Betraktelser · Bibeln · Bilder · depression · Illustrationer · Jesus · Kristendom · mirakel · Psykisk ohälsa · Trygghet · Vittnesmål om Jesus

Varför blev jag av med min depression på en gång medan andra inte blir det?

När jag kom till tro på Jesus så försvann min depression och sedan dess har jag inte sett till den. Jag har många gånger upplevt nedstämdhet och ångest, oro, stress och tårar, men inte depressionen, den är borta.

Och jag har tänkt på hur det kommer sig att min i princip livslånga depression kunde försvinna så snabbt när det finns många människor som möter eller har mött Jesus, men som fortsatt kämpar med depression.

Det var inte på grund av något som jag gjorde

Vi har fått veta mycket om Guds plan i det stora hela (väldigt skönt när kaoset i världen ökar), men vi vet inte exakt hur Guds plan ser ut på detaljnivå. Vi vet att hans gåvor är goda men vi vet sällan när och på vilket sätt de kommer. Ibland ger han sina gåvor på ett tydligt och av oss ”kamplöst” sätt, och ibland inte, och vi förstår inte alltid varför (han låter oss dock rätt ofta att i efterhand ana) och därför finns heller inga metoder.

Även det är en gåva anser jag, för det betyder att vi inte kan göra trollkonst av vår heliga Gud. Vi kan inte böja hans vilja efter vår som om han vore en gudomlig handdocka. Vi kan inte få det vi vill ha genom ritualer eller symboler eller gester, så som man tror med andra gudar. Man kan inte gå till en guru som vet rätt rörelser, rätt sätt att ordna ord eller möbler. Kommunikationen går hjärta mot hjärta, genom Sonen. När kontakt är upprättad är vi välkomna med allt vi bär på, önskar, längtar efter. Men det är ändå hans vilja som är slutgiltig, då han vet allting bäst.

‘Från himlen blickar Herren ner, han ser varje människa. Han betraktar från sin boning alla som bor på jorden, han som har skapat allas hjärtan och vakar över allt de gör. ‘

Psaltaren 33:13-15

Så är det och så kommer det att förbli. Jag tror att vi kommer att få klarhet om alla anledningar till att han gör som han gör en dag men fram till dess är vissa saker förseglade och helhetsbilden suddig.

‘Nu ser vi bara en suddig spegelbild, men då ska vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap bristfällig, men då ska jag ha fullständig kunskap, så som jag själv är fullständigt känd. ‘

1 Korintierbrevet 13:12

Jag kan inte svara på varför jag blev av med min depression medan andra kämpar vidare. Men jag kan berätta lite om min depression och är sådant det tråkigaste du vet så är det nog bäst att du skippar det här inlägget.

Min depression började tidigt

Största delen av min depression var existentiell. Frustrationen “vad är meningen med allt????” har funnits i mig sedan jag var mycket liten. Jag fick ångest och panik medan jag fortfarande gick i lågstadiet för att jag inte kunde hitta något bestående som aldrig går sönder. Det var fasansfullt för mig att som barn få höra att ingenting är evigt och att allt har ett slut. Det fyllde mig med fasa. Det var ett trauma.

Det startade en stress och ilska hos mig som var lågintensiv och ständigt närvarande då det genomsyrade allt. Varje motgång var färgad av frustrationen för VAD ÄR MENINGEN MED DEN HÄR FÖRBANNADE KAMPEN, VARFÖR SKA JAG FORTSÄTTA FÖRSÖKA NÄR ALLT BARA ÄR SOM RÖK.

Jag blev alltså inte bara arg på motgångarna och kampen, jag blev arg på meningslösheten i dem, vilket gjorde mig ännu mer förbannad och arg, och det sprack upp en djup avgrund av hopplöshet inom mig som jag upplevde att ingen kunde förstå.

De som kände mig i min uppväxt kan säkert minnas både en och två gånger som jag fick fullständiga härdsmältor av ilska. Jag har ofta undrat vad det är för fel på mig.

