Läste i morse (länk här till svt) att man inte kommer att göra återupplivningsförsök på barn som aborteras och visar livstecken när de kommer ut. Bara en gynekolog kommer att tillkallas till platsen för att stötta personalen om så behövs.
Men vad kommer de göra av de aborterade barnen som lever? Om mamman inte själv vill/kan hålla barnet (hur chockad blir man inte om man förväntar sig att barnet ska födas dött?) medan det drar sina första och sista suckar, kommer någon annan att göra det? Eller kommer det att ligga själv? Som människa och mamma till tre barn så tycker jag att det är en viktig fråga. Jag hoppas verkligen att det finns någon praxis att någon åtminstone håller barnet och visar det ömhet så att det aldrig behöver dö ensam i en klinisk, kal och helt kärlekslös miljö. Ingen människa ska behöva dö på det sättet.
“Abort och för tidig födsel är två helt olika processer som inte går att jämföra med varandra och ska hållas separata” säger Helena Kopp Kallner i svt-artikeln. Jaha? Att förlossningarnas karaktär och slutmål skiljer sig fattar jag. Men barnen då? Vad är det som skiljer dem?
Om ett barn lever efter en abort, och ett annat barn lever precis lika mycket efter en för tidig naturlig förlossning – vad är skillnaden när det kommer till barnen? Vad är det som gör att det ena barnet inte får vård, medan det andra får all modern vård och kunskap tillgänglig?
Och om ni letar efter exempel på kvinnor som söker sen abort så finns ett exempel här. Fast i det här fallet sökte hon inte. Och hon har idag en frisk flicka som, om jag räknar rätt, borde vara omkring 21 år gammal.
Har alla människor lika värde, eller har vi det inte?
Vad är det som krävs för att en människa ska få sitt liv värdesatt som en individ med värde i sig själv?
Vad kan vi göra för att förbättra attityden när det kommer till de minsta och mest sårbara bland oss?
Så viktig text! Borde komma fler till godo.
När man är medveten om hur lätt folk tar på abort, så kan man börja undra varför ofta samma människor är humanister och tycker man ska stå upp för mänskligheten osv. bla bla. Människa är man tydligen bara mellan ett specifikt åldersspan, sådär mellan 1 – 35 år.
Är inte förvånad, för människor lever ju i lögn och delusioner. Hade något dödat 3 åringar, 5 åringar eller något annat barn då hade det blivit uppståndelse.
Argumentet “Den ofödda klarar sig inte utan sin mamma” håller inte, för det dröjer många år innan ett barn kan sköta sig själv utan konsekvenser. Varför inte göra abort när barnet är 5 år också?
Sen när man likställer abort med mord så blir man kallas extremist.
Kan förstå att en kvinna som blivit våldtagen och utsatt mot sin vilja, kanske av ett gäng eller en okänd gammal man, den aborten kan jag förstå. För det kan vara traumatiskt att bindas till ett barn som skett under de omständigheter.
Men de kvinnor som gör abort för att hävda sin rätt eller liknande ger jag inte mycket för. Inte heller den som går ut på krogen och sen gör abort eller gör det för sin killes skull.
Jag kan förstå den som gör det för sin killes skull till exempel. Eller för karriär, skola eller vad det nu kan vara. Det är en del av det våld och förtryck en kvinna är utsatt för och i stället för att möta kvinnan med vad hon och hennes barn behöver så förväntas hon vara som en man, dvs icke-gravid och utan ett barn på armen. Det är det som förväntas av henne för att hon ska få samhällets belöningar.
Kombinera det med avhumanisering av barnen vi bär och utmåla barn som en boja och vi är i sitsen vi befinner oss i idag.
Sen när det kommer till abort efter våldtäkt så blir ofta aborten ytterligare ett trauma. Som det är idag ser vi abort som det självklara efter våldtäkt men det är inte alls säkert att offret läker bäst av det.