Betraktelser · Bibeln · Bilder · Illustrationer · Jesus · Kristendom · Stor Konst · Trygghet

Jämförelse: Guds rike och coronahotet

CA00DEF9-E30B-44C1-8D2D-A28E0C44D437
(Stor eloge till min lillasyster som gjort den här briljanta illustrationen)

Idag tänker jag jämföra coronaläget med Guds rike.  Guds rike är det som man blir medborgare i genom Jesus och det kan vara ganska svårt att beskriva det för någon som står utanför. Längst ned kommer jag infoga några liknelser som Jesus själv drog. De är nog trots allt bäst.

Men nu kör jag.

Likheter mellan Guds rike och coronasmittan: 

  • Allt är ungefär som vanligt men ingenting är längre som förr även fast det allra mesta till det yttre ser likadant ut. Så är det även med coronaläget. Som de sa på jobbet, “business as unusual”.
  • Förändringen går inte att se och ta på på något enskilt sätt, ändå är den där nästan som i luften man andas, som en färgförändring i atmosfären som är omöjlig att inte lägga märke till eller som en ande.
  • Detta osynliga men fullt verkliga manar till förändring i ens liv och saker man förr inte tänkte så mycket på och kunde göra obehindrat kan nu ge dåligt samvete om man slarvar, för man har fått en ny ansvarskänsla.

Olikheter: 

  • Coronahotet kommer utifrån och tränger sig in / Guds rike kommer uppifrån och tar sin boning inuti, för att sedan genomsyra större delar)
  • Coronahotet väcker fruktan, osäkerhet och panik / Guds rike ger visshet, hopp och frid.
  • Corona slår ut de svagaste / Guds rike reser upp de svagaste.
  • Coronaviruset gör att framtiden kan kännas mörk och osäker / Guds rike bär ett löfte om att allt kommer ställas till rätta, även om mörker förekommer efter vägen.

Fyll gärna på med likheter och skillnader bland kommentarerna om ni kommer på några!

När fruktan, förvirring och osäkerhet tränger in utifrån så är det ovärdeligt att ha en sann, trygg och oföränderlig källa som man kan ösa från. En god källa som inte är beroende av omvärldens eller ens egna tankar, känslor och idéer.

Med Jesus blir hotet från utsidan inte overkligt eller något som man kan ignorera eller hantera nonchalant, men hotet förlorar sin udd.

Guds rike, eller himmelriket, är inte något som vi väntar längre fram eller efter vår död. Det är ett vanligt, missvisande missförstånd. “Enda skillnaden” som blir efter tidens slut är såvitt jag förstår att Guds närvaro då kommer breda ut sig ostört och genomsyra allt.

‘Då Jesus blev tillfrågad av fariseerna när Guds rike skulle komma, svarade han dem: “Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen. Inte heller skall man kunna säga: Se, här är det, eller: Där är det. Ty se, Guds rike är mitt ibland er.”Lukasevangeliet 17:20-21 

Och där ni går fram skall ni predika: Himmelriket är nu här. ‘ Matteusevangeliet 10:7 

Här får ni ett par Jesu liknelser angående himmelriket (finns fler i Bibeln, längre versioner)

‘Han framställde också en annan liknelse för dem: “Himmelriket är likt ett senapskorn, som en man tar och sår i sin åker. Det är minst av alla frön, men när det har växt upp är det störst bland alla köksväxter och blir som ett träd, så att himlens fåglar kommer och bygger bo i grenarna.” Matteusevangeliet 13:31-33 

‘Himmelriket är likt en skatt som är gömd i en åker. En man finner den och gömmer den, och i sin glädje går han och säljer allt vad han äger och köper den åkern. ‘ Matteusevangeliet 13:44

 

Bilder · Böcker · Jesus · Trygghet

“Jag kan som pappa inte föreställa mig regler av andra skäl än omsorg”

Jag skrev i förra inlägget att jag läste Elsanders bok “På väg” och nu har jag läst den färdigt. Den var bra!

Fattas den på ditt lokala bibliotek så kanske du kan be dem göra ett inköp, det gjorde jag, annars finns den här på bokus.

