En ny rutin har utvecklats i min vardag och det är att jag går till biblioteket med Stig vareviga dag. Jag älskar biblioteket, förstå vilken rikedom vi svenskar har med våra gratis bokoaser.
Senaste boken är alltså En vampyrs bekännelse. Jag hade inte tänkt läsa den men fastnade med den när jag satte mig i bibliotekets ungdomsavdelning. Egentligen skulle jag bara bläddra lite eftersom jag minns filmen men så blev det att jag läste hela i stället (det gick ganska snabbt). En vampyrs bekännelse är en sån där film som SVT måste ha visat ungefär två gånger per år, MINST. Som Måndag hela veckan med Bill Murray, eller Dansar med vargar med Kevin Costner (den har jag dock inte sett). SVT måste ha älskat dessa filmer besinningslöst.
Vad jag tyckte om boken En vampyrs bekännelse
Inte så bra, kort och gott. Filmen är bättre, tror jag (var 100 år sen jag såg filmen). Men boken är i alla fall till bredden fylld av långa existensiella monologer/dialoger som den här vagt samvetsgranna vampyren tampas med. “Vad är ondska? Är jag ond? Är jag från djävulen?” och så vidare.
Jag är all in för existensiella frågor. Man kan säga att det var min huvudsakliga hobby under många år. Men nu när jag har fått och får löpande svar på mina existensiella frågor och vet var jag kommer från, vem jag är, varför jag finns och vad meningen med livet är, så är det väldigt långdraget att läsa om fiktiva mördarvampyrer som inte vet nånting och drar filosofiska frågor i långbänk.
Det går att jämföras med när en intellektuell ateistisk vänsterman som har läst filosofi ska förklara hur livet inte innehåller något man kan kalla för övernaturligt. Vampyren är i alla fall född katolik men det verkar inte direkt hjälpa honom.
Vid sidan av att vampyrerna i boken springer omkring och mördar varje natt så känns det särskilt osunt att boken flirtar med pedofili. Inget explicit sexuellt händer men språket beskriver barnet sensuellt. Visst, barnet är demoniskt och är till slut typ 80 år gammalt, men det är fortfarande ett barn.
Vi lever mitt i en kultur som på många sätt romantiserar och upphöjer (omoraliskt) sex, våld, demoner och död. Det tycker jag man kan se bland annat genom hur populärt Halloween har blivit. Jag förstår dragningen till mörkret, har den myself, men jag tror inte att det är sunt att dränka sig i det och särskilt inte när man saknar kunskap om Gud. Tänk om jag fortfarande led av existentiell ångest. Då kanske jag hade läst och begrundat den här påhittade vampyrens malande. Jag hoppas att folk som dränker sig i den här typen av kultur ska få hitta sin väg in i Jesu famn (ja jag måste ju lyckas klämma in Jesus i inlägget, då han är ljuset som lyser i mörkret, alldeles oavsett hur platt och torrt YHVH framställs i mainstream skönlitteratur och film).
BOKENS BETYG: Rätt lågt, 2 av 5 kanske
Tack, den breddade bokanalysen ser man sällan i DN. Tänk att människan kan vara så intelligent och reflekterande men samtidigt så stolt så hon missar att ingen av oss har all kunskap. Det jag avfärdar som trams/orimligt kan mycket väl vara sanning – kunskap/insikt/förstånd jag personligen saknar. Till mörkrets glädje, han demaskerar sig inte i onödan.
…By the way, känner du till att många pedofiler numera helt öppet visar sin “passion för barn”, bl a genom egna youtube-kanaler? Inom ramen för “I´m born this way”, “kärlek kan väl aldrig vara fel”, “Not abuse, but love” rider de vidare på den normförskjutande vågen med samma argument. En milstolpe är att på TED.com kan man nu lyssna till en psykologistuderande ung kvinnas föredrag om “sin vän Jonas, som har en hemlighet”. Hennes agenda är att bidra till normaliseringen av pedofili, för att hjälpa sin vän Jonas.. Kollar jag in i framtiden (eller redan nu i samtiden, det rullar på rätt bra) tippar jag på lobbying för normalisering av incest, med hjälp av exakt samma argument. Allt i “kärlekens” namn.
Jo jag har sett detta. Och jag tror inte att HENNES agenda är att normalisera pedofili. Jag tror snarare att det är tidsandan, det är dags, som en del av en stor plan som varit i rörelse i tusentals år, och då släpps hennes resonemang igenom. Det hade inte varit möjligt tidigare. Jag tror att hennes personliga agenda mycket väl kan vara att tala om pedofiler som människor så att de som har denna dragning kan söka hjälp från son perversion. För visst pratar hon om det som perversion? Eller talar hon om det som en läggning? ? Hur som så är vi ju del av nåt större och hennes ärliga syfte kan användas på sätt som är bortom hennes makt.
Det är i alla fall möjligt på grund av en enda sak – att människor inte ser Gud som en god auktoritet längre. Och lämnar man Guds gränsdragningar, vilka gränser har man då? Vem är det som sätter gränserna då?
Uttryckte mig fel där, psykologstudentens agenda tror jag inte heller det är. Det är mörkrets, och tiden är som du säger, mogen nu. Uppfattade dock inte att hon talade om pedofiler som människor för att de som har denna dragning ska kunna söka hjälp från sin perversion, uppfattade att hon vill hjälpa till att förändra synen på pedofiler, att hon sökte vår empati för denna grupp. Att pedofiler kan söka professionell hjälp för sin perversion hoppas jag de kunnat sedan lång tid tillbaka, eller har den dörren varit stängd? Har för egen del inget emot pedofiler som människor, men självklart deras handlande när de lever ut pedofilin och kränker barn. Andra människor slåss mot andra problem, eller kanske inte ens slåss mot sina demoner i de fall där samhället redan godkänt dem som ok. Gud värderar inte vår synd i bättre och sämre, så hopp och räddning finns för alla som söker den levande Guden <3
Helt klart pågår en attitydförändring när det kommer till destruktiva sexuella avvikelser. Och den handlar inte om alla människors lika värde utan den handlar om ”alla sexuella yttrandeformers lika värde” 🙁
Klockrent sammanfattat och formulerat. Tack!