Betraktelser · Högtider · Kristendom

En polett trillade ner :) God jul!

I förra inlägget lät det kanske som att jag endast firar jul plikttroget då jag sa “tradition är tradition”, men jag tycker mycket om julen. Jag har brottats lite med det här hur man som kristen ska fira jul, då julen uppenbart inte är kristen i bottnen. Och ni ska få höra: en polett har trillat ner. Jag har under åren läst då och då om missionärer. Missionärer som åker till Afrika och Amazonas, och alla andra möjliga platser jorden runt. Och vet ni vad de säger? De säger att de inte vill utplåna kulturerna som de kommer till. Det missionärerna vill göra är att berätta om Jesus och vad han har gjort för mänskligheten. De vill se människor befriade från den här världens synd och bojor.

Det är naturligtvis därför som julen är som den är. En gång i tiden kom missionärer till Sverige, mötte en hednisk svensk kultur, och eftersom missionärerna var ödmjuka och inte ville utplåna kulturen som de kom till, så berättade de om Jesus och så tog man det därifrån. De kulturuttryck som folk ville behålla behöll man, och det som var mörkt och otäckt försvann eller gjordes till barnvänliga versioner.

Jag tycker fortfarande inte att man ska säga att “Jesus föddes på julen”, man kan säga att man “högtidlighåller Jesu födelse”. Jag tycker också att man kan säga att julen är kristnad, inte att den är kristen. Och jag förkastar fortfarande tomten (det har jag gjort ungefär alltid, på grund av.. nej tack till tomten).

Sverige håller just nu på att avkristna ihjäl sig själv, vilket stör mig, men jag stör mig i alla fall inte längre på att julen inte är kristen i grunden.

Julevangeliet är centralt för livet, och vi är miljoners miljoner människor som mött den där lilla pojken som ligger i strået, fast som vuxen. Nu ser vi fram emot hans återkomst. Men nästa gång han kommer så kommer han inte som ett litet barn, utan då kommer han i hela sin härlighet och makt.

God jul! 🙂

Maria och Elisabeth med Johannes och Jesus

Abort · Betraktelser · Bilder · Jesus · Kristendom · Skärmdumpar

Tolkning av drömmen i föregående inlägg

Jag skrev om en dröm i föregående inlägg och jag fick ett mail med frågan om det kommer någon fortsättning på det, för det var så mörkt och slutade så abrupt.

Jag trodde att det var tydligt vad drömmen handlar om, eftersom det är så tydligt för mig. Men jag vet med mig att jag kan vara lite obegriplig ibland.

Drömmen handlar om vår kultur och vårt samhälle idag. Den handlar om hur offerträsk inte alls är något som tillhör en mörk historia, utan att offerträsk i allra högsta grad är aktiva än idag, mitt i våra städer, mitt i vår civilisation. Men i stället för eld och rök och sträva pålar så sker det i polerade miljöer med mjuka lakan och steriliserade instrument.

Genom abort offrar vi våra barn för lycka, välgång och hälsa. Det är ingenting som man riktigt ifrågasätter, utan man bara “vet” att tillgång till abort är något positivt, som öppnar dörren till ett fullare och rikare liv.

Detta tankesätt och denna livsstil blir även ett sätt att offra kvinnor på, för vi pressas in i en livsstil som inte är anpassad efter eller har respekt för vår biologi, våra kroppar, psyken och behov, utan det är vi som ska anpassa oss, vi som ska offra, vilket dödar oss, om än inte på ett lika direkt sätt.

När jag var liten och hörde om ättestupor där man gjorde sig av med äldre och sjuka så häpnade jag över barbariet.
Idag pratas det en hel del om aktiv dödshjälp eller assisterat självmord. Där är det främst äldre och sjuka som är i farozonen, men även andra, som handikappade. Hela tiden under parollen “i omsorg för livet”.

I stället för att offra för att få en god skörd, som man gjorde förr, så vill man idag offra för att “skörden ska räcka till”. Man har börjat prata om abort som ett effektivt sätt att stävja “klimatkrisen” men också som ett sätt att hjälpa folk från fattigdom och svält. Man har börjat se människor som “sopberg” och “co2-utsläpp”. Några människor mindre, innebär ett längre liv för resterande, så tänker i alla fall de som är riktigt illa tilltyglade av klimatpaniken (ni behöver hjälp). >Här< kan ni läsa ett tydligt exempel på när det har gått riktigt snett när det kommer till abort och miljöfrågan.

