Jag tycker att alla nyheter bara flyger och far. Det är massa larm och/eller propaganda hit och dit om klimatet, konflikter, globalisering, avhumanisering av våra mest sårbara, ryssar och kineser som flåsar oss i nacken och normalisering av det bisarra och snuskiga. Och nedrustar man inte jordbruket lite väl?
Samhällsdebatten har blivit antiintellektuell. Våra smarta och bildade människor måste sitta och bemöta “kan män ha mens?”-frågor dagarna i ända.
Jag längtar efter klarsyn och vishet. Men, det verkar som att det är svårt att få så mycket av det i det i nyhetssorlet. För även om det finns stycken av sanning där så är det en tilltagande röra utan förankring i någon fast grund. Ledstjärnorna tycks vara “allt är relativt”, “följ ditt hjärta”, “lev din sanning”.
Jag vill uppmuntra er som tycker att det är snurrigt, att läsa om Jesu liv, som det står om i Bibeln. Läs om när hans lärjungar bokstavligen gick sida vid sida med honom. Saker han sa (bland annat om det som vi kan se idag, i människor, i samhället, i oss själva), saker han lärde, saker han gjorde, människor som han mötte. Det finns dokumenterat i evangelierna.
Läs ur Matteus kanske? Kanske ska du säga, om du är osäker på om Gud finns: “Gud om du finns, visa det för mig. Och så ber jag, ge mig en fast grund som aldrig skakar eller förändras”. Och så börjar du läsa. Lägg din Bibel / nya testamente där du inte kan låta bli att ögna i den. På toan kanske. Läs om skinkhalvornas skapare medan du sitter toa.
Visste ni att jag slängde mitt enda exemplar av nya testamentet, ungefär två månader innan jag blev frälst? Jag slängde den för att jag trodde att jag liks aldrig skulle läsa den. Man kan vara närmare tro än vad man tror.
Här är Jesus ord:
“Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig. I min fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni”. Joh 14:1-4 (jag som markerat kursiv)
Jag hade mycket ångest över världens tillstånd förr i tiden, ända sen jag var barn. Jag tänker ibland på hur jag skulle ha känt idag, om jag inte hade fått min oro stillad. Jag vet att många bär en sådan oro. Jag önskar att jag kunde visa dem, att det finns en trygghet som är större än all oro.
