Jag såg att man ska sluta ploga där min gamla lågstadielärare Laila bor. Ni kan läsa artikeln här.
Det är en låst artikel men det står bland annat att NCC har plogat där tidigare, men eftersom Trafikverket har fått bättre koll på plogbilarna via GPS så kan de inte längre göra någon extra avstickare för att hjälpa dem med snöröjningen.
“NCC plogade hos oss i fjol men det här är inte deras fel. Problemet är att det inte finns någon annan plogbil inom lämpligt avstånd när de inte plogar. Det blir för dyrt att leja någon att köra ända från Vilhelmina. Vi har pratat med alla berörda, men vi känner oss ganska hjälplösa”, säger Lajla Ihrström.
(Jag söker längs memory lane och är så säker jag kan bli på att hon stavar sitt namn Laila, inte Lajla)
Okej nu ska jag berätta lite för er om Laila.
Hon var min lärarinna i årskurs ett till tre. Och i princip allt jag visste om Bibeln och Jesus den dagen jag blev frälst som 30-åring, det hade jag lärt mig från henne.
Jag minns så starkt än idag när hon berättade om Palmsöndagen. När hon berättade om det så fick jag levande bilder framför mig, jag riktigt SÅG hur Jesus red på åsnan in till Jerusalem medan folk ropade, sjöng och la palmblad framför honom. Samma människor som snart skulle vända sig bort från honom i avsky och skaka på huvudet. Fortfarande när jag läser om Jesu inträde i Jerusalem så ser jag samma bilder framför mig som jag gjorde då.
Jag minns även när hon berättade om Petrus förnekande av Jesus. Han säger ju till Jesus den sista kvällen att han aldrig nånsin kommer svika honom, men Jesus säger: “Jag säger dig, Petrus, tuppen skall inte gala i natt, förrän du tre gånger har förnekat att du känner mig.” (Luk 22:34)
Och jag minns att när Laila berättade detta så såg hon uppriktigt berörd ut, ja jag tycker mig till och med minnas att hennes ögon glänste, när hon kom till stycket där tuppen gal för tredje gången och Petrus insåg vad han hade gjort. Och jag tyckte att det var så märkligt att hon blev så berörd av en gammal saga.
Minns också att det fanns en karta över Israelområdet som hängde i taket och den hade hon ofta neddragen, och jag hade den precis framför min bänk. Så jag brukade sitta och titta på den. Minns att det låg en stad där som hette “Jaffa”, precis som läskedrycken. Det tyckte jag var jätteroligt (humorn var på topp redan då). Idag har jag en liknande karta över samma område som hänger i sovrummet.
Tidigare har jag bloggat om hennes sång här. Vi är flera som varit hennes elever som minns den och jag undrar om hennes glädje över uppståndelsen kan ha varit genuin.
Ja för jag vet faktiskt inte om Laila är kristen eller inte, hon talade aldrig om sin personliga tro med oss.
Men nu uppmuntrar jag er i alla fall för att be för henne och hennes situation.
