Kategori: Bilder

Betraktelser · Bilder · Illustrationer · Jesus · Kristendom

Räta på er när ni ser kaoset

Sonja3 Comments

Jag tycker att alla nyheter bara flyger och far. Det är massa larm och/eller propaganda hit och dit om klimatet, konflikter, globalisering, avhumanisering av våra mest sårbara, ryssar och kineser som flåsar oss i nacken och normalisering av det bisarra och snuskiga. Och nedrustar man inte jordbruket lite väl?

Samhällsdebatten har blivit antiintellektuell. Våra smarta och bildade människor måste sitta och bemöta “kan män ha mens?”-frågor dagarna i ända.

Är det fler än jag som är leds på dessa talking points? (samtidigt som man förstår varför de behövs…)

Jag längtar efter klarsyn och vishet. Men, det verkar som att det är svårt att få så mycket av det i det i nyhetssorlet. För även om det finns stycken av sanning där så är det en tilltagande röra utan förankring i någon fast grund. Ledstjärnorna tycks vara “allt är relativt”, “följ ditt hjärta”, “lev din sanning”.

Jag vill uppmuntra er som tycker att det är snurrigt, att läsa om Jesu liv, som det står om i Bibeln. Läs om när hans lärjungar bokstavligen gick sida vid sida med honom. Saker han sa (bland annat om det som vi kan se idag, i människor, i samhället, i oss själva), saker han lärde, saker han gjorde, människor som han mötte. Det finns dokumenterat i evangelierna.

Läs ur Matteus kanske? Kanske ska du säga, om du är osäker på om Gud finns: “Gud om du finns, visa det för mig. Och så ber jag, ge mig en fast grund som aldrig skakar eller förändras”. Och så börjar du läsa. Lägg din Bibel / nya testamente där du inte kan låta bli att ögna i den. På toan kanske. Läs om skinkhalvornas skapare medan du sitter toa.

Visste ni att jag slängde mitt enda exemplar av nya testamentet, ungefär två månader innan jag blev frälst? Jag slängde den för att jag trodde att jag liks aldrig skulle läsa den. Man kan vara närmare tro än vad man tror.

Här är Jesus ord:
“Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig. I min fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni”. Joh 14:1-4 (jag som markerat kursiv)

Jag hade mycket ångest över världens tillstånd förr i tiden, ända sen jag var barn. Jag tänker ibland på hur jag skulle ha känt idag, om jag inte hade fått min oro stillad. Jag vet att många bär en sådan oro. Jag önskar att jag kunde visa dem, att det finns en trygghet som är större än all oro.

Betraktelser · Bibelcitat · Bibeln · Bilder · Illustrationer · Kristendom · TV & film

Den gången Pocahontas var antikristlig

Sonja1 Comment

För nåt inlägg sen skrev jag lite om disneys animerade film Tingeling (här), och när vi liks är inne på disney så kan jag fortsätta med Pocahontas. Den kom 1995 och då var jag 10 år gammal. Pocahontas var filmen om en indian som sprang omkring med markerat käkparti och var extremt akrobatisk och tråkig hela dagarna. Men hon var något mer också – Pocahontas var andlig.

Förstå vad, Gammelmor Pilrot? Tala ur skägget, din gamla trollpacka! Alltid när det gäller dessa andar, så kan de inte säga svart på vitt vad svaret är. Hela tiden detta diffusa sökande utan slut.

Pocahontas sjöng om hur allt har ett liv, en ande och ett namn, och så brukade hon tala med ett gammalt träd som sa att det finns andar överallt som visar vägen, och att man ska söka efter dem i vinden med hjälp av hjärtat. ”Hör med hjärtat ditt så ska du förstååååå” sjöng det gamla trädet.

Pocahontas var fri, akrobatisk och vacker. Hennes andlighet var nära naturen, tog hänsyn till helheten, respekterade liv och hade skönhet.

Så kom de stela och pansarklädda spanjorerna, som fällde träd och sköt mot folket som redan bodde på platsen. De kallade indianerna för “vildar” som om de inte vore människor. Bilden av de pansarklädda spanjorerna blev i mitt sinne en bild för förtryck , andlig förstoppning och våld. Och i efterhand förstår jag, om än det var undermedvetet, att det lades till i min bild av västvärld. Knutet till västvärld är kristendom.

Man kan skratta när man säger att disney är satanister för det låter så extremt. Jag kan känna: är jag en vanlig norrlandskvinna på 38 år när jag säger att disney är satanister, ellerrrr är jag en svettig Livets ord-pastor från 60-talet? Men säger man i stället att disney upphöjer och uppmuntrar till annan andlighet än Gud fader allsmäktig, så vet alla som inte bär sitt huvud under en sten, att det är sant. Disney uppmuntrar till sådant som Gud fördömer.

