Betraktelser · Bilder · Familjeliv · Illustrationer

Hur ond är jag som tänker sådant?

Idag var det dags för åttamånaderskontroll på BVC och bredvid väntrummet på vårt BVC finns även en öppen förskola. Idag när jag kom dit var flera andra föräldrar där med sina små barn.

Och tankarna sprang som vanligt iväg av bara farten.

Innan jag hunnit ta av mig mössan hann jag dagdrömma iväg att jag skulle gå in till föräldrarna, hälsa, säga att min son har en svår blodsjukdom, “men det är lugnt, det smittar bara om man får i sig av hans saliv, men det finns väl inga som äter ett barns saliv heller höhöhö” och bara sätta mig ned och låta min son leka fritt medan jag sitter där avslappnat. Hur skulle de andra föräldrarna reagera?

Skulle det bli som rädslan för homosexuella på 80-talet?

Fantasin och dess möjliga utgångar fick mig att mysa hela vägen till barnmorskans kontor. Och under den minut som jag höll på med denna tankeexpedition undrade jag: Varför tänker jag så här? Är det här ett symtom på min inneboende ondska? Är det från att jag gillar historier? Är det båda?

Någon sa att CS Lewis tydligen gjorde ett tankeexperiment om vad som skulle hända om man fick en elstöt varje gång man tänker dumt / syndigt. Jag undrar om jag skulle få elstötar, eller om elen skulle komma i en jämn ström bara?

Hur är det för er. Skulle det komma stötar då och då, eller skulle det komma i en jämn ström?

Bibelcitat · Bilder

När jag blir provocerad av fakta

I dagläget finns det många fakta som provocerar människor. Till exempel finns det människor som tar illa vid sig (tar det mest uppenbara exemplet) när man säger att en man inte kan bli kvinna.

Men jag ska inte sätta mig på någon hög häst för jag kan också bli provocerad av fakta.

Ett exempel är påståendet att “gurkan egentligen är en frukt”. Eller att “bananen är ett bär” eller att “jordgubbar egentligen är ett helt fruktförband av nötter”. Hu.

Det som stör mig är inte själva informationen i sig och huruvida den stämmer. Det som stör mig är inte heller att det skulle vara onödigt vetande, ty onödigt vetande är livets bonus. Det som stör mig är att vi inte kan göra något åt det nu. Gurkan har etablerats för hårt som grönsak och det här att jordgubbar är ett fruktband av nötter, vem kan ens förstå det? Det är som det står i Bibeln om hjärtat:

“Bedrägligare än allt annat är [jordgubbar] hjärtat, det är [egentligen ett fruktförband av nötter] obotligt sjukt. Vem kan förstå det?” Jeremia 17:9 Ja vem kan förstå det.

Jag tycker förresten att fakta om frukt och grönsakers sanna identitet, är besläktat med såna där häpnadsväckande fakta som man har hört tiotusen gånger. Det kommer sällan nya häpnadsväckande fakta utan man kör på med samma gamla häpnadsväckande fakta som varit aktiva sen slutet av 90-talet. “Visste du att flodhästen är ett av världens farligaste djur?”. Jo as a matter of fact så har jag hört det, ja.
Eller den här: “visste du att det (i Sverige) är större risk att dö av en flygande champagnekork än av en giftig spindel”
Jo jag har hört den så ofta att infon har fått sig en egen motorvägsfil i min hjärna och det är ganska irriterande. Och så den här: “Visste du att jordnötsskålar på barer innehåller 50% urin”. Jodå, verkligen häpnadsväckande.

Bilder

Tråkigt tekniskt underhåll på G

Jag ser att jag har en del tekniska problem på bloggen som jag inte vet hur jag ska lösa, stor suck. Så jag funderar på att plocka ned bloggen en smula när jag har tid, för att fixa. Jag önskar att jag kunde sätta upp en clean, snygg och enkel sida bara, utan massa spret och stök! Men bloggen blir inte bättre än den som designar den.

Rare bild på bebisen i huset

Abort · Betraktelser · Bilder · Kristendom · Motstånd

När en SVT-journalist skrev bisarra anklagelser till mig

Igår upptäckte att jag var blockad av en före detta journalist på twitter. Jag hade ingen aning och upptäckte det av en slump. Jag kommer ihåg när hon skrev till mig, för jag minns att det kändes bisarrt och konstigt, då hon fortfarande var aktiv på Sveriges Radio på den tiden.

Det var i samma veva som jag var nyfrälst och började uttala mig kritiskt kring abort (runt 2016). Som ni vet så är det i vårt land ett tecken på att något är allvarligt fel, om man är kritisk mot abort på något sätt. Hon skrev till mig med stor oro för vad som hänt. Allt väl på så sätt, men hon uttryckte sin oro lite speciellt. Hon skrev nämligen och påstod tvärsäkert att jag hade två karismatiska pastorer i mitt liv som hjärntvättade mig och att jag absolut INTE skulle lyssna på dem.
Jag tyckte att det var bisarrt och så märkligt specifikt just det där att det skulle vara två pastorer, och jag förstod att detta inte var personligt, utan att det var något som hon själv antagligen hade upplevt och sedan tog ut på mig.

För jag hade inga pastorer, min församling i Svenska kyrkan hade en präst och han hjärntvättade mig då sannerligen inte. Faktum var att jag dittills aldrig ens hört någon prata om abort i kyrkan (och har endast hört det fläkta förbi någon enstaka gång i förbifarten, sedan dess) (tyvärr). Jag skrev försiktigt det till henne, att min förändring hade andra grunder. Då skrev hon till mig att jag minsann inte var den första som “radikaliserats på nätet”. Precis så skrev hon. Jag minns det för att jag tyckte att det var så absurt att en programledare på Sveriges Radio satt och körde över mig med massa påståenden om att jag var en radikaliserad extremist. På grund av att jag kommit fram till slutsatsen att abort är moraliskt fel.

Jag menar så konstig är faktiskt inte den slutsatsen. Inte egentligen. Inte om man tänker klart.

Men hjälp vilken konstig period det där var. Det var så många som blev arga, besvikna och rent vansinniga på mig, och som därefter helt avfärdade mig som en fullfjädrad, hjärntvättad dåre. Min tro kunde tolereras i rätt stor utsträckning men inte detta. Det var nästan som att jag dödat deras mormor genom att ändra åsikt kring abort. Ett tag kunde jag vakna svettig mitt i natten på grund av saker som människor skrev. Om jag ändå hade haft två pastorer att finna stöd hos, haha.

Nu har det runnit väldigt mycket vatten under broarna sen dess men jag kom att tänka på det.

Jag minns att jag gjorde följande illustration men jag tror aldrig att jag postade den i nåt inlägg.

Barn · Bilder · Familjeliv · på Sonja · Vardag

Det höjer min livskvalitet med 700%

Hej och hallå i lingonskogen, eller ska jag säga lingonriset, för att hedra mitt hår.

I juni, ungefär tre månader efter att senaste barnet föddes, så kände jag att energireserven var slut och att jag gick över till att gå på ångorna. Jag kände i princip sekunden det inträffade.

Jag känner mig i det närmsta dement. Och det säger jag inte som överdrift utan så säger jag för att jag glömmer saker hela tiden, blandar ihop ansikten, vad som hände när och när som hände var, och var som inträffade hur. Blir ibland pinsamt.

Jag läste i förra veckans tidning att när kvinnor sover för lite så bryts deras hjärnor ned och kommer ut med avföringen. Det var inte exakt så det stod, men det är så jag minns det, och jag kände att jag relaterade ganska tungt till den forskningen. Jag hoppas innerligt att annan forskning visar att kvinnors hjärnceller kan byggas upp igen. Eller det hoppas jag att de gör oavsett vad forskning säger.

En stor fördel är att vi numer bor i Västerbottens inland där luften är frisk, klar och livgivande. De få hjärnceller jag har dansar och leker (med kärrliknande miljö upp till knäna) när jag är ute i friska luften.

Men min kropp just nu, wow, så det är alltså så här det känns att närma sig 40. Det har alltid varit sånt snack om “rynkor som visar att man skrattat och levt” så jag har inte tänkt på att 40 år också kan innebära att det är tyngre att föda barn än när man var, låt säga, 22. Eller 33. Eller så är den senaste bara tyngre än de andra, vem vet.

Sen är jag också ovanligt vek, det är jag. Det har jag alltid varit. Frisk med god kondition men vek.

Här är en bild jag tog i söndags. Jag tyckte att det var hemskt trevligt att nappflaskan gick i samma färgton som bakgrunden på låttexten. Ser ni? Nästan exakt samma färg, otroligt. Nu i efterhand kan jag ifrågasätta varför jag blev så road av detta, men det här är en del av min hjärna that keeps on giving: jag är lättroad, vilket höjer min livskvalitet med ca 700% så tack för den egenskapen.