Recensioner · TV & film

Spektakulärt trams: Doctor Sleep av Stephen King

För ett tag sen såg vi en så genomdålig film att jag får ångestkänningar när jag tänker på det. “Doctor Sleep” hette den och var en semiuppföljare till The Shining. Min man hade pratat om att han vill se den och jag sa ja.

Filmen handlar om hur den där ungen i The Shining har vuxit upp och blivit ett missbrukande svin. Och att han blivit ett missbrukande svin är inte så konstigt i och med att han fått hantera sina trauman genom att kapsla in demoner i sitt inre. Och det här att kapsla in demoner i sitt inre var ett tips som han fick av ingen mindre än sin personliga livscoach – som råkar vara ett spöke från hans barndom.

Efter en turning point i livet hamnar den här stackarn i vägen för en grupp magiker som helt saknar livskvalitet. De mördar och käkar barn, samt fångar barnens livsenergi (eller liknande) i termosar, som de sedan sniffar lite på ibland.

Och det låter som att det är en hemsk film, de käkar ju barn, och på sätt och vis så var väl det hemskt, men mest av allt så var filmen en spektakulär orgie i trams. Det märktes att Stephen King måste ha haft en del att säga till om i regin, för alla hans filmer har en tendens att vara så här. Stanley Kubrick gick emot Stephen Kings önskemål så därför kunde The Shining bli ett mästerverk. Men alla som måste lyssna på Stephen Kings önskemål gör tramsfilmer.

Och som kristen så sitter man ju bara och suckar och tycker synd om de här stackars människorna, som vänder sig själva ut och in (samt kapslar in demoner i sitt inre) för att skydda sig från onda krafter.
I såna här filmer krånglar de bara till det, tror på lögner, jagar luft samt mår asdåligt i sin ensamhet. Det finns inget helande, inget förlossande av själen, ingen upprättelse, bara ett krig mot det onda och de får ta alla smällarna genom att själva vara halvdana hjältar med dumma, destruktiva och självutplånande lösningar.

Jag kände mig smutsig efter att vi sett den. Jag kunde inte få tillbaka pengarna eller tiden.

WB-6000123719_po-reg-medium_orig-1582280023475

0 thoughts on “Spektakulärt trams: Doctor Sleep av Stephen King

  1. Det är väl rätt tramsigt. Håller med. Jag är inte speciellt intresserad av film. Men har alltid kollat på skräck. Kanske inte så hälsosamt. Finns vissa filmer som är så skräckinjagande så man blir chockerad (farligt tror jag). Men drama, komedi osv har en tendens att vara väldigt okristligt också.
    Men Stephen King är löjlig. Men det är inte så löjligt att han har dessa galna saker i sitt huvud. Han är nog lika vilsen som personer i filmer. Jesus är lösningen (känns coolt säga det och mena det, på riktigt!).

    Jag har kollat en del american horror story. Så brutalt. Terror, skräck, ångest osv.
    Verkligen ondskefullt. Och ja, okristligt. Men det har stärkt min tro på Jesus. För den onda är säkert 10 ggr så ond som han porträtteras i filmerna. Jag lägger mig vid Jesus fötter och ber uppriktigt och förlåtelse, nåd och hans kärlek.

    Men jag har inte sett så många filmer i år, så är på väg åt rätt håll 🙂

  2. Kanske i sommar! Bra recension! Men ändå, vad ska man säga. Inte helt övertygad.

    //Lars

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *