Betraktelser · Bilder · Mat

Varför står det gubbar på gården med Sverker Olofsson i spetsen?

Idag när jag såg ut från kontorsfönstret så fick jag se en hel armé med gubbar där utanför. Maken, som varit och tankat, ringde och beklagade sig för att han inte kom fram till parkeringsplatsen. Gubbar precis överallt.

Stämningen var spänd och förväntansfull. Jag såg det i deras kroppsspråk, på sättet de talade med varann, på skratten som hördes ända in.

Var det kungen som var på ingång? Eller kanske en racerbil från 40-talet? Snart kom svaret.

En lastbil fylld med potatissäckar. Och längst fram i kön stod faktiskt ingen mindre än Sverker Olofsson.

Maken frågade några män om potatisen är billig. Svaret? “Nä, billig är den inte”.
Så vad är hemligheten då? Till och med 16-åringen var sugen att springa ner och “vifta med en tjuga” (gubbarna betalade med kontanter). Magnetismen från händelsen påverkade kännbart våra liv i säkert 30 minuter.

Vad ska man ha fågelbord till när man kan ha en potatisbil. Bed gärna för att den kommer tillbaka.

Barn · Bilder · Natur och vyer · Skidor och snöåkning

Trodde jag skulle torka ihop

Jag har knappt varit ute något på över två veckor vilket har känts oerhört tortfigt. Det är nämligen så att jag varit helt utmattad, värre än nånsin i mitt liv tror jag, och jag har gått isolerad och trött i vårt hem. Jag försöker tänka att jag är en fri kvinna som inte sitter i fängelse och att mitt tillstånd just nu är tillfälligt och välsignat men det har ändå känts OERHÖRT torftligt.

Jag vill inte ens veta hur många timmar jag spenderat framför tv-spel med treåringen. Många många timmar.

Så åkte vi till backen idag och jag kände direkt hur styrkan ökade och jag tänkte yes, yes yes yes yes yes!!! Så underbart, så helt och hållet underbart. Tänk att vi har en så fin backe bara några kilometer från vårt hem, där massor av rödkindade vuxna och barn samlas, dricker kaffe från termos och låter solen lysa upp andedräkterna.

Allmänt · Bilder · Natur och vyer · Vardag

Experimentell snöröjning

I morse när jag drog upp rullgardinen möttes jag av ett väldans snöoväder. Nu blir det snöröjning igen! Det är roligt här i Vännäs för de kör sina egna experimentella snöröjningstekniker, till exempel så vaknade jag av det här häromnatten (klockan var efter midnatt):

De snöröjer här dygnet runt om det behövs och för det mesta sker det på normala sätt som inte låter idiotmycket.

Idag när 16-åringen kom hem från skolan sa hon flåsande “GÅ INTE UT, GÅ INTE UT”.

Jag har inte tänkt gå ut. Däremot har jag övertygat henne om att göra dubbel dos chokladbollar vilket hon och 3-åringen står och gör just nu.

Allmänt · Barn · Bilder · Familjeliv · på Sonja · TV & film

Det blev lite firande i alla fall

Man tänker iaf inte att detta är en frisk människa

Jag fyllde egentligen år i tisdags men pga covid så blev det lite firande nu i stället med gräddtårta och paket. Jag fick ett Nintendo Switch och det var bra.

Nintendo har nämligen alla söta spelen och jag älskar söta spel. Vi har ett par PlayStations men tyvärr är handlingen i de spelen ofta “heroinistapa rullar in bland nudister i skogen och skjuter dem”. Och även om det inte alltid är så allvarligt så är de i regel jättemörka med dramatiska regnskurar och gubbar med skrovliga röster som ska på “uppdrag”.

Jag är piggare från förkylningen nu men pigg är jag inte. Går omkring här som Ozzy Osbourne och andas med öppen mun och får mjölksyra av att gå från ett rum till ett annat.

Ikväll bad lillen mig att berätta en historia, för det är det bästa han vet, men jag fick tala om för honom att jag tyvärr är för trött i huvudet för att hitta på något bra.
“Men jag tycker om när du hittar på dåligt också” sa han och log så uppmuntrande att jag nu är osäker på om jag någonsin har hittat på något bra.
Jag gjorde i alla fall en nödlösning och återberättade ett avsnitt från Book of Boba Fett.

Allmänt · Bilder · Natur och vyer · på Sonja · Skidor och snöåkning · Trygghet · Vardag

Anja Pärson var i backen

Ska skriva en väldig tråkig sak, en typisk överflödig information som på alla sätt saknar allmänintresse, men jag kan inte hjälpa det: jag är så otroligt trött just nu.
Nu när jag fått det sagt, för jag ville verkligen få det sagt, så kan jag skryta om att Anja Pärson var i vår backe i söndags. Ja jag såg henne inte själv men jag kände hennes närvaro genom min man (som var där).

Själv var jag där i lördags.

Jag var där och assisterade 3-åringen. Jag vill inte trötta ut er med min tacksamhet över att vi kan njuta av syrerik fritid och att vi har fred och frihet och gemenskap och så vidare. Men jag är så glad för det här livet som vi ännu kan leva på vår hörna av jorden.

Betyg: 5 av 5.

Jag tror att det är allting kring vaccinpass som får mig att njuta extra mycket. För rätt som det är så kan uppenbarligen ens fina, fria land (som har allemansrätt!) börja dela upp befolkningen i dåligt motiverade grupper där den ena anses vara berättigad större frihet än den andra, och detta med brett folkligt stöd.

Nu har man fått se hur snabbt det kan gå och hur enkelt det är att vända människor mot varandra på grunder ej rotade i sanning och förstånd. Tycker inte längre man behöver fundera på “hur det kunde hända” när det kommer till samhällen i historien där någon grupp plötsligt blivit skydda, utfrysta, förföljda, fängslade och i vissa fall värre än så. Nu är vi inte där i Sverige, (men närapå i andra sk civiliserade länder som Österrike och Tyskland) men psykologin är densamma och människan är sig lik överallt och i alla tider.

Men vad är detta. Här skulle jag skriva ett lättsamt inlägg, ett inlägg som inte berör något laddat i hela vida världen. Ett inlägg om ostsmörgåsar och tulpaner. Och så nämner jag vaccinpasset i kritiska ordalag. Vad är det för fel på mig.