Läste kapitel 44 i profeten Jesajas bok i morse.
Där kan man läsa hur hantverkare bara är vanliga människor: om de blir trötta så måste de vila och de måste äta och dricka för att orka arbeta.
Sen går Jesaja vidare och berättar om hur människan fäller träd: En del av trädet hugger hon upp som bränsle till en härlig brasa och på den lägger hon en stek som hon äter och sedan säger hon “gott, nu är jag varm, nu njuter jag av brasan“.
Sen går människan tillbaka till sin trähög, tar en annan del av samma träd, och låter hugga sig en avgudabild av den. Den träbiten faller hon sedan ned inför i tillbedjan och säger “rädda mig för du är min gud!“
“Dessa människor vet ingenting och förstår ingenting, ty deras ögon är tillslutna, så att de inte ser, och deras hjärtan, så att de ingenting begriper. Ingen har så mycken eftertanke, så mycket vett eller förstånd att han säger: ‘En del av det har jag bränt upp i eld, på kolen har jag bakat bröd och stekt kött och har nu ätit. Skulle jag då av resten göra en avskyvärd avgud? Skulle jag falla ner för ett stycke trä?'”
Vi människor är skapade i Guds avbild. Bara vår existens är ett vittnesmål om den som skapat oss. Och så går vi och tar andra saker från skapelsen, saker som vi formar och bearbetar efter vad vårt begränsade förstånd klarar av och så tror vi att det ska kunna fylla våra själar med mening, lycka och hopp, att det ska kunna rädda oss.
“Den som lever av aska är förledd av ett vilselett hjärta, så att han inte kan rädda sin själ eller tänka: ‘är det inte lögn det jag håller i min högra hand?'” Jesaja 44:14
Så här skrev jag i ett inlägg ett år efter att jag fattat att frasen “Jesus lever” är mer än bara en fras:
“För ett år sen levde jag fortfarande i vad jag skulle vilja kalla en värld av aska.
Jag visste inte vad som var upp eller ner och jag kände mig som en levande död i ett evighetslångt fall.
Men inte för länge till.”
“Men hör nu, du min tjänare Jakob, du Israel som jag har utvalt. Så säger Herren som skapade dig, han som formade dig i moderlivet och som hjälper dig:
Var inte rädd, du min tjänare Jakob, du Jeshurun som jag har utvalt. För jag ska utgjuta vatten över det som törstar, och strömmar över det torra. Jag ska utgjuta min Ande över dina barn, min välsignelse över dina avkomlingar, så att de växer uppbland det gröna gräset, som pilträd vid vattenbäckar. Då ska en säga: ‘Jag tillhör Herren’, en annan åberopa Jakobs namn, en tredje skriva: ‘Herrens egen’ på sin hand och använda Israel som ärenamn.” Jesaja 44
Mer Jesaja 44 finns att läsa i Bibeln.
