Bilder, Familjeliv, Högtider, Illustrationer, TV & film, Youtube

En bröllopsfilm: Butikeriet

IMG_4195

I lördags gifte sig min lillasyster. Eftersom brudparet har ett rätt exceptionellt filmintresse båda två så ägde vigseln rum på Biograf Zita i Stockholm. Men innan vigseln och innan vi fick se paret så spelade de upp den här filmen för bröllopsgästerna, som satt i biostolarna med små söta pappbehållare fyllda med snacks.

Och jag visste inte vart jag skulle ta vägen på grund av hur bra det var. Alla referenser – till filmer, serier, och till och med real life events – var överväldigande.

Jag grät inte ens från tårkanalerna

tårkanal

Utan tårarna forsade ut från hela ögat som vattenfall.

tarar.jpg

Sen kom brudparet in och det var inget skoj-bröllop ska ni veta där vigseln skämtades bort utan det var djupt allvarligt och vackert.

Sen åkte vi vidare till en festlokal och åt pizza och höll tal och dansade till klockan tre på morgonen.

Jag tog INGA FOTON på hela kvällen för jag hade så roligt hela tiden. Min lillasyster är en helt underbar människa som jag har haft välsignelsen att få växa upp med (vi har haft sjukt kul ihop) och mannen hon hittat är ett snällt och omtänksamt kap.

Nu stannar vi några dagar extra så att vi kan umgås med brudparet mera. Ett privilegium som inte alla får uppleva!

 

Allmänt

Västerbottenskärlek

Nu har vi varit i Västerbotten ett tag, mestadels strax utanför Vännäs i min storasysters stuga.

IMG_4456

Här matar vi hästar, tydligen har hon som har designat den här brickan bott på den här gården. Nu gissar jag bara, men det skulle inte förvåna mig om hon är kompis med Underbara Clara. Kanske sitter hon utanför Underbara Claras vackra Västerbottensstuga och dricker kaffe och smaskar delikata små bakelser just i detta nu.

IMG_4101

Stugan vi bott i ligger supernära Umeälven och där har vi badat.

IMG_4109

Här har ni en massa tallar, roligare i verkligheten.

IMG_4050

Den här kallar jag för Umeälv Road.

IMG_4049

Skyltar med allvarligt och viktigt innehåll.

IMG_4025

Min stora och lilla kille vid Björn Ranelid-sjön. Nej jag skojar bara, jag minns inte vad sjön heter.

IMG_4011

En vattenslang är allt en ettåring behöver för en lyckad semester.

IMG_4490

Han har fått byta Fortnite mot en trämortel.

Vi har haft det jättebra. En dag skulle jag kunna tänka mig att bo i Västerbotten igen. Känner ni nån som säljer sin gård så varsegoda att försöka sälja det till oss.

Snart åker vi vidare ner mot Stockholm där min lillasyster ska gifta sig!

Betraktelser, Bilder, Jesus, Kristendom, Tidningsutklipp, Vittnesmål om Jesus

Gud är stor, mäktig, och så så söt

Senaste veckan har vi varit på en del loppisar och antikvariat och där kan man hitta  gamla psalmböcker. Inte såna som finns i kyrkan nu utan kasserade psalmböcker som saknar noter och som har gulnade sidor och gammalt språk.

Häromdan bläddrade jag i en sån och undrade om jag kunde hitta nån psalm som jag känner igen, och letade efter första bästa jag kom på, Den blomstertid nu kommer. Jag tyckte att det hade varit kul att hitta en psalm som jag känner igen i en åldrad gammal bok. Det skulle vara lite som att dela ett ögonblick med folk av en annan tid. Men otålig som jag är orkade jag inte leta.

Efter det har vi varit på tre loppis/antikvariat.

På första fann jag en psalmbok och första sidan jag slog upp visade Den blomstertid nu kommer.
På andra fann jag en psalmbok och första sidan jag slog upp visade Den blomstertid nu kommer.
På tredje fann jag en psalmbok och första sidan jag slog upp visade Den blomstertid nu kommer.

