Betraktelser · Bilder · Illustrationer · Jesus · Kristendom

Räta på er när ni ser kaoset

Jag tycker att alla nyheter bara flyger och far. Det är massa larm och/eller propaganda hit och dit om klimatet, konflikter, globalisering, avhumanisering av våra mest sårbara, ryssar och kineser som flåsar oss i nacken och normalisering av det bisarra och snuskiga. Och nedrustar man inte jordbruket lite väl?

Samhällsdebatten har blivit antiintellektuell. Våra smarta och bildade människor måste sitta och bemöta “kan män ha mens?”-frågor dagarna i ända.

Är det fler än jag som är leds på dessa talking points? (samtidigt som man förstår varför de behövs…)

Jag längtar efter klarsyn och vishet. Men, det verkar som att det är svårt att få så mycket av det i det i nyhetssorlet. För även om det finns stycken av sanning där så är det en tilltagande röra utan förankring i någon fast grund. Ledstjärnorna tycks vara “allt är relativt”, “följ ditt hjärta”, “lev din sanning”.

Jag vill uppmuntra er som tycker att det är snurrigt, att läsa om Jesu liv, som det står om i Bibeln. Läs om när hans lärjungar bokstavligen gick sida vid sida med honom. Saker han sa (bland annat om det som vi kan se idag, i människor, i samhället, i oss själva), saker han lärde, saker han gjorde, människor som han mötte. Det finns dokumenterat i evangelierna.

Läs ur Matteus kanske? Kanske ska du säga, om du är osäker på om Gud finns: “Gud om du finns, visa det för mig. Och så ber jag, ge mig en fast grund som aldrig skakar eller förändras”. Och så börjar du läsa. Lägg din Bibel / nya testamente där du inte kan låta bli att ögna i den. På toan kanske. Läs om skinkhalvornas skapare medan du sitter toa.

Visste ni att jag slängde mitt enda exemplar av nya testamentet, ungefär två månader innan jag blev frälst? Jag slängde den för att jag trodde att jag liks aldrig skulle läsa den. Man kan vara närmare tro än vad man tror.

Här är Jesus ord:
“Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig. I min fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni”. Joh 14:1-4 (jag som markerat kursiv)

Jag hade mycket ångest över världens tillstånd förr i tiden, ända sen jag var barn. Jag tänker ibland på hur jag skulle ha känt idag, om jag inte hade fått min oro stillad. Jag vet att många bär en sådan oro. Jag önskar att jag kunde visa dem, att det finns en trygghet som är större än all oro.

Abort · Betraktelser · Jesus

Dagens uppmuntran: “Naturligtvis är du religiös!”

När det kommer till kommentarer och diskussioner på nätet som handlar om exempelvis abort, så kommer det ofta någon som ska säga något i stil med “Suck.. naturligtvis är du religiös! Det kunde man ha förstått!” .

Jag brukar inte hänge mig åt diskussioner på nätet så ofta längre, men när den här typen av kommentar kommer upp så är det ändå som ljuv musik i mina öron. Vi tillhör ett folk, som följer en Kung, som försvarar liv som världen spottar på. Och folk känner igen oss för vi gör det. Naturligtvis tillhör de oföddas försvar Jesus från Nasaret. Det kunde man ju ha förstått.

Så det här inlägget skriver jag för uppmuntran till någon eller några. Det är ingen förolämpning när de säger detta, även om den som säger det tror det. När det kommer till diskussioner på nätet, så är mitt råd att begränsa hur mycket energi man lägger på det, och att lära sig att sätta punkt och dra sig ur utan att ha “vunnit” diskussionen. Vi är inte där för att övertyga, det är Helig Andes uppgift. Vad vi kan göra är att så frön och vattna, och att reflektera en liten ljusglimt från Han som vi tillhör, Han som älskar de värnlösa.

Ha en fin nationaldag folk!

Från nationaldagen i Kungälv 2021, den bästa nationaldag som jag haft.

Bibeln · Bilder · Böcker · Jesus · Kristendom · New Age och annan andlighet · Ockultism

Bibeln handlar inte om att vi ska vara vänliga

Jag har många gånger hört människor påstå att kärnbudskapet i Bibeln handlar om att “man ska behandla varandra med kärlek/vänlighet”. Man tänker då på den gyllene regeln och menar att det är detta Bibeln handlar om och att det var det som var Jesus budskap till människan. Att det är nåt åt det hållet som “all religion far efter”.

Jag trodde själv det.

Var jag lat?

Mitt sökande efter sanning upptog all min vakna tid till slut. Samtidigt så var jag lat. Jag var lat för att jag inte ägnade mer tid åt vad kristna tror på enligt kristna själva. Och då menar jag seriösa kristna som väljer bort annan andlighet i lydnad till Guds första bud (du ska inte ha några gudar vid sidan av mig).

Kanske är det för att annan andlighet verkar mer spännande när man är sökare. De har en massa spännande tillbehör som plingar, doftar, glänser, glimrar och ger ifrån sig “energier”. I annan andlighet kan en (andligt sett) högt ansedd karl till exempel påstå att han kan bota sjuka med sin sexuella överskottsenergi, som han lagrat genom celibat. Det finns kristaller, kort, portar att öppna, och all slags atteraljer i annan andlighet.

Vackra böcker med guldiga symboler. Kvinnor som säger att de är reinkarnerade egyptiska drottningar. Brygder, mantran, kartor, dimensioner, planeter, shakran.

Medan kristna förlitar sig på Gud allenast. Håller Bibeln som helig. Bön, endast åt Gud!

Exemplet kommer från något jag läst på riktigt i någon av alla böcker jag plöjde (jag var mycket skeptisk till indierns metoder)

Bibelns kärnbudskap är att vi är fallna människor med sjuka hjärtan, döda i vår synd, oförmögna att kunna förstå och göra det goda av egen maskin. Bibeln handlar om Guds plan att återföra oss till nära relation med sig själv och ge oss nya, eviga liv med honom. Bibeln handlar om Jesus från det första kapitlet till det sista.

Löftet om Jesus kommer redan vid Adam och Eva. Hela Gamla Testamentet skildrar en längtan och väntan på löftets uppfyllelse. Israeliterna är Guds löftesfolk och Gud har lovat att alla jordens folk ska bli välsignade genom dem. Längtan uppfylls i Nya Testamentet med Jesus. Efter att löftet infriats får de som tar emot budskapet uppdraget att sprida det vidare, till hela världen. Vi håller gyllene regeln mycket kär när vi samtidigt väntar på Jesu återkomst. Ingen kan veta exakt när.

Bibeln beskriver världens historia, ett folks historia, Guds kopiösa tålamod och Jesus uppoffring och seger. Den beskriver uppdraget som engagerar miljoners och många blir förföljda och dödade för vad vi tror på. Hur skulle Bibelns kärnbudskap bara kunna vara “behandla andra vänligt”? Det kan vilken norrman med hårknut som helst proklamera på sin instagram.

Man kan välja att inte tro på Bibeln om man inte vill eller kan. Men säg inte att Bibelns kärnbudskap skulle vara att behandla andra med vänlighet/den gyllene regeln. Det är dålig allmänbildning.

“Guds ord är levande och verksamt. Genom att avslöja en människas synd kan det göra henne förkrossad. Men det kan också skapa hopp och nytt liv genom att visa vem Kristus är. Ordet är både en domare över vårt liv och en tröst i nöden och sorgen. Var och en, som inte bara hör, utan faktiskt lyssnar till Guds ord, kommer att bli berörd i sitt inre och börja förvandlas.

Förvandlingen kan börja med en fruktan för Gud. Inte den fruktan som man känner inför en ond tyrann med oinskränkt makt, utan den fruktan man känner när man plötsligt inser att man har handlat orätt mot sin allra närmaste vän. “Åh nej! Vad har jag gjort? Hur ska hon, som är så underbar, någonsin kunna förlåta mig?””

från boken Accent – var dag med Jesus (går att hitta här, obs är ej sponsrad)
Bibelcitat · Bibeln · Bilder · Illustrationer · Jesus · Kristendom

“Jag tror inte på Gud men jag tror på nånting”

Innan jag blev kristen trodde jag på någon slags gud. Jag var en av alla som säger nåt i stil med “jag tror inte på (Bibelns) Gud men jag tror på nånting”.

När jag såg på världen tänkte jag att det måste finnas något “bakom”, en gemensam nämnare, ett grundackord, något som länkar samman allting.

Enligt mig är en gud det enda logiska.

Jag tänkte att gud, vad det nu var, måste vara en källa. En källa av information? Energi? Helt säkert kärlek.
Men sen vad kärlek är, och om den här guden hade värderingar, det hade jag ingen aning om.

Jag föreställde mig också att den här guden fanns nånstans oändligt långt borta. I “universums eller galaxens center”? Kanske var gud en källa som sände ut signaler i en jämn sträng, och så “fastnade” denna information, i form av liv, lite hipp som happ där det passade? Ja kanske!

När man inte vet så är det mycket som ligger öppet för spekulation.