Allt det ovan nämnda sker under mantrat att man “bryr sig om livet”, att man “bryr sig om barnen”, “bryr sig om kvinnorna, “bryr sig om de sjuka och fattiga” och så vidare. De liv som tas, ses oftast inte som riktiga liv, utan man ser det som att om man offrar dem så får “riktiga liv” en chans att växa och nå sin potential, vad nu det är.

Offerträsken finns alltså kvar, men eftersom de har fått en fin och modern konstruktion utåt, så ser man det inte som offerträsk utan man ser det som ett städat och civiliserat medel till omsorg, framgång och hälsa, och ju snabbare och lättare tillgången är, desto bättre.

Var finns hoppet och vägen ut från det här?
Jag måste tyvärr säga att det här våldet och föraktet för svaghet, litenhet, lidande och beroende förmodligen kommer att fortsätta ända till tidens slut. Det enda man kan göra är att vända om och sluta delta i och bidra till det. Och vill man det så finns hjälp att få av ingen mindre än Gud själv. Och ja jag talar även, kanske till och med särskilt, till de som gjort en eller flera aborter själva. Ni är mer än välkomna till Honom, ni är eftersökta och efterlängtade. Gud sände inte den här kunskapen om livet till kristna för att ni som trampat snett ska bli hatade utan för att ni ska få veta att Gud sände sin son till död och uppståndelse för att han vill ha en relation med just såna som oss (såna som trampat snett). Abort är inte oförlåtligt.

Vill man lämna dödskulturen som ser döden som ett medel till frihet, lycka och hälsa, så finns det bara en sak att göra och det är att vända sig till givaren av sant liv, sann lycka och sann frihet. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Jesus är svaret. Att vända bort från döden och i stället följa livet.

Jesus sade: “Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?” Hon svarade: “Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen.”
Då hon hade sagt detta, gick hon och kallade på sin syster Maria och viskade till henne: “Mästaren är här och kallar på dig.”
– Joh 11:25-28

Men jag måste varna er: många, majoriteten rent utav, kommer tycka att du är helt dum i huvudet. De kommer att anse att du är en samhällsfara och ett vandrande hot mot andras lycka och välgång, när du plötsligt känner och uttrycker avsky mot abort. Abort är lite av en helig guldkalv bland de som (ovetandes) dyrkar den här världens gud. Så vill du följa Jesus, och vill du att han ska förvandla ditt hjärta och dina tankar, så får du buckle up och förbereda dig på att du kommer att bli avskydd av många, och inte bara av den här orsaken. Men jag måste säga att det är värt det. Det kan ta lite tid att vänja sig, men det är värt det. Sen kanske din uppgift blir en annan än just att prata om just det här.

“Om världen hatar er, skall ni veta att den har hatat mig innan den hatat er. Om ni vore av världen, skulle världen älska er som sina egna. Men ni är inte av världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. ” – Jesus Joh 15:18

nyhedendom.jpg

 

Bibeln · Bilder · Jesus · Kristendom · Ockultism

För ett år sen köpte jag en massa böcker om ockultism

Förra året vid ungefär den här tiden malde jag böcker om hedendom och allmän ockultism. Jag köpte böcker, lånade från biblioteket och plöjde nätet för att försöka ta reda på om det kunde finnas något att bygga på i detta.

Intresset för dessa religioner var inget nytt för mig. Jag har varit och nosat på dem så länge som jag kan minnas och har alltid lockats till det just för att de här idéerna lyfter upp andligheten som något självklart och naturligt.

Jag har alltid blivit frustrerad när människor har förnekat och bortförklarat den andliga delen av verkligheten, för jag har jämt haft andliga upplevelser som jag inte har kunnat förklara som “ingenting” eller “inbillning”. Mina erfarenheter har också gjort det omöjligt för mig att tro på en andeförnekande världsbild. Så sökandet har pågått länge, men för nåt år sen blev det mer intensivt. Jag stod inte ut, det går nog att jämföra med att långsamt hungra ihjäl.

Kyrkan såg jag dessvärre inte som något alternativ, för kyrkan såg jag som mer eller mindre oandlig.

Jag såg kyrkan som några som säger “Hej vi hjälper fattiga och har Jesus som förebild. Men utöver att vi tror på Bibeln och har det jättetråkigt i Guds namn så tror vi ungefär likadant som ateister!”.