För varje gång slog hjärtat ett litet dubbelslag och vid tredje psalmboken så tänkte jag att kanske är det så att Gud hörde mina tankar och ville ge mig den där stunden av tidlös samhörighet med andra kristna, precis som jag hade önskat.

Så gick jag till en annan hylla, drog fram random bok och öppnade random sida och vad fann jag inte där, i en bok som inte var en psalmbok, om inte första versen av Den blomstertid nu kommer, skrivet i kursiv. Då blev det snarlik känsla som när man delar ett internskämt med sin bästa kompis. Han fattade, jag fattade, ingen annan fattade. Det var dramatiskt, det var tyst och stilla, och det var underbart.

Sekunden efter hittar jag “Min Bönbok” av norrmannen Fredrik Wislöff, nyskick från 1975, en bok som jag har spanat efter i ett par år men hittills endast funnit på norska bokmål för nära 300 kronor. 20 kronor fick jag betala.

Jag vill dela med mig av den här lilla händelsen eftersom det är så här jag många gånger upplever samvaron med Bibelns Gud. Han är mycket stor, störst faktiskt, och med honom är det mycket som är allvar. Jag menar han skapade världen, planterade både livets och kunskapens träd, han har jämnat hela arméer och folk med marken och talar då och då med “röst som åska” och att följa honom leder inte sällan till att människor som inte förstår börjar håna, nedvärdera och avsky en. Men mest av allt känner jag mig helt ärligt som hans lilla tjej som han fröjdas av att umgås med och hålla i handen och som han ibland skojar med och stryker på kinden.

Dessa små stunder av ömhet är så oändligt mycket värda för mig att jag funderar på att inte posta det här inlägget eftersom jag inte kan beskriva bråkdelen av vad det fina i dessa  ögonblick av intimitet betyder, ögonblick som jag tror är en bit av det osynliga himmelrike som han har lagt i mig och som finns där trots alla mina uppenbara brister.

Men jag gör det. Jag postar.

(Oj!! Kolla här, vad jag fick syn på i min fb-feed precis nu innan jag skulle posta!) 

denblomstertid.jpg

Mitt hjärta slår hårt nu, för jag läste precis detta i Joel Halldrofs text:

“I psalmboken finns egentligen allt en människa behöver, och vi börjar med sommarpsalmerna. De hjälper oss att se vad den här årstidens skönhet djupast sett står för: evigheten mitt i tiden. ” – Joel Halldorf

Evigheten mitt i tiden. Det var precis det jag sökte, när jag sökte “Den blomstertid nu kommer” i den gulnade psalmboken på loppisen. Gode Gud. Finns det någon sötare än dig? Nej, det gör det inte. Ingen är så fin som du.

Här kan ni läsa hela Halldorfs text på expressen. 

Och människor. Jesus lever och Gud är god. Våga tro. Och vågar du inte, be om mod, och vill du inte, be om vilja, och kan du inte, be om kunskap, och jag tror att jag ska skriva det här särskilt till någon specifik som läser det här: Är du sårad från en religiös uppväxt där du skrämts med bland annat hot om djävulen, be om helande, tröst och sanning, för det du fick höra var inte från Honom, och han vill att du kommer tillbaka till honom nu, men den här gången utan rackliga och felande mellanhänder.

Hoppas ingen tar illa upp! Ha det bra!

Bibeln, Bilder, Illustrationer, Jesus, Kristendom

Bibelns Gud är väldigt specifik och ingen man hittar i “många religioner”

Jag sa att jag skulle skriva ett inlägg om Guds namn men först var det för bra väder för att uggla vid datorn, sen fick jag PMS och jag gissar att minst en person som läser detta blogginlägg förstår vad jag menar med det.

antligen.jpgoch efter PMS-hjärnruttnar-attacken åkte vi iväg på semester och har bott massa i tält. Kallt!! Och varmt. Och obekvämt och mysigt (vi är just nu strax utanför Vännäs).

Det jag ville säga om Guds namn är i alla fall ingenting avancerat, utan jag vill bara poängtera att Bibelns Gud inte heter ”Gud” utan han heter YHVH, vilket kan översättas till ”jag är” eller “jag är den jag är”. Vilket är ett väldigt passande namn, då ett annat sätt att identifiera honom är genom att specificera vem han är. Typ “Abrahams och Isaks Gud” eller “Han som förde Israel ut från Egypten”.

