Idag har jag försökt forma munnen som ett rakt streck.
“Att tiga är guld” brukar man säga ibland och det finns miljarders sätt att tiga på, men det talar man sällan om.
Försökt forma munnen som ett streck
tur man inte måste fråga innan man föds som en tönt
Det här, från 8 februari hade jag visst inte sett. Kanske blev dina tappra försök att vara ljudlös så lyckade att själva inläggets postande aldrig märktes? Detta fick mig i alla fall att tänka på en av mina pratglada bekanta. Vid ett tillfälle för några år sedan då en grupp satt och samtalade om något som skulle tas upp offentligt, vände sig flera samstämmigt till min bekant:
– Det där kan du ta va?
– Varför det, undrade han.
– Ja, men det blir ju bra. Du som är så duktig på att prata!
– Ja, jo, nog brukar jag prata alltid, utbrast han lite självkritiskt. Men det stora problemet är att jag brukar prata som allra mest det gånger jag egentligen borde vara helt tyst…
Jag kanske ska ta och tipsa honom om den där raka-streck-övningen… och om sanningen ska fram, tror jag att mina närmaste inte skulle ha något emot ifall jag också skulle lägga ett par timmar på förkovring i ämnet.
Jag vet inte varför den valde att posta den bakåt i tiden *tidsmaskin*. ”tiga är guld” är ett ganska ofullständigt uttryck på gränsen till ”en svensk tiger” och ”golare har inga polare” och det gör inga hjältar direkt. Tycker det är ganska dåligt! Men har man tänkt att va tyst, oavsett orsak, så kan man vara det med lite variation tänker jag!
??
Inte för att Predikarens ”tiga har sin tid, tala har sin tid” är jättetydlig heller, men den är i alla fall tydligare!