Konsten att tänka positivt med en yxa i bröstet

Med åldern vände jag frustrationen inåt och försökte fylla tomrummet med olika tankeprinciper, både andliga och “världsliga”, som jag läste om. Eftersom jag är andligt lagd så var det helt klart överhängande andligt.

Dessa tankeprinciper (inom exempelvis hinduism/yoga, nyandlighet) var lika uppbyggande som rådet att tänka positivt “för allt är bara en resa”, medan hjärtat huggs ut med en yxa. För varje försök att finna hopp blev tomheten större, men jag fortsatte leta med allt större engagemang. Hela tiden för att förlora en ny bit av det jag trodde att jag hade. Det var som att äta och dricka men det jag åt och drack gjorde mig bara törstigare och hungrigare.

Jag fortsatte ändå, för fann jag inget som kunde mätta så skulle jag behöva ta livet av mig. Det var en handling som jag helst inte ville utföra men som jag motvilligt ändå närmade mig väldigt snabbt mot slutet då jag fick allt svårare att stå ut, det gjorde bara ondare och ondare att leva.

Det var som en spricka genom hela min ande, en saknad som genomsyrade hela min själ, genom märg och genom ben. Det fanns ingenting där. Det fanns ingenting, det var tomt och jag var tom, jag var som en levande död.

‘Då svarade Jesus: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig mer bli hungrig. Och den som tror på mig ska aldrig mer bli törstig. ‘

Johannes 6:35

Livets bröd

25 augusti 2015 bad jag Jesus enträget om hjälp för jag hade läst att jag genom hans blod (det vill säga hans offer och seger) kunde bli ett barn till Gud Fader som det står om i Bibeln. Jag hade läst om hur stor, mäktig och oövervinnerlig Gud är, och för en gångs skull lät det inte alls dumt att tillhöra honom. Han hade förefallit ointressant, arg och skrämmande men nu var det som att hans ansikte lyste mot mig.

Hans famn verkade lockande trygg och jag ville dit, så jag bad, jag bekände uppriktigt Jesus som frälsare, jag bad honom tvätta mig ren och att rädda mig. Sen vände jag mig till mina osynliga plågoandar och sa att nu är jag under Guds beskydd, så nu måste ni gå. Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig.

Jag vet inte klockslag men så stod Jesus plötsligt bara där innanför min själs tröskel. Med sin person fyllde han avgrunden inom mig som varit öppen så länge, och fyllde upp den med ljus och liv. Där bosatte sig Guds Ande precis som det står utlovat i Bibeln, den perfekta pusselbiten, och jag förstod i ett ögonblick livets mening och det gör jag naturligtvis fortfarande i skrivande stund. Jag vet livets mening. Det jag önskat allra mest, det jag längtat efter, saknat och sökt så länge, fick sitt svar genom Jesus. Genom Jesus och ingenting annat. Värme spred sig i lungor och i hjärta och jag som var som död fick liv. Jag fick liv, jag har liv. Och det är inte mitt. Det är hans. Allt är hans och mina andetag är inte längre mina, de är hans.

Man ska inte jämföra

Kan det vara så att depressioner kan bero på olika saker, för att vi är olika och har olika livserfarenheter? Kanske tillkommer den inre svärtan på olika sätt och sitter på olika ställen av vårt väsen? Kanske botas en del typer av psykisk ohälsa genom tid och en kirurgs precisionsarbete? Jag vet inte.

Jag har andra problem än depression som tagit och tar tid, och kommer fortsätta ta tid, för de sakerna är intrasslade, instängda i “rum” och består av gamla invanda tankebyggnader. Så var det inte med depressionen. Den var en stor iögonfallande klump i mitten av mig, den syntes från alla vinklar. Just den djupa depression som jag led av tror jag inte kan samexistera med Guds Ande. När han flyttade in upplöstes depressionen som när ljus löser upp mörker. Jag tror inte att jag är immun mot depression då jag är känslomässigt vek, men jag betvivlar att jag kan bli deprimerad på samma sätt och på samma område som tidigare för den avgrunden finns inte mer. För att den skulle kunna mörkna på det sätt det var innan skulle Jesus måsta lämna mig och det kommer han inte att göra.

