Igår påbörjade mitt äldsta barn konfirmation. Egentligen “behöver” hon inte för hon blev, medveten om vad hon gjorde efter lite utbildning av vår lokale präst, döpt för tre år sen i Svenska kyrkan. Men så ville hon göra det ändå.
När hon kom hem frågade hon om man får en present när man konfirmerar sig, för hon hade hört något rykte om något sånt från de andra.
Och visst har jag hört om konfirmationspresenter men jag har aldrig varit tillräckligt intresserad för att ställa följdfrågor om vad det är som människor egentligen har fått. Så vad har folk fått i konfirmationspresent egentligen?
Jag fick börja gräva längs memory lane för att se vad jag fick fram därifrån. Och det första jag kom ihåg var att mamma berättat att hon fick en Bibel och kanske ett guldkors i konfirmationspresent, och min äldsta storasyster, hon fick också ett kors-smycke tror jag.
Är korssmycke verkligen presenten som man åsyftar när man säger “jag konfirmerade mig för presenten”? En Bibel eller ett korssmycke? Det kändes inte som rätt svar. Så jag fick gräva vidare i min livserfarenhets och intrycks skafferi, söka bland allt jag hört om konfirmationsgåvor.
Och då kom jag ihåg låten “konfirmationspresenten” av Galenskaparna (länk till youtube). Nu kanske inte galenskaparna-sketcher alltid representerar verkligheten till fullo, men får folk saker som kan motsvara ett motorfordon eller en synt i konfirmationspresent? Så udda!!
Nej tacka vet jag vad mamma lärde mig med tindrande ögon, att man får Biblar och korssmycken.
Var förresten på Biblioteket, hittade den här boken, och visst ser mellanöstern ut att ha gjort Hitler riktigt gott?
Kanske hade den kunnat bli en bra present.
Nån som vill dela vad du fick i konfirmationspresent?
Konfirmation, så roligt! Ett steg mot en vuxen tro. Utforska hur man tänker och känner angående dig själv, omvärlden och Gud Fader och Jesus Kristus och hur det hänger ihop för en själv..
Presenter? Jag fick Bibel, gitarr (akustisk) och början på en uppsättning silverbestick (för jag höll ju på att bli vuxen, 15 år… praktiskt taget vuxen). Jag minns att i konfirmations-undervisningen blev man tagen på allvar på ett sätt som man inte blev i skolan.
Som vuxen gick jag i katekumenat, kändes lite samma.
Haha, kul fundering.
Kan flika in att jag i konfapresent fick jag lite blommor och massa olika “till när du flyttar hemifrån grejer”, slickepottar, början på finporslinssamling, stekpanna, bestick, skålar, ja allt möjligt. Men minns som att allt var inom temat “detta behöver du inte nu, men när du inte bor hemma”
Ha det fint & tack för en härlig blogg!<3
Jag gissar att inte heller du konfirmerade dig för presenterna:) tack!
Folk har nog i alla tider försökt att muta sina barn att göra sådant man tror är bra för dem men ibland kan det nog också ha mutats till konfa av föräldrarna för att man trott att omgivningen skulle se en som dålig förälder om barnen inte gick. I spåren av detta har det skenat iväg ibland och blivit både syntar, mopeder och hästar till presenter. Vet inte om det finns något rätt och fel och ibland kanske ändamålen helgar medlen men själv tycker jag att det i första hand bör vara presenter som pekar på Jesus, typ bibel, smycke, andaktsbok. Allt annat riskerar att flytta fokus.