Kategori: Bebis<3

Allmänt · Bebis<3 · Betraktelser · Bilder · Skrivande

När svetten träffar fläkten

SonjaLeave a comment

Jag är redo för sommarens slut. Det är en fördel med att må illa av direktsol och värme – man tröttnar. Underbara korta svenska sommar! När jag känner den kyliga undertonen i luften så blir jag lättad, så lättad att jag nu tänker skriva en dikt:

Varmt på huvud, varmt på rygg
Sover illa, svett och mygg
Varmt och kvalmigt, klibbig hy
Solen jagar, solen fly
Hejdå sommar, tjena höst!
Friskt i luften, varmt i bröst.

När jag var liten älskade jag att skriva dikter, och min mormor, som även hon var lite av en poet, hade bland annat en bok av Sonja Åkesson i bokhyllan. Jag ville ha inspiration och se om jag också skulle kunna bli poet och lånade hem den. Sämsta bok jag läst.

Bra sommar

Jag har knappt märkt att det är valår i år. Jag har varit frånkopplad media och har loggat ur twitter. Gick in dit nyss och scrollade lite och det är samma stämning där som vanligt. Stämningen på twitter är som en jakthund som sitter i bur och känner vittring av vilt och tikar och grillad kotlett dygnets alla timmar, vilket gör den sarkastisk.

Jag hoppas att de höjer röståldern till minst 40 år. Troligtvis kommer det aldrig att hända men det är tillåtet att hoppas. Jag är ointresserad av politik och har genom historien röstat på Fi, Vänsterpariet och Socialdemokraterna och borde inte ha rösträtt. Men det har jag.

Barn · Bebis<3 · Betraktelser · Bilder · Familjeliv · Vardag

Är du med i de förstfödda barnens gemenskap?

SonjaLeave a comment

Googlade nåt om bebisar igår och hamnade på en sida som beskrev sovmetoder.

Med vårt första barn tyckte jag att det där med att sova själv var viktigt. Hon var visserligen en naturbegåvning men ibland ville hon inte somna själv och då minns jag att vi gjorde något som på hemsidan kallades för ”stolmetoden”. Den går ut på att man sitter på en stol vid barnet och sedan diskret flyttar stolen längre och längre bort tills man sitter på stolen utanför rummet (och sitter där likt en idiot).

Och jag kom på att första barnet är det enda barn som vi hållit på så här med. Det andra barnet började somna “själv” (i samma rum som sin syster) som tvååring. Med de senaste två har jag inte så mycket som tänkt på sovmetod. Jag kan gå så långt att säga att tanken inte har snuddat utkanten av mina hjärnceller och att det här är första gången jag tänker på sömnmetoder på mycket länge. Och det är som att jag vill skratta åt hela konceptet. Spädbarn som somnar själva?? Vilken bisarr idé!?

Det måste vara lite speciellt att vara första barnet. Jag är fjärde barnet (och väldigt nöjd med att vara fjärde barnet född i Sverige -85) så jag vet ingenting om att komma först. Men jag märkte när min äldsta åt middag med min äldsta syster att de förstod varann mycket väl fastän det skiljer 29 år mellan dem. De satt och skrockade och hade någon slags gemenskap i hur det är att växa upp med stränga regler och sedan se sina bortskämda småsyskon få fria tyglar och tanklöst springa omkring obrydda om sina äldsta syskons hårdare liv.

Äldre syster som kånkar på yngre bror 2013
Äldre syster som kånkar på yngre bror 2018

Barn · Bebis<3 · Bilder · Familjeliv · Trygghet

Vi ”firar” 20 år tillsammans

SonjaLeave a comment
Från samma dag vi gifte oss

Denna helg för 20 år sen blev jag och barnens pappa, och min numera make, ihop. Det tycker jag är lite speciellt!

Det här är ett större datum i mitt huvud än vårt bröllopsdatum, då jag inte på rak arm kan säga vilket år eller ens månad som vi gifte oss (men det var antagligen 2016).

Så här i efterhand önskar jag att vi hade gift oss på en gång eller så fort jag blev myndig, men jag förstod inte något av det här med äktenskapet då, jag såg det som en massa papper som man var tvungen att signera och ändå riva sönder sen om man inte ville ha dem mer. Dessutom finns det en förväntan att man ska ha en fest och det orkar jag inte tyvärr. Jag tycker det är nog med arrangemang att klara dagen. Jag vet inte hur man firar 20 år heller? Jag tycker det känns som att det räcker att konstatera faktum och sen firar man kanske nån annan gång.

På 20 år hinner man med ganska mycket även om man, som oss, lever ett rätt intetsägande liv. Eller intetsägande och intetsägande… jo, intetsägande. Det är det bästa av liv. Det är inte som att vi står utan spänning och dramatik och behöver hungra efter större utmaningar.

Det är nog så spännande exempelvis varje gång bebisen tar i och blir röd om kinderna för man vet aldrig om blöjan hållit tätt. Och dramatik fick vi förra veckan när fyraåringen bröt armen på två ställen. Utmaningar finns alltid.

Det är härligt att hänga ihop med min make och han är familj för mig. När jag tänker efter vore det konstigt om inte ens make vore familj, men han hade ju också kunnat kännas som en främling och då hade jag fått skriva så här:

”Det är härligt att hänga ihop med min make, han är som en främling för mig, jag känner honom inte, vem är han?”

På ena bilden hade vi varit ihop i ungefär fyra år, jag var 21 och han 22. Andra bilden tog vi nyss.

Allmänt · Bebis<3 · Bilder · på Sonja

Trött och frustrerad men är veteran

Sonja1 Comment

Jag tänkte att jag ska uppdatera hur det går. Bebisen är nu fyra månader gammal och jag ammar som bara den och är trött jämt. Inget annat av de andra barnen har ätit så här ofta och långa stunder.

Barnet ifråga sover bara när han får ligga sida vid sida eller när han blir buren.

Jag tycker att det är tungt just nu eftersom jag bara kan göra halva handlingar hela tiden men då jag varit med förr och har haft barn som fungerat liknande så vet jag att det är övergående och rätt som det är är de tonåringar som stänger in sig på rummet.

Det är också många tillfällen varje dag för att njuta och bara tacka för allt. Har jag sagt att jag är oerhört nöjd åt att vara född -85 i Sverige? Jag borde nog säga det några fler gånger. Enda nackdelen är väl att man blivit bortskämd.

Jag älskar Norrland dessutom. det finns inget län som Västerbottens län.

Barn · Bebis<3 · Bilder

Vem är senaste barnet mest lik? (bild!)

Sonja1 Comment

En av de spännande grejerna med att få barn är att se barnet och att sedan, för resten av dess liv, säga om och om igen vem eller vilka man tycker att barnet är lik.

Det är lite svårt att se vem barnen liknar ibland, särskilt i början. Man tittar, jämför, tänker att tiden kommer att utvisa. Men i söndags när jag satt och fotograferade honom så såg jag det!

Per Bolund.