Barn · Bilder · Familjeliv · på Sonja · Vardag

Det höjer min livskvalitet med 700%

Hej och hallå i lingonskogen, eller ska jag säga lingonriset, för att hedra mitt hår.

I juni, ungefär tre månader efter att senaste barnet föddes, så kände jag att energireserven var slut och att jag gick över till att gå på ångorna. Jag kände i princip sekunden det inträffade.

Jag känner mig i det närmsta dement. Och det säger jag inte som överdrift utan så säger jag för att jag glömmer saker hela tiden, blandar ihop ansikten, vad som hände när och när som hände var, och var som inträffade hur. Blir ibland pinsamt.

Jag läste i förra veckans tidning att när kvinnor sover för lite så bryts deras hjärnor ned och kommer ut med avföringen. Det var inte exakt så det stod, men det är så jag minns det, och jag kände att jag relaterade ganska tungt till den forskningen. Jag hoppas innerligt att annan forskning visar att kvinnors hjärnceller kan byggas upp igen. Eller det hoppas jag att de gör oavsett vad forskning säger.

En stor fördel är att vi numer bor i Västerbottens inland där luften är frisk, klar och livgivande. De få hjärnceller jag har dansar och leker (med kärrliknande miljö upp till knäna) när jag är ute i friska luften.

Men min kropp just nu, wow, så det är alltså så här det känns att närma sig 40. Det har alltid varit sånt snack om “rynkor som visar att man skrattat och levt” så jag har inte tänkt på att 40 år också kan innebära att det är tyngre att föda barn än när man var, låt säga, 22. Eller 33. Eller så är den senaste bara tyngre än de andra, vem vet.

Sen är jag också ovanligt vek, det är jag. Det har jag alltid varit. Frisk med god kondition men vek.

Här är en bild jag tog i söndags. Jag tyckte att det var hemskt trevligt att nappflaskan gick i samma färgton som bakgrunden på låttexten. Ser ni? Nästan exakt samma färg, otroligt. Nu i efterhand kan jag ifrågasätta varför jag blev så road av detta, men det här är en del av min hjärna that keeps on giving: jag är lättroad, vilket höjer min livskvalitet med ca 700% så tack för den egenskapen.

Allmänt · Bebis<3 · Bilder · på Sonja

Trött och frustrerad men är veteran

Jag tänkte att jag ska uppdatera hur det går. Bebisen är nu fyra månader gammal och jag ammar som bara den och är trött jämt. Inget annat av de andra barnen har ätit så här ofta och långa stunder.

Barnet ifråga sover bara när han får ligga sida vid sida eller när han blir buren.

Jag tycker att det är tungt just nu eftersom jag bara kan göra halva handlingar hela tiden men då jag varit med förr och har haft barn som fungerat liknande så vet jag att det är övergående och rätt som det är är de tonåringar som stänger in sig på rummet.

Det är också många tillfällen varje dag för att njuta och bara tacka för allt. Har jag sagt att jag är oerhört nöjd åt att vara född -85 i Sverige? Jag borde nog säga det några fler gånger. Enda nackdelen är väl att man blivit bortskämd.

Jag älskar Norrland dessutom. det finns inget län som Västerbottens län.

Allmänt · Barn · Bilder · Familjeliv · på Sonja · TV & film

Det blev lite firande i alla fall

Man tänker iaf inte att detta är en frisk människa

Jag fyllde egentligen år i tisdags men pga covid så blev det lite firande nu i stället med gräddtårta och paket. Jag fick ett Nintendo Switch och det var bra.

Nintendo har nämligen alla söta spelen och jag älskar söta spel. Vi har ett par PlayStations men tyvärr är handlingen i de spelen ofta “heroinistapa rullar in bland nudister i skogen och skjuter dem”. Och även om det inte alltid är så allvarligt så är de i regel jättemörka med dramatiska regnskurar och gubbar med skrovliga röster som ska på “uppdrag”.

Jag är piggare från förkylningen nu men pigg är jag inte. Går omkring här som Ozzy Osbourne och andas med öppen mun och får mjölksyra av att gå från ett rum till ett annat.

Ikväll bad lillen mig att berätta en historia, för det är det bästa han vet, men jag fick tala om för honom att jag tyvärr är för trött i huvudet för att hitta på något bra.
“Men jag tycker om när du hittar på dåligt också” sa han och log så uppmuntrande att jag nu är osäker på om jag någonsin har hittat på något bra.
Jag gjorde i alla fall en nödlösning och återberättade ett avsnitt från Book of Boba Fett.