Då sade Mose till Gud: “När jag kommer till Israels barn och säger till dem: Era fäders Gud har sänt mig till er, och de frågar mig: Vad är hans namn? Vad skall jag då svara dem?”. Gud sade till Mose: “Jag är den Jag Är”, och han sa vidare: “Så skall du säga till Israels barn: ‘Jag är’ har sänt mig till er”. 2 Mos 3:13-14 (Jag är = YHVH)

Det finns mycket man kan gosa in sig i gällande hans namn, jag har enbart krafsat på ytan själv och tänker inte ta upp så mycket här och nu (men det är kanske inte sista gången jag tar upp det, vem vet). Det jag ville ha sagt just nu är att jag tycker att hans namn och person är viktig att specificera då det finns så många ”gudar” nu för tiden, och många av dem har inget namn utan kallas bara för “gud”.

“Gud” är alltså inte ett namn utan många gånger bara en luddig paraplytitel och kan i dagens andliga klimat betyda lite vadhelst folk känner för.

Ibland kallas denna paraplygud för “universum”, “karma”, “kärlekskraften” eller nåt annat ospecifikt. Men oftast kallas den för “gud” eller “nånting”, och den här guden har alltså ingenting med den ende sanna Guden, Bibelns YHVH, att göra.

Jag brukar ganska ofta säga till människor som går till spådamer eller kontaktar döda (det är jättevanligt att folk gör detta, please stop) att de inte bör göra det eftersom det är djupt osunt enligt Gud, och då kan jag få höra saker i stil med

”Jag tror faktiskt inte att Gud har något emot att jag går och spår mig/kontaktar döda/annat hokus pokus”.

Och då är det så enkelt och skönt att bara kunna konstatera rakt av att vi inte har samma Gud i så fall, för min Gud, Bibelns Gud, har varit mycket tydlig med att sådant beteende är helt oacceptabelt. Och så kan jag peka på något specifikt Bibelord, till exempel är detta ett bland många:

När du kommer in i det land som Herren, din Gud, ger dig, skall du inte lära dig att handla enligt dessa folks vedervärdiga seder. Hos dig får inte någon finnas som låter sin son eller dotter gå genom eld eller befattar sig med spådom, teckentydning, svartkonst eller häxeri,  ingen som utövar besvärjelsekonster, ingen andebesvärjare, ingen som bedriver trolldom och ingen som söker råd hos de döda. Ty avskyvärd för Herren är var och en som gör sådant, och för sådana vedervärdigheters skull fördriver Herren, din Gud, dem för dig. 5 Mos 18:9-12

Och då kan också de, som slentrianmässigt kanske har inbillat sig att de tror på Bibelns Gud också inse att de inte alls tror på honom. De kanske rent utav tycker att han är helt orimlig, en riktig tyrann, rent avskyvärd, när det kommer till kritan.

Och det tycker jag är bra, för då kan de ta ställning till honom på ett ärligare sätt och sluta gå omkring och inbilla sig att de tror på Bibelns Gud, när de egentligen bara har nån slapp “magkänslogud” eller konturlös “kärlekskraftsgud” som sitter där nånstans i “universum” och är “kraftfull” och “accepterande”.

Som det är nu så inbillar sig många människor att de tror på den Gud som beskrivs i Bibeln även fast de blir sjukt obekväma och kränkta av det som står där och trots att den gud de tror på har en helt annan moral och helt annan karaktär än Bibelns Gud.

Samma människor anser inte sällan att kristna har “missförstått Gud” och vem han “verkligen är”. De ser Bibeln är något slags patriarkalt mänskligt ihopkrafsat misstag som skrivits av extremister under århundradenas lopp på en tid då det inte fanns kondomer (en del tror att det här med att hålla sex inom äktenskapet berodde på brist på kondomer).

