Vad jag menar med att frälsningen är gratis

Jag skrev i ett inlägg att frälsningen är gratis, och det har skavt lite i mig för jag vet inte om jag var tydlig med hur jag menade med gratis.

Att få nå fram till källan, att få veta meningen med livet, att komma till Gud, genom Jesus, är gratis på det sätt att ingen kan sitta och ta betalt av dig för att du ska kunna nå dit. Det finns inga smycken, stenar, resmål, tekniker, böcker, gurus eller platser som i sig själva gör att du kan uppnå gemenskap med Gud. Jesus är den enda som kan och har betalat för den saken, och det gjorde han med sitt blod.

Du behöver inte rekvisita, kunskap om symboler, färger eller energier, du behöver inte kunna andas rätt, äta “ren mat”, eller vara beläst och ha stor intellektuell kapacitet.
Det du behöver är att med uppriktigt hjärta komma till Jesus med allt som du har och lägga det vid honom och helt enkelt välja honom.

Men sen kostar det att följa honom. För en muslim till exempel kan tron på Jesus kosta att man blir utstött från sin familj och släkt och på många platser kan det innebära att man blir förföljd och mördad.

För mig personligen har det till exempel kostat att jag har förlorat anseende (och vilket anseende jag hade sen, haha, men ni fattar säkert vad jag menar) eftersom många som tidigare tyckte sig förstå mig och såg mig som någotsånär smart inte kunde förstå mig längre.

Det här är en liten sak i det stora hela men inte ens jag som bor i toleransens Sverige kan säga att jag blivit kristen utan “negativa”, oönskade eller obehagliga följder. Men det är så det är! Ska man stå för nåt och dessutom kalla det för sanningen så är det klart att alla inte kommer att tycka om det.

Sammanfattningsvis: Det är en fri gåva att ta emot frälsningen även om det kostar att följa Jesus. Visst, att välja honom är som att byta in en rutten banan mot en hel trädgård med frukt, men man kan ändå ha ganska starka emotionella band till den där bananen så processen att släppa den är verkligen inte alltid smärtfri. Tur att vi har en tålmodig Gud. Sen till vrede och stor i nåd som det står. Mycket älskvärd är han.
ruttnbanan

 

“Den som finner sitt liv skall mista det, och den som mister sitt liv för min skull skall finna det.” – Jesus, Matt 10:39

 

Jesus älskar barnen och familjen, hans fiende hatar den

Kom att tänka på en sak när jag gjorde mig i ordning.

Förr när jag sökte Svaret och Meningen så stötte jag, som så många andra, på meditation och yoga. Jag läste väldigt mycket om det här och kom över böcker av en författarinna som skrev att de som har bäst förutsättning att nå Svaret är övre medelklass. Hon skrev att visst kan det gå ändå (förmodligen för att inte tappa alla läsare som inte tillhör denna klass…), men det är så mycket kämpigare.

Om man bara hade en stuga i bergsbygd att resa till…

Författarinnan var själv född i en välbärgad familj och hade tjänstefolk och råd att resa omkring och meditera, göra yoga, och studera allt möjligt hokus pokus. Hon var Mycket Upplyst, och i princip nästan där, vid målet.

Jag minns hur hon skrev om en svår tid i hennes liv då hon lämnade allt och reste till familjens stuga i en vacker bergsbygd för att kunna fokusera på yoga och hälsan. Hon skrev i boken hur mycket det utvecklat och hjälpt henne på resan vidare framåt.

Jag behövde också hjälp! Jag hade också en svår tid! Men jag hade ingen stuga i en bergsbygd, och jag kunde inte lämna allt för att gå omkring och klia mig i röven och tänka Djupa Tankar vid en sjö!

mngmedliv

Jag ångrade inte mina barn, men jag kände mig splittrad

Där var jag, för tillfället singel och med två små barn. Jag ville inget hellre än att få Svaret och Meningen med livet men enligt den här filosofin, som är oerhört vanlig i de där kretsarna (“söker efter svar-kretsarna”), så var mina tankar alldeles för fyllda av världsliga vardagsbestyr och barnsaker för att jag skulle kunna få plats med Slutdestinationens Stora tankar.

Nu är det så att jag älskade mina barn och inte ångrade dem över huvud taget för den här sakens skull. Men de här tankarna om att jag hade sämre förutsättningar att komma till Målet på grund av att jag var fattig och hade två barn, hjälpte inte för fem öre, utan det snarare splittrade mig. Den frukt som jag helst ville ha och kände att jag behövde för att inte tyna bort, hängde så högt att jag inte kunde nå den. Och tydligen var det finaste jag hade en del av anledningen till att jag inte nådde upp.

