Mera från resan (massa bilder!)

Hej hej!

Nu har jag inte bloggat sen jag var i min kära by Latikberg. Bästa byn! Jag stannade i alla fall ytterligare några välsignade dagar och sen drog vi vidare till Skorped utanför Övik och där fick Joakim samma sjukdom som jag haft så där låg han med febersvettningar och frossa i några dagar. Stackarn. Tur att han hade sin mamma där att ta hand om honom.

Efter det for vi till fiendeterritoriumet Stockholm. Det sitter väldigt djupt i mig att Stockholm är dåligt och fyllt till bredden med knarkare som saknar förståelse för djur och natur. Att jag tänker så förstod jag när jag såg nån slags fågel som byggt bo i vattenbrynet och jag tänkte “synd bara att nån knarkare kommer komma och sparka sönder boet och mörda fågeln”.

Men jag blev förälskad i Sköndal. Det är där min syrra och hennes fästman bor och de tog in oss i sitt hem och fick oss att känna oss som om det var vårt hem också. Vi hade gångavstånd till en sjö där vi åt sallad, drack vatten på flaska och imponerades av hur fräscha bajamajorna var varje dag. Jag tänkte faktiskt rätt mycket på de som utvecklar den där vätskan i botten på bajamajorna som avföringen guppar omkring i. Tänk vad de kan, tänk vilken insats den där vätskan är ändå.

(och så länge vi var kvar så var det faktiskt ingen som mördade fågeln, så kanske är Stockholm inte riktigt det Gomorra som man är uppfostrad till att tro)

Vi hann även med att åka tunnelbana in till Gamla Stan. På vägen dit körde vi förbi GLOBEN. Det är en fantastisk byggnad och den större sonen filmade ut genom fönstret med mobilen. Vi fick till och med åka en tunnelbanehiss som stank urin. Det är en sån där grej som man alltid hört om men det blir verkligt först när man får uppleva det själv. Jag har i och för sig upplevt det förr då jag är en rätt så belevad kvinna men för mina barn var det första gången.

Här är jag när vi passerade slottet. Och visst ser det lite ut som att mitt ben är böjt lite åt fel håll men jag lovar att det inte är nåt fel med mitt ben. Det är kul att syrran fotat så att det finns bilder där jag till och med är omedveten om att jag blir fotad. Såna bilder brukar inte hända annars. Så det är kul!

Det var så himla mysigt och även fast vi bokstavligt talat snubblade över varann konstant dagarna som vi var där så tröttnade vi inte på varann. Ja vi tröttnade i alla fall inte på dem. Ser ni t-shirten Joakim har? Hela familjen fick var sin likadan, syrran köpte dem på Walmart när de var i USA nyligen. “Shih tzu not” står det på den. Urläcker.

Här har ni en liten video från stranden också.

Kort efter att jag filmat kom en automatisk robotgräsklippare och nästan snittade oss till döds med sina knivblad. Då kände man smaken av apokalypsen när robotarna tagit över världen.

Inte för att det är så apokalypsen kommer att gå till, för det står ingenting om robotgräsklippare i Bibelns Uppenbarelsebok. Ja inte såvitt jag förstått i alla fall men då är Uppenbarelseboken ganska svår att förstå.

Ja gott folk nu tänker jag avsluta det här blogginlägget. Kul att du ville läsa om min semester som jag tänker inte kan vara så himla intressant.

Semestern fortsätter hemifrån Kungälv. Ha det bra!