Är det värt att komma först?

Jag såg den här bilden på twitter. Den vill visa att meritokrati (att man kan bli framgångsrik baserat på meriter, och inte social status) är en lögn. Men det jag tycker den lyckas bäst med är att nedvärdera kvinnors prioriteringar i livet, och utmåla dessa val som sämre.

Det bilden inte visar är 1. att en stor del av männens ansträngning går till kvinnor som prioriterar barn, och sedan det jag tycker är viktigast 2. bilden visar inte målet. För vad är målet? Är det ens eftersträvansvärt att ligga först på löparbanan?

Meningen med livet är att leva i gemenskap med Gud. De som inte gör det håller nog inte med då de inte vet vad de saknar. Gemenskap med Gud är meningen med livet och det får man genom att tro på hans son och genom att ta honom i handen. Målet, den slutgiltiga mållinjen, kan vi inte gå över själva (det är omöjligt) utan den mållinjen bär Jesus oss över personligen. När man känner till detta faktum blir att förmedla Honom ens livsuppgift. Denna livsuppgift kan man leva i oavsett karriär, status eller hinder på vägen.

‘ Men han skall svara er: Jag vet inte varifrån ni är. Gå bort ifrån mig, alla ni som bedriver orättfärdighet. Där skall ni gråta och skära tänder, när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike medan ni själva är utdrivna. Och människor skall komma från öster och väster, norr och söder och ligga till bords i Guds rike. Och se, det finns de som är sist som skall bli först, och de som är först som skall bli sist.” ‘

Lukasevangeliet 13:27-30 (fetstilen är min)

Jag tänker att den som kommer först enligt bilden är den som går i pension med mest imponerande karriär.
Det är ju ett, eh, fint mål, men det är inte mitt mål. Jag kan säga att jag mer en gärna hellre tar en löparbana med tvätt och spis. De har inte ritat några barn på löparbanan, förmodligen för att många kvinnor då skulle se deras del av löparbanan som den bästa.
Tvätt och spis hindrar inte mig från att vinna loppet. Inget kan hindra mig från att vinna, för vinsten får jag genom han som vann den åt mig. Det jag behöver göra är att hålla fast vid honom.

Ni har hört det som står, att “tron kan flytta berg”. Berg är hinder som ser oöverkomliga ut. Tvättmaskiner och spisar är inte berg. De är användbara verktyg för att kunna ta hand om familjen, och ta hand om familjen är en Mycket Fin Uppgift.

Bilden framställer dessa fina uppgifter som Mycket Dåliga och som en snara och fälla för kvinnan. Pfft. En än större snara och fälla är i så fall män som inte ger kvinnor och barn vad de är skyldiga dem och i stället tjänar sig själva. Att bara tjäna sig själv är förresten en snara och fälla för båda könen.

Tänk om det slutgiltiga målet, den stora vinsten, endast var för de utan hinder/med så få hinder som möjligt. Hur skulle sjuka, handikappade, skadade, mindre bemedlade äldre, osv, nånsin kunna vara med i loppet?
Och vilka skulle vilja ta hand om de sjuka, handikappade, skadade, osv, om omvårdnad av dessa ansågs vara hinder på löparbanan?

“Då kallade Jesus dem till sig och sade: “Ni vet att de som anses vara folkens ledare uppträder som herrar över dem och folkens stormän härskar över dem. Men så är det inte hos er, utan den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare, och den som vill vara främst bland er skall vara allas slav. Ty Människosonen har inte kommit för att bli betjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många”.

Mark 10:42-45 (festilen är min)

‘ Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. Nu ligger rättfärdighetens segerkrans i förvar åt mig. Den skall Herren, den rättfärdige domaren, ge åt mig på den dagen, och inte bara åt mig utan åt alla som älskar hans återkomst. ‘

2 Timoteusbrevet 4:7-8