Vart vill jag komma? Nä jag ville nog bara berätta om Pocahontas som uppmuntrade barn att söka andar i vinden en gång i tiden. Och så ville jag rita en bild på Pocahontas, visst blev den fin? Och så vill jag uppmuntra till att sluta höra med hjärtat för att på så sätt försöka förståååå. Sök Jesus (sök och du skall finna, knacka och dörren skall öppnas) och läs Bibeln. Börja med…. Lukasevangeliet. Ja och varför inte 1 Mosebok också. Öppna upp dig för möjligheten för att det som står där, är sant. Läs för allmänbildning. Mycket i vår (västerländska) kultur bär spår från Bibeln och man går fattigare genom livet när man inte har läst den. Läs den för att Bibeln ger svaret på vem du är, var du är och varför, och vart du är på väg.

Angående hjärtat:
“Bedrägligare än allt annat är hjärtat, det är obotligt sjukt. Vem kan förstå det?” Jeremia 17:19

Angående att förståååå :
“Att frukta HERREN är början till vishet, att känna den Helige är förstånd”. Ordspråksboken 9:10

Angående att söka efter svar i vinden:
“Den som spejar efter vind får aldrig så, den som skådar efter moln får ingenting skörda. Liksom du inte vet vart vinden far eller hur benen bildas i moderlivet, så förstår du ej heller Guds verk, hans som gör alltsammans.” Predikaren 11:4-6 (läs mer predikaren för att höra mer om jagande efter vind)

Barn · Betraktelser · Bilder · Illustrationer

Har sexuellt innehåll för minderåriga blivit HBTQ?

Sonja7 Comments

Igår såg jag ett nyhetsinslag som handlade om “bokcensur i USA”. Man syftade då på att olika bibliotek vill sätta ett förbud mot att låna ut vissa böcker åt minderåriga, och många sk HBTQ-böcker har rödlistats eller kommer eventuellt att rödlistas för just minderåriga.

Och det här väcker starka ord i nyhetsrapporteringen här i Sverige: “bokcensur” och “fientlighet mot HBTQ”. Är det så enkelt att det handlar om HBTQ, eller kan det vara så att det har med just barn och sexuellt innehåll att göra?

Är det bokcensur om man vill att barn och sexuellt material ska hållas åtskilda?

Det verkar som att man, under paraplyet “HBTQ”, har börjat kladda ihop vuxen sexualitet och barn. Jag tycker att ihopkladdandet ser ut att öka och det tycks ha nått viss grad av normalisering och acceptans. Här i Sverige ser vi det exempelvis när högljudda och uppmärksamhetstörstiga män, som med vulgära kläder och slamp-namn, söker sig till våra minsta och mest värnlösa.

photo of a drag queen and a makeup bag
Photo by cottonbro studio on Pexels.com

En del tycks anse att män som showar i nätstrumpbyxor och högklackat är en utsatt grupp, och när man säger att vuxna karlar med självvalda hor-namn borde hålla sig till vuxna sammanhang, anklagas kritikerna för att vilja förbjuda HBTQ. Sen när blev vuxna karlar som tjänar pengar på att spela kvinnliga karikatyrer, mer utsatta och skyddsvärda än barn?

Könsförvirring är för övrigt ingen spännande eller rolig känsla på något sätt. Det är tärande, generellt fyllt med självhat och det ökar lavinartat, främst bland unga flickor. Varför ska just dessa män, av alla människor, plantera och vattna det fröet i unga sinnen.
När började man tycka att män med vulgära intressen och attribut, bör få söka sig så långt ned i åldrarna som de bara kan?

Jag tror att vi har hamnat i någon form av masshypnos, som gör att människor per automatik förknippar glitter och könsöverskridande med “missförstådda”, “svaga” och “utsatta”. Minsta kritik mot något som glittrar eller täcks av en regnbåge, blir per instinkt “en hatattack mot svaga och utsatta”. Reaktionen blir som vore den betingad, inlärd, reflexmässig.

Jag skulle vilja hävda att vuxna karlar som har läppstift på sig som yrke och hobby inte är någon utsatt grupp. De är snarare upplyfta och hyllade som om de vore Beyoncé hela högen.

Att söka bevara barn från sexuellt innehåll, är inte fråga om censur av tankar och idéer. Det är inte heller en fråga om HBTQ-förbud. Att söka avskilja barn från sexuellt innehåll, och gränsöverskridande karlar med vulgära och sexuella uttryck, är normalt, sunt och önskvärt.