Många tror på nånting-guden vilket är en sund instinkt

Jag anser att det är en sund instinkt och korrekt betraktelse att tro på “nånting”. Men jag vill uppmuntra människor att sluta göra det. Nånting-guden är inte en riktig gud. Den kan inte bära vikten av en en enda människas själ.

Den enda sanne Guden, Bibelns Gud, har personlighet, vilja, namn, röst, ansikte och händer. Han inte bara ser och hör, han talar också till oss. Han talar om det han gjort, gör och kommer att göra. Han både förmanar och uppmuntrar. Han är inte neutral. Han ser. Han vet. Han är specifik.

“Ty se, han som danar bergen och skapar vinden och förkunnar för människan sina tankar, han som gör morgonrodnaden till mörker och går fram över jordens höjder – HERREN, härskarornas Gud, är hans namn.”

– Amos 4:13

De som bekänner Jesus med sina läppar och tror i sitt hjärta att han uppstått från de döda, de som uppriktigt ber honom om räddning, de blir räddade. Jag visste inte att han utlovat den Helige ande också men jag fick ändå. Guds Ande kallas också för bland annat Hjälparen. Hjälparen öppnar till exempel upp Bibeln på ett nytt sätt.

Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad. Hjärtats tro leder till rättfärdighet och munnens bekännelse till räddning. Skriften säger ju: Ingen som tror på honom skall stå där med skam. Rom 10:9-11

Vi lever fortfarande i Bibliska tider. Allt som Gud har lovat har inte hänt. Vi har saker att se fram emot. Vår tröst ligger inte bara i det han gjort och gör, vi har enorm tröst i framtiden, även fast framtidsprognosen för den här världen är ”ganska” dyster. Gud är den orubbliga, fasta horisonten att fästa blicken vid oavsett åt vilket väderstreck man kollar, i en värld som snurrar och ändrar form exakt hela tiden.

Så till alla er som tror på “nånting”: Ni har en sund instinkt men jag tycker att det är dags för er att gå vidare.

Varför byta från ”nånting” till Jesus?

Bara någon verklig utanför oss själva kan rädda oss. Anledningen till att vi behöver Jesus är för att Gud är helig. Vare sig orenhet eller mörker finns i honom. För att förenas med honom behöver vi bli renade. Detta kan vi omöjligen bli med egen kraft, så vi behöver en utomstående hjälp. Någon perfekt. Någon som aldrig syndat men som ändå fick bära straffet för synd. Hela Bibeln behandlar detta för den som är intresserad. Hihi.

Har du tex någonsin ljugit? Spått dig? Kollat med lust på någon som du inte är gift med? Att man har gjort nåt sånt och inte bett om förlåtelse än innebär inte att man är oälskad, ful eller luktar illa, utan det innebär att man inte kan förenas med Gud. Han har egenhändigt skapat oss med ett inre rum där endast han passar och endast han kan bo. Det är det rummet som många människor önskar fylla när de går törstande och hungriga och söker efter “nånting”. Och “nånting” ligger träffande nära “ingenting”.

“‘…Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.’ De sade till honom: ‘Herre, ge oss alltid det brödet!’  Jesus svarade: ‘Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta. Men jag har sagt er: Ni har sett mig och tror inte. Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig skall jag aldrig någonsin kasta ut.’ “

Johannesevangeliet 6:33-37

När jag läser såna här Bibelstycken kan jag ibland undra “hur kan man läsa det här och inte förstå vad han menar, är det inte klart och tydligt, vad väntar folk på?”, haha. Men jag vet. Jag vet.

Bilder · Illustrationer · Jesus · Kristendom · Psykisk ohälsa

Därför är jag kritisk till kroppsaktivism

En grej som är populär i feministiska kretsar är kroppsaktivism-konton i sociala medier. Där visar kvinnor med icke-ideala kroppar upp sig avklätt. Syftet är att få sig själv och andra kvinnor att må bättre.

Det brukar ha sin botten i att de, i många år, har hatat eller skämts för sina kroppar.

De har sett hur “fula män” rör sig fritt utan att skämmas. De upplever att de fula männen får uppskattning för sin personlighet och eventuella humor, medan kvinnor har upplevt personligheten som helt förbisedd. Som om de vore objekt.

Målet med många av dessa konton är att visa att kroppen är okej hur den än är formad, och att vi kvinnor är fullt ut människor med både kropp och personlighet.

Många är de kvinnor som har vittnat om att kroppskonton har hjälpt dem.

Så vad är det som gör mig tveksam?

Det finns många saker som gör mig tveksam men jag tänker fokusera på tre punkter.

