Det här med julen är inte helt lätt för mig

Jag har skrivit om julen tidigare och det kan låta lite väl hårt att säga att julen inte har med Jesus att göra. Men i grund och botten så har den ju inte det. Hade den i grund och botten handlat om honom så hade nästan allt i julens tradition pekat på honom, och julen hade förmodligen inte varit så stressig, girig, ytlig och en sådan svår och ibland traumatisk prövning för de svagaste och mest utsatta.

Kristna har snarare gjort anspråk på julen och har fått arbeta sig runt de saker som redan låg där. Saker som är helt obegripliga om man för in det i biblisk kontext. Saker man frågar sig varför man gör det och enda svaret är “ingen är säker” eller “förr trodde man på hustomtar”.

Det är inte som med Herrens högtider som judarna firar, där allting i festerna och måltiderna pekar på Gud och vad han gjort, gör, och tänker göra i framtiden. De har inte behövt jobba med saker som andra folk redan sysslade med när de kom. Därför är det lätt att se hur dessa högtider också handlar om Gud.

För mig duger det inte att någon säger att en sak är kristet, jag måste själv se och förstå det också, så långt som det är möjligt. Och julen får jag brottas med, för vad man gör, firar och upphöjer på julen är många gånger inte över huvud taget logiskt om man håller upp den mot Bibeln.

Man kan kanske inte alltid tro det men jag behöver logik.

När jag växte upp så handlade julen inte om Jesus. Det handlade om gran, förväntan på gåvor, tomten, mat, mys, glädje och släktgemenskap. Men det handlade inte om Jesus, inte ett dugg. Vi gick inte till kyrkan. Läste inte julevangeliet. Ingenting.

Nu är jag kristen och nu söker jag förstå vad ett kristet alternativ till att fira jul är. Men vad är det kristna alternativet? Att jag gör exakt samma sak som tidigare, men lägger till ett kyrkobesök, kanske läser nåt ur Bibeln med familjen, ber bordsbön runt julskinkan, skriver nåt om Jesus på julklappsettiketerna?

För mig känns dessa ting mer som plåster på såret, och inte som att julen är kristen, så jag får fortsätta brottas med det här. Och räkna med att få kommer att förstå mig och varför jag måste göra saker så besvärligt.

I övrigt så vill jag tillägga (så ingen tror något annat) att all evangelisation är till godo, och jag är väldigt glad över att kyrkorna är öppna och pekar på det sanna ljuset i vintermörkret. Den bit av julen som kristna har lyckats göra anspråk på underlättar och förenklar för mig att berätta för andra om Jesus. På så sätt kan jag i sanning säga: Vad vore julen utan det?

I år kommer vi att fira julen hos svärmor. Det kommer vara traditionellt (alltså inte vad jag skulle kalla för kristet), men utan tomte, honom slängde jag ut långt innan jag kom till tro, för jag hatar tomten. Tomten är ett creep och hör inte hemma bland barn.

Jag önskar er så klart en god välsignad julhelg och ett gott nytt år!
Trots att det är lite komplicerat för undertecknad 🙂

IMG_5816

Hoppas ni har haft en bra helg, även fast julen är skev!

Hej alla glada! Jag hoppas att ni har haft/överlevde en bra/kul/underbar/överkomlig högtidshelg!

Här var vi hos barnens farmor under julkvällen och åt god mat som hon lagat och så öppnade barnen några paket under ordnade och mysiga former. Det mesta handlar om de nya rummen nu och de fick grejer som behövs där.

Jag är inte så himla begeistrad över jul. Det är en skev högtid. Det är som att den är sjuk men år efter år ska vi sminka över den här sjukdomen och låtsas som att den är frisk och står för något sunt, heligt och vackert “I GRUNDEN”, och jag har inte någon lust att spela med i det även fast det alltid är lockande att go with da flow.

Inför varje jul kommer IOGT-NTO med en helt desperat kampanj som vädjar till folk att inte supa med barn. Människor mår dåligt, ekonomiskt svaga har ångest, främst kvinnor stressar ihjäl sig i köken, självmorden ökar, våldet i hemmen eskalerar och personal i butikerna bryter ihop pga att julmusiken är själadödande.

Det är ganska uppenbart att fundamentet i julen inte är Jesu födelse. För det första föddes han inte på jul och för det andra är det inte vad folk i regel firar vilket är helt uppenbart. Varför skulle man fira Jesus födelsedag genom att sitta vid ett pimpat barrträd och få x-box av en läskig bemaskad gubbe som helt uppenbart inte är ett helgon från 200-talet? Jag fattar inte hur man kan med att lura sig själv/andra att tomten skulle vara nåt fint. Keep away from my kids you horrible horrible man (yez, mina barn har fått klara sig utan tomte i alla dessa år, har aldrig lurat dem att “han finns”, jag avskyr detta kräkmedel till fantasifoster).

Och även om tomten nu skulle vara VÄLDIGT LIK denne gudsfruktiga “st nikolaus” som vissa håller fast att han baseras på (vilket han uppenbart inte är… ) – varför hylla den snubben just exakt på Jesu låtsas-födelsedag (som inte är på jul…)? Så det går ändå inte ihop.

Nu kanske inte kristna i regel firar på det här sättet, det vet inte jag nånting om eftersom jag aldrig har firat jul tillsammans med kristna. Men jag som inte är uppvuxen kristen är osäker på om namnet Jesus ens nämndes på julafton. Vad jag minns var att jag hade det obeskrivligt mysigt, var väldigt klädd i rött, att jag tyckte att tomten var obehaglig men ändå värd att ge en kram för att få julklappar som jag högg efter som rovdjuret hugger efter små spädgrisar (jag tror inte att det är särskilt sunt att lära barn att man ska krama såna man känner obehag inför, för att man ska få något i utbyte).

Julen är inte helig. Julens fundament är inte kärlek. Julens fundament är inte ens glädje. Julens fundament är splittrat, mörkt, gravt materialistiskt och laddat med tvångsmässighet, girighet och skuldkänslor. Men jag tänker att så länge man inte försöker utmåla julen till att “vara vacker i grunden” eller en “kärlekshögtid” eller  “en tid till då man stannar upp och är tacksam” (ofta folk gör det just exakt på julen?) så är jag faktiskt mycket mer okej med den.

Man kan träffa släkt, äta god mat, ha trevligt, älska sina vänner och sin familj,  förkunna de glada budskapet om Jesu födelse vitt och brett och ge sina barn en mysig uppväxt utan att tvångsmässigt klamra sig fast vid att nåt av det skulle vara särskilt förankrat i julen. Händer det något heligt och fint på jul och känner man frid och tacksamhet över exakt det man har så är det väl snarare trots att det är jul. 

Det tycker jag i alla fall. Jag har GÄRNA trevligt och fint på jul och längtar efter att träffa min familj och blir det på juldatumet som jag träffar dem så är jag bara glad, det är så sällan man har nån vettig chans att göra det. Men jag slipper gärna låtsas att högtiden vilar på något som den inte vilar på. Det vill säga något gott och fint som handlar om kärlek och Jesus.

Förstår ni vad jag menar, eller tycker ni att jag bara gått total Grinch?

20171224_191259

Jag postar sällan bilder på mina familjemedlemmar men här får ni en autentisk bild hämtad från min vardagliga vardag (eller högtid som det också kallas). Jag kallar bilden för “hund med mittbena tigger skinka”.