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: Jag har fått all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla fast vid allt vad jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut”

Matteusevangeliet 28:18-20

Vad vill jag säga med det här inlägget? Vill jag säga att Guds vilja är att vissa ska vara deprimerade? Absolut inte, jag tror inte att en modlös ande är hans vilja för någon alls.

“Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande” – 2 Tim 1:7

Depression är ett svårt ämne som jag är dåligt skodd för, det måste jag understryka. Jag förstår inte vad deprimerade kristna kan ha behövt gå igenom och jag kan inte heller föreställa mig det. Jag vill inte sitta här och säga att det är enkelt eller att jag förstår, det jag vill är att uppmuntra att fortsätta utforska honom, att fortsätta upptäcka vad hans vilja är för dig och att fortsätta utforska vad som rätt, sant och heligt.

Läs Bibeln med hjälp av en läsplan varje dag. Be honom förstå vad du läser. Mängd text är oviktigt. Be honom öppna dörrar inom dig som du stängt och glömt bort och be honom städa och lysa upp varje vrå. Sluta lyssna på musik med destruktiva texter och att mata dig själv med serier och filmer som innehåller sex, våld och allmänt förfall (det är inte nyttigt). Lyssna och sjung med i psalmer och lovsång eller ha tyst omkring dig. Förlåt människor om du inte förlåtit, inklusive dig själv. Be om uthållighet, för tro och styrka och tröst och hopp. Be för hjälp att bryta med dåliga vanor och att bygga heliga rutiner och tankar. Be för en tacksam ande så att du kan se och uppskatta det som är omkring dig. Be för att få formas efter hans design, och framförallt: be om att få vara rotad i kärleken, nåden och sanningen, så att du slipper föras på sidospår av lögner eller hamna i nån obarmhärtig fånggrop av självfördömelsetankar på grund av allt du inte klarar och förstår.

‘För övrigt, bröder, allt som är sant och värdigt, rätt och rent, allt som är värt att älska och uppskatta, ja, allt som kallas dygd och förtjänar beröm, tänk på allt sådant. ‘

Filipperbrevet 4:8

Och anpassa är inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott, fullkomligt och som behagar honom.

Rom 12:2

‘Jag ber att han som är så rik på härlighet ska ge er kraft och inre styrka genom sin Ande, så att Kristus genom tron ska bo i era hjärtan och att ni ska hålla er fast rotade i kärleken. Då ska ni tillsammans med alla de heliga förstå bredden och längden, höjden och djupet och lära känna hans kärlek, som är långt mer än någon någonsin kan förstå. Så ska ni uppfyllas av hela Guds fullhet. ‘

Efesierbrevet 3:16-19

Jag tror att han kommer snart.

12 thoughts on “Varför blev jag av med min depression på en gång medan andra inte blir det?

  1. Tack, snälla Sonja för dina ord och råd. Oj, vad Gud använder dig för att nå in människor. Blir både rörd och(lite avundsjukt)imponerad av ditt sätt att utrycka djupa saker så att det blir så enkelt och självklart att förstå.
    Du får 5 hjärtan❤️❤️❤️❤️❤️av 5 möjliga.
    Stor kram!

  2. Tack Sonja. Du skriver så målande, så vackert, och så insiktsfullt. Sluta aldrig skriva om Jesus. Håller med föregående talare om att din röst behövs!

  3. När jag var liten och skulle sova så kunde jag tänka på om jag hittade en liten tåt som stack upp genom huden. Jag tänkte att jag pillade på den så att jag fick ett litet grepp om den, tillräckligt för att börja dra i den, och då tänkte jag att det var ett tunt snöre som jag drog ur kroppen. Och det var det snöret som gjorde att jag mådde så dåligt hela tiden. Så när jag fick bort snöret så mådde jag inte dåligt längre. Jag kanske var 7-8 år. Men det fanns ju såklart inget sånt snöre så depressionen blev kvar. Genom mellanstadiet och högstadiet, vidare genom universitetet och när jag började jobba så hängde den alltid kvar. Till och med när jag blev kristen så hängde den med. Så jag var en av dem, som inte blev helad.