Därför var jag inte intresserad av att söka mig till kyrkan.

Jag hade missat hur djupt och självklart andlig kristendomen är (dock inte självklart att alla kyrkoförsamlingar är det) och att den erbjuder svar på alla andliga frågor.

Jag hade även lyckats missa hur enkelt det är att få tillgång till de här svaren – man behöver liksom inte ens åka till indien, äta veganskt eller söka helande från trädstammar.

panik

Ja tänk att kristendomen erbjuder alla andliga svar helt utan att man först måste bli klokare eller ens bemästra en perfekt spagat. 

Men som sagt – det hade jag ingen aning om då. Så jag sorterade tyvärr bort kyrkan som andligt ointressant och så slösade jag tid och energi på hedendom och ockultism i stället.

hedniska böcker

Det här är faktiska bilder på några av böckerna som jag köpte och läste. Ja jag vet. Det är som att jag var en parodi på en människa som söker svar på helt fel ställen. 

Fick jag inte ens några svar från de här böckerna då?

Nä.

Trodde ibland att jag var nära nån form av svar men det gled mig alltid ur händerna.

Nåt som jag däremot fick i rikliga mängder var diffus ångest som jag så klart antog berodde på en uppsjö av andra orsaker.

Och nu kanske ni tror att jag började krita ut pentagram på golvet och tillkalla andar eller så bara för att jag läste böckerna, men det gjorde jag inte. Däremot öppnade jag upp mig för att andligt pröva de grundläggande principerna i de här lärorna och jag testade meditation (österländsk) och yoga (som jag var rätt kass på), och därmed blev jag också öppen för andliga influenser jag inte hade nån aning om vad det egentligen var och hur de fungerar och påverkar.

Innehållet i de här lärorna drog mig kort sagt längre och längre bort från Gud, ni vet, Bibelns Gud, och måendet blev så klart därefter (det finns en anledning till att Gud ägnar halva Bibeln åt att varna för andra gudar och ockultism….).

En av de första grejerna som jag kände att jag behövde göra när jag tagit emot Jesus var att rensa lägenheten på alla dessa skitböcker.

Jag hade nu själv fått se hur enkelt det var att ta emot frälsningen och få krypa upp i Guds varma, kärleksfulla famn så jag stod inte ut en sekund till med dessa böcker som bara innehåller en massa onda, vilseledande och skadliga lögner. Så jag samlade ihop alla yoga-/new age-/hedendoms-/hinduism/andlighetsböcker (utom de jag lånat från bibblan förstås) i papperskassar och slängde i en brännbart-container.

Det var det första, enda och lamaste bokbål jag någonsin varit med om. Men även fast jag inte fick se böckerna brinna så visste jag ju att de skulle brinna så det var ändå okej.

bokbål

Och det var så skönt efteråt. Jag var så lättad över att bli av med det. Att slänga böckerna blev en konkret markering för mig att den delen av mitt liv är över och att det nya är här.

Nu är Jesus mitt fokus och nåt annat andligt fokus behöver jag inte.

I början kändes det konstigt att kasta nåt som jag lagt så mycket pengar på. Men så står det så här i Bibeln:

“Åtskilliga av dem som bedrivit trolldom samlade ihop sina böcker och brände dem offentligt. Man beräknade deras värde och kom fram till 50 000 silverdrachmer”
Apg 19:19

Det finns de som slösat mer än mig alltså.

(obs att såna här böcker inte typ kväver dig i sömnen – det farliga är att ta sig an idéerna i böckerna. Men för mig var det väldigt viktigt att slänga dem)

Förut tyckte jag att kristna var uppblåsta men nu fattar jag precis varför kristna är så känsliga när det kommer till new age, yoga, allmän nyandlighet och hinduism m.m.
Det lockar ju sökare till fördärvet.

Och anledningen till att vi kristna gärna påpekar detta är helt krasst för att vi har fått kännedom om sanningen och har fått kunskap om att allt inte alls är relativt, och att alla vägar inte alls leder till Gud.

Ta ett gott råd och håll er borta från all icke-kristen andlighet. Ni sparar tid och energi genom att söka efter Bibelns Jesus. Dra inte ut på sökandet om du inte absolut måste.

Här har jag skrivit om hur jag blev frälst.