Allmänt · Bilder · Natur och vyer · på Sonja · Skidor och snöåkning · Trygghet · Vardag

Anja Pärson var i backen

Ska skriva en väldig tråkig sak, en typisk överflödig information som på alla sätt saknar allmänintresse, men jag kan inte hjälpa det: jag är så otroligt trött just nu.
Nu när jag fått det sagt, för jag ville verkligen få det sagt, så kan jag skryta om att Anja Pärson var i vår backe i söndags. Ja jag såg henne inte själv men jag kände hennes närvaro genom min man (som var där).

Själv var jag där i lördags.

Jag var där och assisterade 3-åringen. Jag vill inte trötta ut er med min tacksamhet över att vi kan njuta av syrerik fritid och att vi har fred och frihet och gemenskap och så vidare. Men jag är så glad för det här livet som vi ännu kan leva på vår hörna av jorden.

Jag tror att det är allting kring vaccinpass som får mig att njuta extra mycket. För rätt som det är så kan uppenbarligen ens fina, fria land (som har allemansrätt!) börja dela upp befolkningen i dåligt motiverade grupper där den ena anses vara berättigad större frihet än den andra, och detta med brett folkligt stöd.

Nu har man fått se hur snabbt det kan gå och hur enkelt det är att vända människor mot varandra på grunder ej rotade i sanning och förstånd. Tycker inte längre man behöver fundera på “hur det kunde hända” när det kommer till samhällen i historien där någon grupp plötsligt blivit skydda, utfrysta, förföljda, fängslade och i vissa fall värre än så. Nu är vi inte där i Sverige, (men närapå i andra sk civiliserade länder som Österrike och Tyskland) men psykologin är densamma och människan är sig lik överallt och i alla tider.

Men vad är detta. Här skulle jag skriva ett lättsamt inlägg, ett inlägg som inte berör något laddat i hela vida världen. Ett inlägg om ostsmörgåsar och tulpaner. Och så nämner jag vaccinpasset i kritiska ordalag. Vad är det för fel på mig.

Allmänt · Barn · Betraktelser · Bilder · Högtider · Jesus · Kristendom · på Sonja

Vi blev fotobombade av en 1700-tals armé

Nu är alla avslutningar gjorda och det var väldigt vemodigt. Vår yngsta slutade förskolan och jag har sagt upp mig från mitt jobb för vi ska ta oss an nya äventyr. Jag ser fram emot det men det är ändå sorgligt.

Här är en bild från Nationaldagen. Vi följde sedan 1700-talssoldaterna likt lämlar till Bohus fästning, där vi sjöng nationalsången efter att en frackklädd trumpetare spelat några toner stående på solhet, kanske 300 grader varm, sten. När jag sjunger “ja jag vill leva jag vill dö i norden” så menar jag det. Jag har sagt det förr och säger det igen: Sverige är bästa landet, och bästa tiden för att bli född var -85. Tack min Gud för detta. Är mycket nöjd. MYCKET.

Nu gäller det bara att folket i det här landet återvänder till tron och omvänder sig så vi slutar att vända allt upp-och-ner efter eget bevåg. Vi är som folket i Nineve som inte kan skilja mellan höger och vänster, och vi vet ju alla hur de gick för dem.
Om du inte vet hur det gick så rekommenderar dig att läsa Jona-boken, den är en av mina favoriter och dessutom inte särskilt lång. Det ingår i allemansrätten allmänbildningen att läsa Bibeln så läs den. Börja med Jona. Varför inte.

Många anser att flyktingar och invandrare bör ta sig an svensk kultur för annars så kommer landet förstöras, jag anser att det är fel, den enda som kan rädda oss är Jesus. Det gäller såväl svensken som invandraren. Andra, bra mycket mer visa människor än mig, har sagt det före mig.

“My mama used to say only Jesus can save us”

– Kanye West, “Jesus walks”

Spontana tankar:
– Jag har inget problem med (bokstavliga) höger och vänster men jag har stora problem med gepard och leopard.
– Ljud kommer i vågor, det hör man ju.
– En styrka jag har är att jag kan somna snabbt i princip när som helst, var som helst. Och inte nog med det, jag börjar drömma direkt. Jag drömmer jämt.
– Jag kan även framkalla handsvett med tankekraft.