    Jag tänkte att det var grymt, jag var inte arg på Gud, och inte mig själv heller. Men det var förlamande. Och fruktansvärt plågsamt. Ljuset som försvann, ångesten som kom krypande. Men hade jag velat vara utan den? Jag skulle inte säga “ja” alltför snabbt. Den lärde mig ödmjukhet, självinsikt, på sätt och vis gjorde den mig till en bättre människa. Hade jag velat ha varit en av de hårda, framgångsrika människorna? Nej, och det var en sådan jag hade blivit utan den.

    Jesus är god. Allt har varit en förberedelse för det Han kallade mig till för två och ett halvt år sedan. Depressionen är borta, jag är en genuint lycklig människa, jag är fylld av en kärlek och en stilla lycka som inte försvinner.

    Jag tror att en anledning till att vi ser så lite av befrielse i kristna sammanhang är för att det predikas inte ett förståeligt evangelium. Det är spridda verser, det är å ena sidan och å andra sidan. Det som befriade mig var att jag var tvungen att välja bort världen. Det var inte lova att aldrig synda igen, men det var att jag tillhör Gud, och inte den här världen. Nåt sånt. Plus att jag kallades i tjänst. En tjänst som jag älskar mer än något annat i den här världen.

    Tack för den här sidan, jag är ny här, men kommer titta in lite då och då.

    1. En stark, välberättad och berörande livshistoria du delar med dig av, Martin! Mycket rörande. Vilken insikt du ändå fick. Du är verkligen inte heller ensam om att förstå att livets svårigheter/lidande räddat några oss ifrån ett liv som verkligen inte blivit bra för oss och inte lett oss till Jesus. Om jag kunde resa i tiden hade jag ändå inte kunnat motstå att sätta mig bredvid den lilla pojken och diskret petat in en tåt snöre under kroppen och sedan tröstande hjälpt till att dra ut och nysta upp den.
      Önskar dig fortsatt lycka till med din tjänst och önskar dig ett välsignat liv.

      1. Tack Elisabeth. Det är hårt ändå, en liten pojke som ligger och tittar upp i taket och inte vet varför han mår så dåligt. Jag vet, jag skulle vilja krama om honom, säga att det kommer bli bra. Ge honom några råd på vägen. Tack för välsignelse-hälsningen, jag önskar samma till dig.

        Häromdagen upptäckte jag en kille som lagar mat på youtube. Han har över åtta miljoner prenumeranter, subs, och i höstas flyttade han till ett townhouse i Brooklyn som han hade köpt. Sen har han köpt några Rolex-klockor, låtit bygga om ett rum till en hemma-bio osv. Det vanliga. Men den här killen placerar man inte in i några fack. Han pratar ofta om hur tacksam han är mot alla som tittar på hans program och gjort allt det här möjligt, han börjar nästan gråta. Hans bror blev sjuk och blev av med pengarna han hade sparat till en ny bil. Han rycker in, köper en Tesla till sin bror. Hans bror säljer sin bil, ger bort pengarna till att bjuda ungdomar på teknikläger. Godhet föder godhet.

        I ett program så pratar han om vilka tio grejer han har svårt att leva utan. Och en av dem är hans anti-depressiva läkemedel, han skulle inte klara sig utan dem. Så jag tror att hans äkthet, sköna humor, värme kommer från hans jobbiga perioder. Lidandet gör något med oss som bara lidande kan göra. Hans kanal heter Babish Culinary Experience.

        Sonja, precis så känner jag också! Gud välsigne dig också!

    2. Vad roligt att du hittat hit och tack för att du berättar. Jag skulle absolut inte ha velat vara utan min depression, i efterhand så tror jag att de är en av de absolut största gåvor jag fått. Jag tror fortfarande att många av mina svårigheter som jag har kvar, är gåvor, då de ofta påminner mig om att jag behöver hjälp. Välsigne dig i din tjänst!

  4. Otroligt fint skildrat om hur du gav ditt liv till Jesus och Hans ljus fyllde dig. Blev rörd av Guds godhet när jag läste det. Tack att du delar med dig!
    vh Hanna

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *