Det har kommit nya striktare abortlagar i Alabama (större delen av USA har i regel mer liberala abortlagar än Sverige, vet att en del inte vet det) och på sistone har jag sett väldigt många peppra ut ordstråket “de är män som vill kontrollera kvinnors kroppar och sexualitet!”, för ja, även fast det var en kvinna som skrev på så var resten män.

Och jag måste bara säga en sak. 

I USA blev abort legalt i bredare skala via rättegången Roe mot Wade år 1973 och de som la den domen var män, fast den gången var det bara män och inte en enda kvinna. Och om vi är lite konsekventa och utgår från att dessa maktens vita män vill kontrollera kvinnors kroppar med sina domslut, kan det inte vara så att vita, mäktiga män röstade igenom fri abort för att abort kan användas av just män (och även i större skala politiskt) som ett medel för att ha tillgång, makt och kontroll över kvinnors kroppar, sexualitet och reproduktiva förmåga?

Vad är det vanligaste problemet: att enskilda män tvingar, manipulerar och pressar sin sexpartner att föda det gemensamma barnet trots att hon inte vill – eller att han tvingar, manipulerar och pressar henne att göra en abort, trots att hon inte vill?

Och om vi ser i större politisk skala – vad händer när den som legaliserar abort är exempelvis rasist, och lägger abortkliniker som erbjuder gratis abort i utsatta områden där det finns många svarta kvinnokroppar?

Jag är i alla fall så fruktansvärt trött på hur samtalet om abort allt som oftast kokar ned till nån slags “aborträtt vs. abortförbud”-kamp där den man talar med känner att den måste försvara aborträtten så fort minsta kritik mot abort kommer på tal. Så många nyanser går förlorade när det blir på det sättet. Abort kan väl för bövelen vara objektivt dåligt på sätt som vi alla kan komma överens om.

Ja jag hatar abort och tycker att det är fruktansvärt och ovärdigt, och ja jag anser att det ofödda människolivet är ett människoliv värt att värna. Men jag tycker ju att även kvinnans liv är värt att värna! Så vi kan ändå ha common ground! Vi kan ändå vara överens om vissa saker! Kom igen!

Om något som anses frigöra en kvinna så uppenbart även används i kontrollen och våldet mot henne, så måste man kunna kritisera det kontrollerande utan att den frigörande delen ska hotas.  Annars är det inte en frigörelse, det är en gisslansituation.

Om det upplevt belönande är beroende av att man accepterar det upplevt påtvingande, så lever man inte i ett hälsosamt förhållande, man har drabbats av Stockholmssyndrom.

Abort är i mina ögon handen som stryker men slår, belönar men straffar, ger men beslagtar, och alltid samtidigt. Den gör kvinnan mindre utsatt men den utsätter henne och hon är beroende av dess välvilja även fast den inte vill henne väl.

Jag skulle önska att fler kunde se och uppmärksamma hur abort används förtryckande och hur det skadar. Men jag tror inte att jag, en kristen pro-lifer, kan föra ett sånt samtal för någon bredare skara.  Jag anser ju att det ofödda livet har människovärde. Den övertygelsen anses som mycket provocerande och blotta närvaron av en sån värdering upplevs tyvärr som både skammande och bakåtsträvande av dagens traditionella feminister och det gör att det jag säger visas bort som ett hot.

Men ni som inte anser det, alltså ni som anser att det ofödda livet inte är något värt eller snarare är beroende av vad enskilda kvinnor anser om det, ni kanske kan prata om detta och lyssna till varandra. Sinsemellan borde ni väl kunna göra det utan att känna att ni hamnar i försvarsposition?

Kvinnor ska rustas, lära sig att se samt skyddas från faror och hon ska veta sitt värde. Kvinnans liv är också heligt. 

Kanske är det redan massor som är “on it” och skriver och arbetar med hur kvinnor mer eller mindre subtilt drivs till ofrivilliga aborter i ett land med fri abort. Jag kan inte påstå att jag hänger med i allt så jag har säkert missat massor – tipsa i så fall! Det skulle glädja mig och jag skulle älska att ta del av feministisk kritik av abort. Vet redan en hel del feministisk abortkritik i USA, men törstar efter svenskt material och svenska feministiska abortkritiker. 

Jag kan relatera till en hel del i det feministiska samtalet, men abortfrågan är en sån fråga där jag verkligen inte kan det. Där anser jag att man är alldeles för förtrollad av vad abort kan befria oss från, medan det som abort utsätter oss för slipper förbi.

Jag tycker i alla fall att ni som säger “de vill kontrollera kvinnors sexualitet och kroppar” hädanefter ska vara konsekventa och även inkludera de män som är för fri abort och som skriver på lagar och domar som ger just detta. Varför tro att just dessa män har annat än sina egna behov och begär i åtanke?