1. När är kvinnor objekt och när “äger de sig själva”?
Feminismen kritiserar att kvinnor kläs av offentligt, men det upphöjs om kvinnan ifråga tycks “äga sin sexualitet/kropp/” och, viktigast av allt, “inte tillfredsställer den manliga blicken”.

Huruvida man tillfredsställer den manliga blicken är dock svårt att säga, för det finns ingen exakt gräns. Man kan endast ha ett hum. Kvinnor som har varit lite “för ideala” och som har poserat lite för “tillfredsställande” har genom tillsägelser, drev och ibland attacker fått höra att de är skadliga för rörelsen. Dessa kvinnor har tillrättavisats och fått lova att aldrig mer visa sina lite för snygga kroppar “på tjockas bekostnad”. Som sagt: När anses de avklädda bilderna vara skadliga, och när är de avklädda bilderna #girlboss #queen #slay?

Om en för smal kvinna säger att hon genuint tror att hon är tjock så räcker inte det. “Känslor har inte alltid rätt” säger då en rörelse, som inte helt sällan anser att män kan vara kvinnor, om de “känner sig” som kvinnor.

2. Det gynnar snuskhumrar
Jag skulle säga att avklädandet av kvinnokroppen främst gynnar snuskhumrar och samhällets förfall. Det är som att man inte vill veta av att det finns något i det motsatta könet som kallas för lust. Eller så tänker man att män kommer att sluta känna lust för kvinnokroppen efter ett tag?
Om man inte kan hantera att män och kvinnors kroppar är olika så tycker jag att det är mycket bättre att upprätta likhet genom att män börjar täcka sig istället. Jag anser att våra ungdomars säkerhet och integritet går före en högst symbolisk och dum så kallad frihet att visa sig naken. Ta rörelsen “free the nipple” till exempel, som anser att även kvinnor ska kunna visa bröstvårtorna öppet och oladdat, som män. Har man tänkt att det ska gälla utan åldersgräns och att 13-14-15-åriga tjejer ska kunna posera topless? Och det skulle skydda unga flickor och förbättra samhället hur?

Goals

3. Fokuset på kroppen minskar inte
Stirrar man på kroppen och talar om kroppen så blir huvudet av kroppen fylld. Sen så är det uppenbart att många kvinnor som gör feministiska utvik har gått från att vilja tillfredsställa den manliga blicken, till att tillfredsställa den feministiska. De avklädda bilderna svämmar över av uppmärksamhet, och ju mer av den här bekräftelsen som de får, desto fler bilder på samma tema blir det. Visst får de kritik, men då går en armé till motattack i en känsla av systerskap, kamp och riktning.
Man ser att känslan av “det är vi mot de andra” är stark, för när någon som varit tjock plötsligt går ned i vikt, så pekas de ut som svikare, hycklare och avfällingar.

Vad ska man göra då?

Jag tror att en bra plats att börja är att se den som har skapat människan, vilket är Gud. Jag är kreationist vilket innebär att jag tror att vi är eftertänkt formade av en intelligent och personlig Skapare. Jag tror att allt skapat har en plats och ett syfte i en mycket större bild. I andra trosuppfattningar tror man ofta att själen är gammal (uråldrig? evig?) och flyttar in i kroppen, men jag är helt övertygad om att både kropp och själ blir till vid samma ögonblick – vid befruktningen. Jag finner ingenting i Bibeln som visar att vi har något liv innan dess. Reinkarnation är en myt.

Kärlekens innebörd och syftet med våra liv får vi från Gud, genom Jesus, och ingen annanstans ifrån. Så mitt råd är att börja där, att söka Guds son för förlåtelse, helande och undervisning. Det är inte en enkel och snabb väg, men när vi lär känna den som format oss, när vi får en chans att börja om, så får vi också en ärlig chans att lära känna oss själva. Sanningen om oss själva, kroppen inräknad, är del av den sanning som gör oss fria.

“Jesus sade till de judar som kommit till tro på honom: ‘Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria'” Joh 8:31-32

Sammanfattningsvis

Jag vill mena att kroppsaktivismen söker frihet och kärlek, vilket är goda mål, men jag anser att metoderna leder fel. Dessutom är det tveksamt om rörelsen förstår vad verklig frihet och kärlek är. Kvinnor är fullt ut människor med både kropp och personlighet, men fokuserar man på kroppen och sätter tillit till mänsklig bekräftelse så hamnar man lätt i en destruktiv spiral av toppar och dalar. Jag tror att Jesus för oss mot målen på ett mycket bättre och hållbarare sätt.