Som väl var så stannade inte mitt sökande här. En ängel (jag tror det var en ängel? under min första förlossning) visade mig en gång att sanningen är gratis, och att den är så enkel så att även barn kan förstå den.
Så även fast den här författarinnan och många andra författare verkade kloka och Mycket Upplysta, så gnagde ändå en tanke inom mig att de måste ha fel, då deras väg till Målet krävde resurser och fysisk eller mental kapacitet de flesta människor inte har, och särskilt inte barn

Med Jesus är det helt annorlunda

Han står för något helt annat. Heeelt annat. Honom finner man i vardagens stress, när man tänker på barnen, när man är med barnen, när man hänger och viker tvätt, när man lagar mat, när man går i en Otroligt Dåligt Ljussatt Matvarubutik,  när tvååringen hänger i benet och man undrar för stunden hur man ska orka dagen. Jesus är med i allt, och man hittar honom jämt, och han är nära ständigt.

Jesus älskar min familj! Den står inte i vägen, den är en av hans vackraste gåvor och han använder den dagligen som ett medel för att visa mig vem han är och vem jag själv är hos honom, och jag kan bara tacka honom och älska honom ännu mer!
Faktum är att en gång när jag sa till Gud att “tänk att du älskar mig så mycket att du räddade mig” så sa han “jag räddade dig för att jag älskar många” och jag såg bla mina barn framför mig.

Alla idéer om att familjen eller barn skulle vara ett hinder till fullhet, en sten i skon i sökandet efter mening och lycka, kommer från ingen annan än djävulen själv (sen så är inte Meningen med livet att bilda familj, så de som inte kan/vill bilda familj behöver inte oroa sig för att gå miste).

Jag kan med full ärlighet berätta att jag hittat målet

När jag vänder mig till honom, söker honom, så använder han vardag, stress, oro, sorger och mina brister för att visa hur stor och god han är, så att jag inte behöver tro att livet går ut på att föra en i det närmsta perfekt tillvaro där jag ska axla rollen som en slags minigud  som blir uppassad av andra, så att jag kan gå omkring på en sandstrand med huvudet fyllt av Enbart Viktiga Tankar, upptagen med att Aldrig Göra Saker Jag Ångrar eftersom jag är Bäst. Hu!

Jag kan med full ärlighet säga att jag har nått målet nu, jag är hemma. Inte för att jag på något sätt nådde upp till frukten utan för Jesus gjort så att jag, bara genom att be honom om frukten, får den framräckt till mig. Gratis. Och han är en person som även barn kan känna, och ofta (kanske alltid, i någon grad?) känner, instinktivt.

Han ger mig detta för att han han vill ge mig det. Han vill ha gemenskap med mig och han vill hjälpa mig att vara en bättre mamma, bättre fru, bättre vän osv. Jag behöver mycket hjälp och mycket nåd och han ger båda.

Vem kan göra ens största sorger till ens största källor till tacksamhet? Han kan!

Kram
(jag som tänkte att det här inlägget skulle vara att jag “delade en kort tanke lite snabbt”. Kort och gott så ville jag bara säga att alla försök att nå upp till livets hemlighet utan Jesus kommer att misslyckas)

Drömmen om ett potatisland

Jag dagdrömmer om att ha ett potatisland. Tyvärr fastnar mina drömmar i att jag inte vet hur jag ska sköta jorden. Bör man ha en traktor? Eller en oxe? Var ska jag förvara oxen? Eller går det bra att driva ett mindre potatisland för egen hand? Eller borde jag kanske ha ett stort potatisland ändå? Är treskifte något man borde lära sig mer om? Var får man tag på sättpotatis när man inte har sparat några egna från förra skörden? Hur väl måste man känna en granne för att få låna dennes traktor? Bör man baka en tigerkaka till grannen som tack, om man får låna traktorn?

Jag gillar inte hur min potatislandsdröm ständigt gör mig slutkörd utan att jag ens hunnit sätta en enda potatis ens i mitt egna huvud. Det gör att jag tappar lite hopp om drömmen, som ändå ligger kvar.

DSC03556Mellan pojken och kojan på bilden hade vi ett av våra potatisland då jag växte upp, men numer växer det bara gräs där som ni kan se.

 

När jag ser att helvetet kommer, då lever en himmel i mig

Jesus är den enda som kan trösta mig. Jag vet inte vad mer jag ska säga, det finns inte ord. Jag har allt som man kan önska, men ändå kan livet kännas väldigt tungt. Och då är Jesus den enda som kan trösta mig.