Och det får de väl tro om de vill. Men det är skönt att kunna klargöra att nej – den Gud de talar om när de talar om gud, det är inte kristendomens Gud. Vår Gud har ett namn, vår Gud lät befrukta en kvinna (med samtycke) så att hon fick en människoson, som gjorde massor, vår Gud har gett oss löften, vissa uppfyllda, andra att vänta på, och vår Gud beskrivs, talar och förklarar saker och sig själv genom både Bibeln och sin ande som han sänt till oss på ett sätt som ateister enligt egna erfarenheter bedömer som hittepå.

Sammanfattning
Det jag ville ha sagt är kortfattat att om man säger att man tror på Gud men tycker att Bibeln är idiotisk, så kan det inte vara Bibelns Gud som man tror på. Då har man en annan gud och det kan vara väldigt nyttigt att veta.

Allmänt, Barn, Bebis<3, Bilder, Familjeliv, på Sonja

Alldeles för fint väder för att sitta och blogga

Jag har aldrig gjort mig särskilt bra som personlig bloggare för jag har

  1. Glömt att fota om dagarna, särskilt på mig själv (hur fotar man ens sig själv? Man måste fråga nån om den kan fota en, så jobbigt)
  2. Inte ens velat posta bra personliga bilder från mitt liv. Hallå! Det är privat!
  3. Glömt att blogga

Idag har det i alla fall varit bra väder och vi har varit vid en utomhusbassäng där alla i Kungälv som saknar körkort flockas i drivor om somrarna (resten åker till vettigare platser, till exempel havet). Skulle jag gissa består poolvattnet av 15% kiss. Körkortet, aka min man, är på möhippa i Stockholm i helgen så vi får förlita oss på [knackar på smalbenet] dessa godbitar som transportmedel. Men också så klart på [spelar xylofon på barnens smalben] dessa.

Nu måste jag sova. Mitt mål är att lägga mig före klockan två och det ser ut som att det kan gå vägen. Här får ni en bild på mig som bebis och en bild på baby Stig. Som ni kan se med era egna ögon så är vi inte ett dugg lika.IMG_4282

Han är väldigt lik sin far. Han har ungefär samma utstrålning som sin far också. Lite naiv så där, men utan att vara korkad.

Allmänt, Bebis<3, Bibeln, Bilder, Kristendom, på Sonja

Kul med bloggvecka

Det var kul att blogga varje dag i en vecka, det gör jag gärna om nån gång. Jag måste bestämma mig i förväg för annars blir bloggandet inte av.

Just nu har vi semester och vi har bland annat varit i Falkenberg. Vi har varit på stranden och de stora barnen har badat medan Stig har gjort upptäcksfärd bland sanddynerna.

Finns det nåt härligare än att se en ettåring hitta och undersöka snäckskal, pinnar och torkat sjögräs i sanden? Knappt. Det är nåt alldeles särskilt med barn och deras förmåga att förundras och uppskatta det YHVH har skapat.

Och det där får man ta del av när man är med små barn. Man får låna lite av deras ögon så att man får se världen lite grann på deras sätt, och då dras man med i deras hänförelse. Det kan i det närmsta beskrivas som magiskt. En torr pinne som rör om lös sand blir ett glädjefyllt mirakel. 

Ni vet i bergspredikan när Jesus säger “saliga är de renhjärtade, ty de skall se Gud”? Jag kopplar på nåt sätt samman det här med vad barn utstrålar när de ser på världen.

IMG_2242

Förresten, om nån undrar varför jag ibland använder YHVH, vilket är Guds namn, så vill jag bara säga att jag vill göra så då det känns bara bra att skriva YHVH emellanåt så att alla är med på exakt vilken Gud jag tror på och talar om. För “gud” är ju egentligen inget namn utan bara en titel (oavsett stor bokstav i början eller ej). Medan YHVH inte är en titel utan ett namn på den mycket specifike personliga Guden vars röst löper genom hela Bibeln.

Jag ska nog ta och skriva ett inlägg om det.