När jag fortsatte läsa boken igår kväll så såg jag att han skrivit om samma ämne som jag skrev häromdan angående Guds regler som inte sällan har uppfattats som glädjedödar-förbud.  Jag tycker att han uttryckte det bra:

IMG_6437

 

Betraktelser · Bibeln · Bilder · Illustrationer · Jesus · Kristendom · Trygghet · Vittnesmål om Jesus

När jag känner mig udda eller galen

Ibland när jag ska försöka uttrycka min tro och beskriva vem Jesus är så kan jag känna mig rätt udda, ungefär som att jag tror på något som är nästan ingen förutom jag tror på. Jag vet inte riktigt vad det beror på då det är såpass långt från sant.

Kanske beror det på att jag är ganska ensam om att vara kristen i min ursprungskrets och i min familj, och att min tro fortfarande är ganska ny?

Kanske kan det bero på att de enda jag hört tala om tro på allvar tidigare, var sektledare och andra hemska religiösa i tv-serier och filmer?

osympatisk

När jag känner mig udda brukar jag i alla fall

  1. Tänka på psalmen “Måne och sol”

Det är en psalm som sjungs i alla kristna församlingar, till och med i Svenska Kyrkan som räknas som nån slags måttstock för hur “en rimlig kyrka” ska se ut enligt många som inte själva är kristna.

Helt skamlöst sjunger folk denna radikala psalm. Och det får mig att förstå att det jag säger när jag försöker berätta om Gud egentligen inte är något utstickande.

TEXT TILL MÅNE OCH SOL (EN HELT NORMAL OCH ACCEPTERAD PSALM)

Måne och sol
Vatten och vind
Och blommor och barn
Skapade Gud
Himmel och jord – allting är hans!
Herren vår Gud vill vi tacka

(Ref) Herre vi tackar dig
Herre vi prisar dig
Herre, vi sjunger ditt heliga namn

Jesus, Guds son
Levde och dog
För alla för oss
Lever idag! (!!) 
Ja han är här! Ja han är här! 
Herren vår Gud vill vi tacka (refräng)

Anden vår tröst
Levande varm
Och helig och stark
Talar om Gud!
Stöder och bär
Dag efter dag
Herren vår Gud vill vi tacka (refräng)

Då förstår jag att när jag berättar om att Jesus lever och att man genom tron på honom får Helig Ande som berättar och visar vem Gud är, då pratar jag om något som har hänt och händer många människor i många tider och som många människor tror på. Efter att ha tänkt på Måne och sol så brukar jag

2. Tänka på trosbekännelsen.

Den är lite tamare än Måne och sol förstås men innehåller ytterligare information. Trosbekännelsen uttalar man i många kyrkor, om inte varje söndag så åtminstone regelbundet.

Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens skapare.
Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den Helige Ande,
född av jungfrun Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma
levande och döda.
Vi tror ock på den helige Ande,
en helig, allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

Vi står alltså upp ganska ofta och bekänner tillsammans att vi tror på att Helige Ande kom och befruktade Maria så att hon blev gravid.

Vuxna människor, alla samhällsklasser och intelligenser. Det här är ingen ramsa eller som en fin godnattsaga som ger oss trygghet på grund av att vi hört den så många gånger. Vi tror på det här.

Titta här bekänner kulturskribenten Joel Halldorf sin tro när han skriver på Expressens kultursida på bästa sändningstid.

3. Läsa Bibeln och läsa andra kristnas tankar, upplevelser och erfarenheter.

När jag precis kommit till tro så funderade jag mycket på om jag förlorat vettet och blivit galen, psykotisk.

Helige Ande, Jesus Kristus, Min Herre Och Min Gud – det var såna ord som jag fram till då antagit att bara galningar och kanske en och annan dumsnäll använder.

religionskunskap

Så för mig blev det ovärdeligt att kunna dubbelkolla mina upplevelser med yttre källor. Dels Bibeln, som är gammal och skrevs ner långt innan jag vände mig till honom, men dels också andra människor som mött samma Jesus som mig och som gärna läser och undersöker samma gamla bok.

Så är det fortfarande, att jag vill dubbelkolla, så att jag på så sätt kan se att jag personligen tagit emot den utlovade och väl beskrivna och dokumenterade relationen med Gud, och alltså inte bara har tagit emot en personlig, till mig isolerad, psykos.

Ja jag ville bara dela det här. Kanske är det nån fler som känner sig lite udda ibland.

religionskunskapfraga2

Bilder · Jesus · på Sonja · Trygghet

14 frågor och svar

Nathalie körde lite frågor och svar för ett tag sen, och jag tänker nu svara på exakt samma frågor som hon har svarat på!