Allmänt · Barn · Bebis<3 · Bilder · Skidor och snöåkning

Ett par bilder från Latikberg

Sonja1 Comment

Har varit i Latikberg och vill dela ett par bilder bara för att

  • Latikberg är vackert
  • Latikberg är snyggt

Jag tog dock knappt några bilder.

Här är i alla fall några som jag skrapat ihop. Jag har inte varit på skotersafari på väldigt många år. 25 år kanske? Tragiskt men sant, eftersom det är bland det roligaste som man kan göra.

Latikbergs skoterklubb hade arrangerat tipsrunda, lotteri och trekamp. Barn och vuxna, kvinnor och män, drog björkar och kastade vedstumpar. Mycket spännande!

Eftersom han precis har lärt sig gå så hade han inga skor (men han har fått det nu). Och eftersom han inte hade några skor fick vi bära honom. Det enda halare än den där overallen, är inoljad vattenballong. Jag misstänker också att han fick feber. Han bara gnydde och skrek. Tur då att någon klok med livserfarenhet hade satt ut pyttesmå stolar i snön.

Visste ni (*amazing fact*) att skotern är en motordriven schäslong. Man kan undra om det är optimalt att sätta motor på en möbel? Här får ni ett smart förslag på hur man skulle kunna designa dem i stället:

Det här är den mest optimala formgivningen som jag kan föreställa mig. Därför kan vi konstatera att skotrar är bra formgivna.

Betraktelser · Bilder · Illustrationer · Kristendom · Trygghet

Skrev jag profetiskt om pandemin?

Sonja2 Comments

Jag fick en kommentar på inlägget “mänskligheten är inte bortom räddning” och den som har kommenterat tycker att det var profetiskt.

Jag hade helt glömt att jag skrivit det, men inlägget handlar om att en världsvid hälsokatastrof inte för mänskligheten bortom räddning. Inlägget är dekorerat med bland annat denna bild, och det postades precis innan labbläckan i Wuhan.

Kanske är timingen för inlägget profetiskt (inte för att covid var något “supervirus” direkt). Men det kan också vara så att Gud har format mig just för den här tiden.

För de här tankarna om världsvid hälsokris är inte direkt några nya tankar, jag har haft dem hela livet. Det är först efter frälsningen som jag känner lugn och ro kring mänsklighetens nakna sårbarhet. Jag vilar i Guds händer – under och genom allt- för alltid och evigt.

För andra var den här oron kanske ny. För mig var den livslång men stillad sedan flera år tillbaka.

Jag vet inte hur det är med er, men jag kände mig lugn under covidhistorian. Det som jag fann mest oroande med hela spektaklet är människans benägenhet att omge sig av falsk säkerhet och att utmåla fiender och syndabockar.

Jag anser att en kollektiv bearbetning är nödvändig

Jag önskar att vi kunde göra en kollektiv bearbetning av vad som hände, och belysa det här att en del högljutt ansåg att “vaccinvägrare” skulle betala egen vård, inte få tillgång till intensivvård, avstängas från samhällsfunktioner, osv.

För mig är det numer inte alls svårt att se vad det är som gjort, att man har kunnat peka ut och behandla vissa utvalda grupper som andra klassens medborgare med brett folkligt stöd och hejarop. Nu gick det inte så långt här i Sverige så att man dumpade av någon i ghetton, men psykologin (eller anden) bakom detta var i full rörelse. Lycka till att försöka övertyga mig om något annat.

Så fort krisen ansågs avblåst, så glömdes hela det här föraktet mot människor som haft frågor bort, och människor som pekat ut ovaccinerade som faror för allas liv och säkerhet går vidare utan självrannsakan. Hur många förstår i nuläget att vi kollektivt uppvisade symtom på en mycket mörk psykologisk mekanism, som genom historien har lett till många onda handlingar?

Människor har varit desamma i alla tider sen tidens begynnelse. Det vi har gjort förr kan vi göra igen, och det vi gjorde nyss, kan vi göra igen men värre nästa gång. Såvida man inte utvinner någon förfärskad visdom från det. Och jag är inte alls pessimist på något sätt, men värre tror jag att det kommer bli. Det säger jag inte för att jag är profetisk, utan det säger jag för att jag tror att detta är början på födslovåndorna som det står om i Bibeln.

Var vaksamma, oskyldiga som duvor och listiga som ormar. Och håll hårt i er Bibel, då det som står där, kommer att uppmuntra, förbereda och trösta er mycket.