Nu förstår jag varför jag svettas som en gris

Nu förstår jag varför jag svettas som en gris

Har ni hört låten “Torgnys svettiga ansikte” av Eddie Meduza nån gång?

Jag är uppvuxen med Eddie Meduza i öronen ständigt och har hans sångtexter lika djupt fastetsade uti min märg som psaltaren 23 är för de som växt upp med Bibeln.

Så därför har jag gått omkring och haft den här låten i huvudet. Fast i stället för Torgnys så “hör” jag så klart Sonjas svettiga ansikte (rätt ska va rätt):

För jag har svettats något kopiöst. Har legat på natten blank som en nypenslad lussekatt. Men så fick jag en kommentar från en kompis som visste vad det beror på.

Det beror på amningen. Det beror på något hormonellt.

Åh suprise suprise, jag förstår inte varför jag inte tänkte på det? Självklart beror det inte på att det är 400 grader ute (för det förklarar inte nattsvettningarna). Nä, kroppen ger bebisen vad bebisen vill ha och det skulle inte förvåna mig ett dugg om bebisar älskar mammasvett. Jag kan verkligen se tidningsartikeln framför mig.

Bebisar älskar mammasvett
Forskare vid Harvard University of Michigan har efter en undersökning kunnat understryka att bebisar hatar allt som är syntetiskt och doftande medan de älskar svett. Genom ett särskilt delfinvibrato som är dolt för människoörat så kan bebisan genom sitt skrik få mammans körtlar att avvisa allt parfymerat för att i stället producera kopiösa mängder av svett. Forskarna lyckades isolera vibratot och utsatte råttor för detta, vilka mycket riktigt svettades till döds och älskades av sina ungar”

Bebisar. Så söta och oskyldiga men framförallt naturliga.