Allmänt · Bilder · Handarbete

Helt omotiverad att fortsätta

När jag var tidigt i graviditeten, kanske vecka 15, så påbörjade den här filten. Sen efter flytten kom jag av mig lite och nu är den nästan klar.

Men.

Jag har nu helt tappat sugen.

Alla handarbeten har sina mindre inspirerande delar och just nu har jag det tråkigaste i hela universum kvar. Det är sååå tråkigt att virka ihop rutorna.

Egentligen har jag inte mycket kvar men varenda maska känns som en kilometerlång seglats på ett vindstilla helt händelselöst grått hav (med rosa och lila inslag).

Det är väl bara att bestämma sig men finns det tillfällen då ens fingrar känns tunga som tio vattenballonger så är det väl vid tillfällen som dessa.

Jag vill verkligen ha filten klar, den skulle vara så fiiin i sängen, på golvet eller i en barnvagn.

Får se om jag hinner göra klart innan förlossningen kickar igång (jag är idag en dag overtime).

Allmänt · Bilder · Handarbete

Jag har virkat ett lejon

litenthugmgmgJag har ju berättat att jag börjat hålla på mer med handarbete men efter det har jag inte sagt så mycket mer. Det blev ett litet avbrott efter flytten men nu är jag igång igen, låt mig presentera ett lejon:

20180113_184241 (1)

 

Han blev en gåva till en nyfödd baby-boy som föddes nu i början av året vilket var lejonets syfte redan från början.

Han är virkad i giftfria material och ögonen är naturligtvis säkerhetsögon. Han var riktigt rolig att virka (även om det alltid finns vissa moment som är mindre roliga).

Jag ville att han skulle heta Juda, men det sa jag inte till föräldrarna men kanske fattar de av sig själva att det är en Juda som det är frågan om här. Yes.

Allmänt · Bilder · Familjeliv · Handarbete

En annan sida av mig som vaknat till

Senaste tiden har jag plockat fram min mer handarbetande sida. Den har slumrat inom mig ett bra tag nu och jag känner att det kanske är dags att jag plockar fram den igen (nu när jag kanske ska bli bullmamma och allt) (som sagt krävs det ett mirakel för att jag ska kunna bli en genuin bullmamma så det ligger definitivt inte i mina händer) (just nu lajvar jag bara bullmamma fläckvis).

När jag var liten brukade jag och mamma handarbeta rätt mycket tillsammans. Nu i efterhand förstår jag att det var bland det mysigaste i hela världen att sitta vid henne och bara göra en lampskärm eller duk eller vad man nu gjorde. Hon var väldigt kreativ och konstnärlig och gjorde väldigt mycket fint till vårt hem, det mesta i tysthet, och nu på senaste tiden känner jag att jag också vill göra fina grejer till vårt hem. Saker som inte går att köpa för pengar, saker som det är lagt tid och kärlek på och som familjemedlemmarna kanske inte riktigt tänker på men känner.

Tyvärr är jag inte ens hälften så kreativ och konstnärlig (eller bullmammig) som henne, men nåt ska jag väl kunna göra.

En av alla grejer som Jesus har gjort för mig är förresten att han har öppnat mina ögon mer och mer för allt fint från min uppväxt. I rätt många år har jag varit ledsen, arg och besviken över hur saker och ting varit och blivit. Men mer och mer har jag kunnat förlåta och släppa det dåliga och då har jag börjat kunna se det fina och bra bättre. Jag har alltså inte glömt det dåliga men det har fått mindre känslomässigt utrymme. Det är skönt.

Men än har han mycket kvar att göra med mig och mina relationer, den gamle frälsarn. Vissa saker går smidigare än annat och jag är tyvärr trögarbetad på vissa sätt. Som väl är så verkar han aldrig bli trött.

Något annat som är trögarbetat är det här projektet med mormorsrutor som jag tänkte skulle bli en filt. Men nu när jag hållit på ett tag så känner jag att en kudde blir bättre. Och så köper jag ett tjockare och mysigare garn till filten. Så får det bli!

Här är en duk som jag har gjort. Men jag vill inte visa hela då jag ska ge bort den. Jag vill bara visa er lite att här är en handarbetare på G.