För i dessa tider är människors tankesätt så infekterade med new age och annan andlighet och när man talar om Gud så tror många att man talar om deras personliga inre känsla om vem gud “måste vara” enligt dem (exempel: “jag tror minsann inte att Gud har nåt emot om man försöker kontakta de döda!). Och det kan bli väldigt svårt att kommunicera när man kallar två HELT olika andligheter samma titel.
(Visst din “gud” kanske inte har nåt emot att du försöker kontakta de döda, men YHVH hatar det och vill skydda dig från att göra såna olyckliga misstag)

Men det får jag göra senare. Kanske att posta i morgon, beroende på väder?

Nu ska jag göra något annat, luften är fri!

Bibelcitat, Bibeln, Bilder, Illustrationer, Jesus, Kristendom, Kristna

Överlåtelsebön (lämna över äganderätten-bön)

Hej allihopa! Idag vill jag bara skriva ett meddelande för jag tror att det finns någon där ute som vill lära känna Kristus och få en relation med YHVH (alltså Bibelns Gud), men som av olika anledningar har blivit hindrad från att ta det där första viktiga steget. Vänta inte när du liks är så nära, totalt onödigt. Du behöver inte “rätta till dig” innan du tar steget. Du ska komma som du är.

Så här står det i Romarbrevet:

“Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst”

Så här står det i Johannesevangeliet 12:44-46

“Jesus ropade: ‘Den som tror på mig, han tror inte bara på mig utan på honom som har sänt mig, och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. Jag är ljuset som har kommit till världen, för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret.'”

Välj att tro på Jesus. Välj att tro på att han har dött för dig, för att du ska kunna få del av samma liv som uppväckte honom från de döda. Du behöver inte förstå hur det går till, det kommer du få veta mer om på din resa tillsammans med honom, du behöver bara tro. Är du mogen för det, så kan du det, eftersom Gud förberett dig för den här stunden. Vänd dig till Jesus, be om förlåtelse för dina synder, och bekänn honom som frälsare och ge honom ditt liv.

Allt man ger till Jesus, det ger man också till den som sänt honom, och då kan han börja förvandla det och göra det nytt.

“Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit” 2 Kor 5:17

Det finns något som kallas för överlåtelsebön och använder man en synonym så kan man säga att det är en bön där man skriver över äganderätten för sitt liv till Jesus. Det är först när du frivilligt och uppriktigt har gett över äganderätten för ditt liv som han kan komma nära dig på riktigt. Uppriktighet är viktigt eftersom han inte tvingar sig på någon.

Här är förslag på hur du kan be en sådan bön, men kom ihåg att det här inte är någon magisk formel, utan bönen måste komma från en uppriktig vilja att ta emot den här gåvan, för det är en gåva. Känner du att det inte blir uppriktigt, formulera en bön själv, en bön som du verkligen kan stå för. Bönen måste innehålla tre viktiga moment

  1. Att du med din mun bekänner Jesus som din Herre och Frälsare (oavsett språk, så råkar du ha teckenspråk som språk, inga problem)
  2. Att du i ditt hjärta tror att Jesus är sänd från Gud, att han dog, och uppstod till liv igen till syndernas förlåtelse
  3. Att du ber om syndernas förlåtelse

Bönen nedan kan du se som inspiration. Du behöver inte uttrycka dig perfekt och det måste verkligen inte kännas “naturligt”, det gjorde det inte för mig, det hela var stelt till en början.

Kära Jesus,
Nu är jag redo. Jag väljer att tro och hoppas på dig, jag tror på att du är Bibelns Guds son som dog på korset för att jag ska kunna få evigt liv, och jag ger dig nu äganderätten över mitt liv för jag vill ha dig och jag vill ha den som sänt dig. Jesus, jag ber om förlåtelse för alla mina synder, både de synder jag vet och de synder som jag inte ens vet att de är synder än. Herre öppna mina ögon och öron för dig och lär mina ben att känna igen och villigt gå din väg så att jag aldrig går bort från dig igen. Låt din vilja ske, amen.

Om du genuint har bett bönen eller liknande fast med andra ord, så har du nu tagit ett steg i tro, rakt in i Guds famn. Grattis! Oavsett hur du känner, oavsett hur du upplever detta steg och dagarna som kommer, så ska du lita på att dina synder nu är förlåtna, och att du är ett barn till Gud. Du har nu en direktlinje öppen till Gud, så fortsätt be, bönerna löper direkt från ditt hjärta till Guds hjärta. Bjud aktivt in honom i dina tankar, och välkomna honom in där. Böner är inte bara det man säger när man knäpper händerna, utan hela ens tankeliv kan bli som en ständig fortlöpande kommunikation. Be för att få helige Ande. Han kallas även Hjälparen och gör skäl för sitt namn.

“När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig” Joh 15:26

Be Hjälparen att öppna Bibeln för dig så att du kan förstå vad du läser. Har du ingen Bibel, ordna en Bibel, och har du inte råd, hör av dig. En fysisk Bibel är i min mening det bästa, en Bibel att prassla med och ha i väskan, men det finns även Bibelappar att ladda ned gratis.

Nästa viktiga steg i tro är dopet. Så här står det i Bibeln om dopet: 

“Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva” Apg 2:38

“Eller vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död? Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet” Rom 6:3

Genom dopet så dör man alltså från sig själv, och återuppstår i Kristus. Det är stort och viktigt.

Värt att tänka på är att dop inte behöver vara en ceremoni i en kyrka. I Bibeln lät folk sig bli spontandöpta i random vattenhål, som den Etiopiska hovmannen till exempel:

“När de nu färdades vägen fram, kom de till ett vatten, och hovmannen sade: ‘se, här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?’ Han befallde att vagnen skulle stanna, och både Filippus och hovmannen steg ner i vattnet, och Filippus döpte honom.”

Det viktiga är att det sker genom nedsänkning i vatten, i Faderns, Sonens och den helige Andes namn, och att det sker med respekt. Man behöver inte ens ha en vit fotsid dräkt. Man kan ha vanliga kläder.

Är du barndöpt men har trott att dop betyder typ “namngivning” och om du inte är uppvuxen i ett hem där du fått lära dig om Jesus, och om du kanske inte heller är konfirmerad, och nu vill ta det här steget medvetet, tveka inte, gör det. Det är mitt råd. Men är du alldeles osäker – kommunicera med Gud, fråga honom och invänta svar. Tjata på honom nån gång då och då om han är långsam och du är ivrig.

Församling
En kristen gemenskap eller församling är viktig, där kan man lufta sina tankar och ställa frågor och få undervisning och hjälp med bön. När man gått över till Jesus kan man råka ut för krafter som vill dra en tillbaka till mörkret. Säg då högt vem du tror på, och vad han gjort. Det är inget att vara rädd för, men det är skönt och viktigt om man har någon som ber för och hjälper en. Hör av dig om du inte har nån aning om var du kan gå där du bor, eller skriv en kommentar på det här inlägget.

Många saker i den kristna tron är inte som man trodde att de var innan man tog emot Jesus.  Läs Bibeln, bjud in honom i dina tankar, be om beskydd. Han är inte bara en högtidsherre för särskilda tillfällen, skulle han inte finnas med mig när jag byter blöja eller torkar av bordet med en wettextrasa, så hade han inte varit en Gud som i sanning bryr sig om att vara närvarande i mitt liv, då grovt gissat 85% av mitt liv består av just dessa sysslor.

Finns mycket mer att säga, alldeles för mycket för ett blogginlägg. Din tro har frälst dig, gå i frid! Och kom ihåg att bara hör av dig eller kommentera om du undrar något. Jag har inte svar på allt men kanske på något.

Här har ni lite bilder för att göra inlägget lite mindre textigt.

frälstbibelordklassiskbibelbokpsaltaren 107:28-30thumbnail till facebook

 

Och kan du som läser det här absolut inte tro, och tycker att den här texten är fånig eller obegriplig, så vill jag bara säga att man kan faktiskt be om att få tro. Man kan be Gud att plocka bort ens tvivel. Visst det kräver ju en kommunikation det med men Im just saying.

“Ty detta budskap om korset är en dårskap för de som blir förtappade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft” 1 Kor 1:18

Abort, Betraktelser, Bilder, TV & film

Verklighetens Handmaids tale

Något jag ser återkommande i amerikansk pro choice-rörelse är kvinnor som klär ut sig till dräkterna som kvinnorna bär i Handmaids tale. Har även sett liknelsen i Sverige i, enligt mig, malplacerade sammanhang.

