och en fallen värld, om synd och frestelser och om Skaparen som ska återupprätta hela sin skapelse en dag, så att inga tårar, sjukdomar eller ondska finns mer. Och i den förnyelsen av allt som existerar just nu så vill han inte förgöra utan bevara oss. För det behövs något drastiskt eftersom vi har arvssynd invävt i vårt DNA från födseln.
Det är det som är anledningen till att Jesus offrade sitt blod på det där korset. Det är för att vi genom tro på hans offergåva ska kunna bli förnyade och upprättade genom hans perfekta lydnad, hans perfekta själ, hans perfekta DNA (själen sitter i blodet). Genom honom blir vi frikända från det onda som vi inte själva kan rena oss från. När Jesus kommer för att döma och rensa bort all ondska så blir vi således inte bortrensade, för vi tillhör då Honom och inte den dödsdömda världen.
Visar vi däremot bort hans offergåva, och fortsätter synda, så rensas vi bort, med all rätt, då vi inte har på en god jord att göra. Men han njuter inte av att rensa bort människor (eller ens djur), utan Bibeln beskriver gång efter annan hur vår Gud vill att vi ska vända om från det onda och välja honom, följa honom, tro på honom och bara honom, då han är enda vägen framåt.
Det är också därför som Jesus dröjer med sin återkomst enligt Bibeln. Gud väntar in folk, kanske rent av du som läser detta. Men hur länge han kommer vänta vet ingen.
“Skulle jag finna någon glädje i den ogudaktiges död? säger Herren, HERREN. Nej, jag vill att han vänder om från sin väg och får leva” Hes 18:23
LÄS JONAS BOK, snälla gör det, den är kort, den är fantastisk, se det som en boost i allmänbildningen, och fråga er sedan: finner Gud något nöje i att förgöra Nineve?
Tror du kan läsa den här men för Guds skull se till att skaffa hem Bibeln om du inte har det.
“Han vägrar tillgodose entydiga bevis för att han existerar”
Sen det här att han inte ger några bevis. Han ger bevis. Hela hans skapelse är ett bevis. Så här står det i Romarbrevet 1:18-20, och jag håller med. När man väl sett det så kan man inte få det osett. Då kan man inte ens steka purjolök utan att se en Guds stämpel i stekpannan.
“Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.”
Men inte nog med det. Till oss som är kristna sänder han sin helige ande. En del tror att kristna blir kristna utan bevis, men riktigt så är det inte. Som Lina Sandell sjunger i psalmen Måne och sol: “Anden vår tröst, levande varm, och helig och stark, talar om Gud “
Vi hittar inte på när vi talar om Anden. Anden är den som fyllde oss med det nya livet när vi kom till tro, sedan dess är han är en del av oss. Han är både ett stort under och en del av den gråaste, tråkigaste vardagen. Han är närvarande genom puls och andning. Och han hjälper oss att tänka och han hjälper oss med perspektiv och tröst och han hjälper oss att lära känna Gud genom både bra och dåliga känslor, genom framgång och fall. Han kommunicerar på varierande sätt, i olika tider, till olika människor. Men alltid med samma budskap om samma Gud. Det är så vi känner igen honom.
Jag nämner också detta med bevis i punkt 2 i det här inlägget.
I Efesierbrevet 1:13-14 står det “I honom har också ni, sedan ni hört det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, i honom har också ni, sedan ni kommit till tro, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill. Anden är en handpenning på vårt arv, att hans eget folk skall förlossas, för att hans härlighet skall prisas. “
Hur tar man emot gåvan? Hur vänder man om?
För att komma till Gud behöver man Gud. Be Honom om tro, be honom att rensa bort tvivlen, för detta kan man inte krysta fram. Tvivlar man så tvivlar man och tror man inte så tror man inte. Men kanske längtar du efter något? Kanske känner du en tomhetskänsla? Kanske upplever du att något viktigt fattas som du inte riktigt kan hitta? Be honom om att ge dig det du saknar, vad det än är.
Fråga ärliga frågor. Be honom att forma dig, tala till dig, leda dig och visa dig.
Och om du kan göra det uppriktigt redan nu, vänta inte, utan erkänn Jesus gärning och be om förlåtelse, hjälp och stöd och evigt liv. Skaffa Bibeln och läs den. Börja med till exempel Markusevangeliet. Brottas med texterna.
Och så vill jag peka tillbaka på frågan i rubriken:
Bör en Gud som är god rensa bort all ondska?