Genom honom har jag fått ett nytt, helt och rent liv, som bor i mig men som inte är en del av mig, utan som jag är en del utav. I detta nya och rena finns sång och liv när man egentligen minst kan förvänta sig det. Där i bor hopp och ljus och kärlek som inte går att hitta någonstans i den här världen, utan man måste våga gå till Jesus för att hitta det.

Så här står det i världens mest spridda och respekterade, och hatade och föraktade bok (otaliga har blivit mördade för att de trott på och spridit just detta budskap):

Jesus: “… Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.” – Joh 8:12

Jesus: “Jag är dörren. Den som går in genom mig skall bli frälst, och han skall gå in och gå ut och finna bete. Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd.” – Joh 10:9-10

På sistone har jag lyssnat på den här låten ibland, och tänkt på Jesus. Går du i mörker? Behöver du påminnas om Jesus? Eller lära känna honom?
Lyssna på den här låten och tänk på honom vare sig du tror eller inte tror. Och om du inte gjort det, fundera allvarligt på om du inte ska ta och öppna dörren för honom, be om förlåtelse, be om uppmuntran och tröst, och bjuda in honom, så att en himmel kan sjunga även i dig.

“Från den tiden började Jesus predika och säga: ‘Omvänd er, ty himmelriket är nu här.'” – Matt 4:17 (himmelriket är nu här!)

 

Hitta låten på: youtube, spotify

Så här kan man be:
“Kära Gud, jag vet att jag många gånger har syndat i tankar, ord och gärningar. Jag vet det, och jag ber om förlåtelse och jag ber om förlåtelse i tro på att Jesus dog för att jag ska få förlåtelse genom honom. Jag tackar dig, och jag bjuder in dig för jag vill leva med dig, följa dig och vara din i evighet nu, så som du lovat!”

“För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Skriften säger: Ingen som tror på honom ska stå där med skam . Här är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har samme Herre, och han ger av sin rikedom till alla som åkallar honom. Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst .” Romarbrevet 10:9-13

Kram

 

 

Just nu avskyr jag att vara hemma

Howdy hej alla cowboys där ute

Nu är familjen hemma i Kungälv igen. Det var inte roligt att åka från Norrland, men vad ska man göra, jag var inte ledig v30.

Sen vi kom hem har maken renoverat halva köket, och igår plockade vi hallon i skogen. Jag tog inte med mig kameran men tänk er vackra naturbilder med ett litet barn som står hukad i en buske, röd och blå om läpparna. Elsa Beskow 2020.

DSC03917

Här är bild från ett annat tillfälle. När vi var i utanför Vännäs. 

Skillnaden mellan där uppe och här nere är att vi här nere kan finna även björnbär. Vilket vi gjorde. De flesta omogna. Vilket får mig att gnövla händerna och tänka på morgondagens skörd.

Jag måste säga att vår tur med plockhinken muntrade upp mig ganska mycket. Just nu avskyr jag att vara hemma. En del av det beror på att minsta lillen är så aktiv nu, och när vi är hemma blir det lätt lite mycket, lite intensivt.

Jag skulle inte ge honom bedömningen vild, men det är nånting med aktiva tvååringar som kan göra att vilket hem som helst känns som en mycket liten och trång låda.

DSC03792

Från Latikberg, min fina vackra by som jag älskar

Vi MÅSTE köpa ett uppläggningsfat!

Idag gjorde jag favoritbakverket cheesecake som jag strödde plockade hallon på. Vilket är ert favoritbakverk? Vilket väljer ni helst när ni är på kafé? Jag väljer helst cheesecake alla dagar i veckan. Det är det bästa som finns i hela världen.

Jag tog inga foton på min cheesecake för den blev väldigt ful. Det blir nästan allt som jag bakar tyvärr. Jag minns en gång när jag la ut en bild på en tårta jag bakat till maken och nån sa “vad är det där för syltpöl”. SYLTPÖL!!
Jag har sagt till maken att vi måste köpa ett fint uppläggningsfat nu. Jag är trött på att servera fika uppläggsmässigt som om vi vore barackrastande vägarbetare på NCC.

Vi är 35+ år vi måste level up.

Men god blev den. Svärmor, som är på besök, tog till och med en bit till, och det ser jag som ett bra betyg. Hon brukar annars bara sitta och äta smulor enligt min mening.

Vad händer i världen?

Världen är sjuk.