Handsmaids tale är en amerikansk tv-serie som handlar om hur en totalitär religiös rörelse tar över USA och använder fertila kvinnor som barnfödarslavar åt rika infertila högstatusfamiljer. Bibeln missbrukas rejält av dessa religiösa fanatiker och även fast serien är välberättad och spännande så var den alldeles för mörk för mig. Våldtäkt, tvång, stympning och stening som straff timme ut och timme in – visst hade jag velat se hur det går men nej tack. Två-tre säsonger såg jag ändå.

Jag tycker i alla fall att serien är otroligt haltande att ta som liknelse när man vill göra en “vi vill ha abort”-poäng. I serien våldtas fertila kvinnor systematiskt med syfte att de ska föda barn. Och barnen, som kvinnorna i många fall verkligen vill ha kvar, rycks ur deras armar så fort de är födda.

Jag minns särskilt en scen som inte direkt andades “brist på abort är problemet”. Det är när huvudpersonen, som blivit gravid, kryper in under täcket och viskar åt sin ännu inte synbara mage att hon ska rädda barnet bort från “this hellhole”. Det huvudpersonen vill ha åt sitt ofödda barn i den här serien är alltså inte abort, det hon först och främst önskar barnet är människovärde och mänskliga rättigheter. Handmaids tale är alltså inte en historia om kampen att få avsluta oföddas liv. Det är en historia om rätten till sitt liv och sin kropp, barnet inräknat.

Jag förstår att amerikanska pro choicers anspelar på “my body my choice” när de väljer den här dräkten i sina protester. Men jag tycker att liknelsen är slarvig, ogenomtänkt och haltande.

Öppnar man ögonen så finns det betydligt mer klockrena exempel på där Handmaids tale redan är verklighet för många kvinnor. Jag tänker på till exempel surrogatmödraskap, där rika par (i Sverige!) vänder sig till fattiga och utsatta kvinnor i andra länder och betalar dem för att bära deras barn, utan att bry sig mer om hur det känns för barnaföderskorna när barnen sedan aborteras efter godtycke eller forslas iväg för alltid direkt efter födsel. Pengar anses vara tillräcklig lön för vad dessa kvinnor och deras familjer går igenom psykiskt och fysiskt, trots att det uppenbart är människohandel de utsätts för. Vissa saker bör räknas som övergrepp och slaveri även om det är “frivillighet” och pengar inblandade.

Sen har vi ju också vissa muslimska länder där kvinnor inte får ha körkort eller cykla, där de måste bära heltäckande slöjor och inte har rösträtt eller äganderätt och absolut inte får välja om och när de vill gifta sig, och med vem.

handmaids-tale-season-3-trailer-1549263135.jpg

En annan slarvig och ogenomtänkt parallel vi minns

Ni minns kanske den här. Massor av pro choicers delade den med orden “KLOCKRENT :D”. Förmodligen för att de kände det som nån slags hämnd mot män. För ingenting är klockrent med denna skylt. Ingenting!

17156351_1231814526886716_1241807300913425857_n

Om graviditet är Guds vilja, så vill Gud naturligtvis att män ska kunna få erektion.

En betydligt mer klockren skylttext för pro choice hade varit

nopregnancies.jpg

Varsågoda.

Här är ett blogginlägg jag skrev när delningarna av denna bild var som mest intensiva.

Abort, Betraktelser

När fri abort är en kvinnofälla

Här har vi en professor i etik som har skrivit några ord om hur abort kanske inte är lika mycket kvinnans fria val som det utger sig för att vara här i Sverige, samt hur abortdebatten är värd komplexitet.