Vem är du?
Jag heter Sonja, bor i Kungälv men är egentligen en Latikbergare.

IMG_3041
Stora sonen på vägen utanför där jag är uppvuxen, förra året

Familj?
Dels har jag en mor och en far och fyra syskon som är utspridda lite här och där i landet. Jag är näst yngst om nån vill veta. Men så har jag min egna familj och den består av min man som jag blev ihop med för 17 år sen, och tre barn. Vi tänkte så här när vi var omkring 20-21: vi skaffar våra barn nu när vi är unga, så “slipper vi det sen”. Vi tänkte helt fel. Små barn är inget man vill “slippa”. Och viola – vi fick en sladdis 2018.

IMG_3045
Maken kastar sladdisen i luften i Latikberg

Vad har du gjort idag?
Vaknade darrig och mådde svinilla. Klev upp och försökte få i mig något för att se om det blev bättre. Det blev det inte. Gjorde mig och yngsta i ordning, lämnade honom på dagis, men kände där att jag inte kan gå till jobbet. Låg sedan på soffan till det var dags att hämta honom igen. Nu mår jag helt okej. Till middag värmde jag soppa som jag gjorde igår (så bra tänkt av mig), och ikväll har jag gjort grönsaksgratäng som blir ett härligt tillbehör någon annan dag.

Vilken är din favoritårstid?
Det finns bara en gång jag tycker om solsken, och det är kalla höstdagar. Då lever jag upp. Torra höstar gillar jag. Men jag gillar vinter också – obs! Norrländsk vinter.

IMG_3109
Äldsta och yngsta barnet vid en stuga i skogen där vi picknickade lite när vi var i Latikberg förra året

 

Chips eller godis?
Jag tycker bara om choklad och vissa typer av saltlakrits. Nån enstaka chipssort är okej. Men choklad är bäst. Överlägset.

Vad gör du när ingen ser?
Jag går på toa bland annat. Mer än så vill jag inte säga förrän min advokat är här.

Vad är din favoritmat?
Gräddig mat. Ostar. Föredrar i regel vegetarisk mat över kött, pga vegetariskt i regel är godare. Men malet kött är okej, malet så att man inte behöver tugga själv. Hatar kotletter, bara jag hör ordet “kotlett” får jag en rysning längs ryggraden.

Favoritbok?
Bibeln så klart, men den innehåller egentligen 66 böcker eller vad det nu är, så den är mer som ett bib(el)liotek (fniss). Utöver den så är nog min favoritbok Pappa Långben av Jean Webster. Den läste jag många många gånger när jag var yngre. Annars läser jag helst inte romaner utan hellre böcker som avhandlar vad Nephilim i Bibeln kan tänkas ha varit, vilken hårfärg Noa kanske hade, hur flat earthers tänker, och såna saker.

IMG_3556
Jag och lillen på Kungälvs bibliotek, där vi är på gränsen till stammisar

Vad vill du jobba med?
Jag trivs där jag jobbar nu.

Vem är din idol?
Jag har aldrig haft nån direkt fallenhet för idoler. Jag var kär i Orup när jag var fyra-fem år, sen lyssnade jag väldigt mycket på Svenne Rubins och Kenneth and the Knutters. Efter det har jag gjort nåt försök på Nick Cave och Britney Spears men jag skulle aldrig i livet vilja se dem live ens. Tanken får mig nästan att spy. Att se Britney skulle dessutom kännas som att gå på Seaworld och se delfiner, som tvingas uppträda i bassänger på ett sätt som ger dem självmordstankar. Så jag vet inte. Jesus är iaf inte min idol, idol pekar på något ytligt.

Vad lyssnar du på nu?
Jag har lyssnat en del på Kanye Wests nya album Jesus is King, men annars lyssnar jag på podden Relatable med Allie Stuckey. Jag värdesätter tystnad högt så oftast lyssnar jag inte på något alls.

Morgon- eller kvällsmänniska?
Kvällsmänniska 100%. Jag hoppades helt naivt att jag skulle bli morgonmänniska när jag blev frälst, att Helige Ande skulle lyfta mina ögonlock på morgonen och bära upp mig innan solen gått upp, för man tänker sig ju att kristna vaknar tidigt på morgonen för att hinna med sina böner och dricka varmt te till ljudet av fröjdefull nunneklostermusik. Men det visade sig att om jag vill bli morgonmänniska så måste jag slåss blodig med mig själv. För jag älskar att vara vaken på kvällar och nätter.

Vad ångrar du mest?
Att jag lämnade min man när jag var omkring 23 år för att han var “mer vän än en partner” enligt vad jag då tyckte. Om jag hade vetat att en vän som partner är något man ska hålla hårt i, och att romantiska känslor kan komma tillbaka, och att relationen kan nå nya djup för att man är kvar och kämpar, då hade jag inte lämnat honom. Om jag vetat vad jag vet nu så hade jag inte rört upp livet för mina barn och andra, bara för att jag helt själviskt ville söka en pusselbit som jag definitivt inte kunde hitta på det sättet. Vi var isär i fem år. Det ångrar jag mest.

Vad gör du för att må bra?
Gör saker jag egentligen inte känner för att göra, men som jag vet är bra för mig, tex träffar folk, städar, lagar bra mat. Men viktigast är att hålla kontakten med Gud färsk, så att jag får kraft att göra allt det där. Utan honom orkar jag inte.

IMG_4079

Allmänt · Bilder · Illustrationer · Jesus · Trygghet

Mänskligheten är inte bortom räddning

Jag tänkte på en sak igår.

Tänk om det skulle komma något gift i vattnet (medvetet pga sabotage eller genom olycka) som gjorde att alla fick grova neurologiska funktionsnedsättningar. Alla invånare skulle alltså få extremt svårt att fokusera och sitta still, och allt annat som grova neurologiska funktionsnedsättningar kan innebära. Kanske skulle förgiftningen även leda till lägre IQ.

Skulle bli kaos och misär?

Först tänkte jag att det här skulle bli ett jättejobbigt samhälle att bo i. Att det skulle bli kaos och misär. Men så kom jag att tänka på hur Gud skulle kunna styra upp ett sånt samhälle and make it work, förmodligen bättre än vad samhället fungerar idag, om befolkningen vände sig till honom om hjälp, ledning och råd.

För honom är neurologiska skador i stor skala genom vattenförgiftning inget hinder för ordning och funktionalitet. Inte ens om han skulle välja att inte göra en enda person frisk från det här tillståndet (rätt så ofta låter Gud sjuka människor fortsätta vara sjuka och detta kommer folk fortsätta att ifrågasätta till tidens slut).

Förslöade intellekt inte slutet

Det finns inget som kan hända så att man som människa och mänsklighet står utan hopp eller hamnar på ett mindre värde. Så även om hela världen skulle ha drabbats av en olycka som ändrade vår hälsa drastiskt, kanske gav oss missbildningar och förslöat intellekt, så skulle vi ha allt att hoppas på, om vi vände oss till Han som skapar ordning och som ger mening.

godvetenskapsman

Jag har alltid känt rädsla och hjälplöshet kring min egen och hela mänsklighetens sårbarhet och allt som vår dumhet kan leda till (vi bråkar, hämnas, gör gifter, odlar virus, genmanipulerar, “hanterar” kärnavfall, bygger massförstörelsevapen…). För att inte tala om naturens egna nyckfullhet som alltid hänger över oss.

Varje minut av existens osannolik

Såna tankar brukade ge mig oro eftersom det, helt ärligt, är fullt realistiskt att det skulle kunna ske en stor och förödande katastrof, lokalt eller globalt. Var som helst, när som helst. Helt ärligt – är det inte ett mirakel att vi överlever dag för dag, minut för minut?

Men nu kan jag, även om jag inte gillar tanken på världsvid hälsokris, vara viss i att det inte finns något hot som kan ställa mänskligheten bortom räddning. Det gäller bara att sträcka sig efter räddningen och följa den som räddar. Det finns ingenting, inget hälsotillstånd och ingen skada, som då kan rycka oss bort från att ha mening, riktning, och bestå.

Kanske kan det ge tröst till nån fler där ute som sedan barnsben har lidit av regelbundna “tänk om vi hamnar i en hemsk kris vi är ju så intelligenta men ändå så dumma i huvudet”-tankar. Vi är alla dumma i huvudet mer eller mindre, men det finns någon som inte är det.

“Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv” – Joh 3:16

“Vad min Fader har gett mig är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand. Jag och Fadern är ett” – Jesus, Joh 10:29

jesusshepard