Vi har börjat spela Bingolotto titt som tätt och det tycker jag är väldigt trevligt. På Bingolotto får man se gäster man inte är intresserad av, upptäcka musik som får öronen att stänga av sig själva och höra jättetorra skämt presenterade av Rickard Ohlsson.
Precis så som det var när man var liten på den gamla goda hederliga tiden när Martin Timell och Arne Hägerfors var Sveriges mäktigaste influencers.
Lillen får förstås också vara med. Man ger honom en gammal nitlott och en penna och så har han att göra han med. Överlycklig.
Här har han på sig sin favorit-fleecejacka. Om man försöker ta av honom den blir han arg och skriker rätt ut, även om han svettas. Tänk att en ettåring inte är för ung för att ha en egen smak.
Det är roligt hur okunniga om modernitet barn är. Han förstår inte att hans söndagar är en allmän tidsresa. Först åker vi till Pingst i Bohus. Där möts vi i en byggnad med allt som tillhör en helt annan tidsepok. Söndagsskolans lokal är förstås nyrenoverad men ändå.
Där springer han fritt med sin antika Gustav Vasa-lugg, lär sig från tusentals år gamla texter (lär sig är dock kanske att överdriva i nuläget) samtidigt som han känner att allt är nyheter.
Han vet inte att den som senast bar ett sånt här plagg oironiskt halshöggs för flera hundra år sen.
Han uppskattar även skuggfigurer.
Nä med så här små barn får man alltid känna sig som den nytänkande parten. Med så här små barn är man oraklet med kunskap om forntid, nutid och framtid.
Jag vet inte riktigt var detta förhållande vänder, för vänder gör det. Vår fjortonåring spenderar nämligen ca 94% av sin vakna tid åt att himla med ögonen och sucka åt hur gammelmodiga vi är, och hur lite vi förstår när det kommer till allt. ALLT.
Ha ha, ja barn är underbara och fantastiska. Även tonåringarna? Visst suckar vi och hlmmar med ögoneni åt dom också ibland. Och om Gud vill så blir dom också äldre och gammelmodiga för sina barn, allt har sin tid.
Kram