“Jag misstänker att även vi i Sverige ensidigt betraktar abort som den enskilda kvinnans fria val, men skälen till kvinnans val är kanske inte så fritt som det förutsätts. Orsakerna till ofrihet och påtryckningar kan vara sociala eller kulturella, såsom att kvinnan är väldigt ung, att barnet har Downs syndrom eller att familjen hellre vill ha en pojke än en flicka eller tvärtom. Debatter om abort är värd den komplexitet som frågan innebär, bortom skyttegravarnas för eller emot.”
– Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Teologiska högskolan Stockholm
Länk till citerad krönika här (Timbro)

Jag vet inte hur många kvinnor jag har sett på internetforum som pressats hårt till abort av familj men framförallt av pappan till barnet. Jag vet inte hur många trådar jag läst där kvinnan säger att hon egentligen inte vill göra abort, men funderar på att göra det för någon annan vuxen persons skull, och på grund av de saker som den/de övertygar henne kommer hända om hon inte gör abort. Vanligt är att hon får höra att de/hon inte har tillräckligt att erbjuda barnet hon bär. Detta är inte girlpower. Detta är övergrepp. Och de som tror att det är ovanligt tror fel (tror dock att få är såpass verklighetsfrånvända).

EDIT: Här är ett inlägg som jag skrev angående just en sådan situation. Jag undrar hur det gick. Jag hoppas att de mår bra. Gud vet.

Allmänt, Betraktelser, Bilder, Illustrationer

Jag vare sig orkar eller kan hänga med i alla nyheter

Att leva i ett informationssamhälle kan vara ganska utmattande. Jag kan känna ibland att jag “borde” hänga med i och uppmärksamma allt möjligt som är viktigt, för annars “bryr jag mig inte”.

Men jag har gjort så att för att klara av mitt liv så fokuserar jag på några få saker som jag tycker är viktigast, och resten följer jag mer passivt än aktivt. Ibland tar det flera dagar innan stora nyheter når mig. Det måste vara så, för skulle jag ta till mig och engagera mig i allt som verkar viktigt och aktuellt så skulle energin mycket snart ta slut och jag skulle inte orka hålla upp nånting alls. Jag skulle kollapsa och det finns ingen nytta med det. Jag har mycket begränsat med energi.

Förr så kände jag rätt ofta hur hela världen liksom vällde över mig som en tsunami. Det var som att jag behövde ha koll på allt och förstå en massa invecklade orsak och verkan och samverkan för att med någorlunda gott samvete ens kunna ta ett beslut om vilka grönsaker jag skulle köpa i affären. Varor i butik hör samman med politik, miljö, hälsa, och jämställdhet och för att kunna köpa sojakorv eller hårschampo så måste man sätta sig in i miljögifter och konflikten vid Gaza-remsan. Att konsumera är att ta ställning och hängde man inte med så fanns risken att man tog en dålig ställning, och då var det nästan som att man personligen lika gärna kunde ladda bössan, ge sig ut på de sju haven och skadeskjuta varenda delfin i sikte för att sen se åt ett annat håll medan de sjönk mot en smärtsam död.

klimat.jpg

Aaaah får jag ens fram vad jag försöker förmedla med denna illustration, jag vet inte, jag är för trött, jag måste sova! 

Delningar och kommentarer online har blivit som ett kapital som på visar hur mycket man bryr sig om viktiga och aktuella saker.

Jag kan även känna en press på att jag som bloggare “borde” blogga och sprida information om diverse allvarliga och viktiga grejer fastän det inte riktigt hör hemma på min blogg.
Jag vet inte när det blev så här att jag som vanlig civilare känner en press att axla rollen som någon form av samhällsdebattör och allmän informationsspridare i varenda ämne som rullar in på tapeten. Jag bara vet att jag känner av den här pressen av nån anledning som jag inte har hunnit analysera så djupt.

 

Det jag vill ha sagt är kort och gott att jag har beslutat att fokusera på några få saker som jag tycker är viktiga. Sen försöker jag göra så gott jag kan i allt, men är överlycklig över att andra kan sköta expertis och spetskompetens i politik, miljö och andra frågor åt mig. Att jag har en tro på en allmaktsfader i himlen som bär mig bidrar så klart också till min möjlighet att slappna av och inte dö av stress över allt jag inte vet och förstår.

miljon.jpg

Det här är en kommentar jag fick en gång när jag skrev att jag inte orkar kolla upp allt jag köper och därför säkert kommer råka köpa fel slags schampo. Tyckte att den visar lite av det jag försöker beskriva! Kan inte hjälpa att jag tycker att den är lite rolig!