Nervös inför resa #bilder

Nu börjar det närma sig julledigheten och i år tänker vi resa upp till Vilhelmina/Latikberg. Och jag ska vara ärlig – jag tycker att det är extremt jobbigt. Själva resan alltså. Sen när jag väl är där så vill jag inget hellre. Men resan… biter på naglarna (bildligt talat) till det bara blir blödande stumpar kvar av mina fingrar (bildligt).

IMG_2863

Här är en klänning som jag rev sönder för att jag var så spänd. Nej jag skojar bara, jag köpte den på tradera och var tvungen att skicka en bild på detta hål till säljaren (jag fick pengarna tillbaka).

IMG_2856

Här är nån grej utanför McDonalds som ser ut som en rymdraket (obs jag äter inte McDonalds) (här är en artikel i GP som bekräftar detta).

Jag vet inte exakt varför jag tycker att det är så jobbigt men jag tror att det bland annat har att göra med att jag är väldigt hemmakär. Jag gillar det bekanta, invanda och rutiner.

IMG_2865

Men oj vad jag längtar efter syskon och släkt och snöfyllda gator. Jag längtar efter kyla, skog och den där tystnaden som gör att man kan höra en bil komma på mils avstånd.

Funderar också på vad Stig bör ha på sig. Han har en overall i fleece som är tjock och gör så att han ser ut som Iggepigge i det där psykadeliska barnprogrammet som jag bara har sett flashar utav.

igglepiggle.png

Kanske räcker det? Den borde vara varm för han kan inte röra armarna när han har på sig den.

Nej nu måste jag sova. Har en ovana att vara vaken på tok för länge. Men har ni några tips på hur man kan lugna resnerver och några handfasta tips på hur man reser/packar bäst med barn (vi har bil) så be my guest.

Jag är i Latikberg

Ni som följer min blogg lär väl inte ha missat att jag är från Latikberg. Det är en liten by 2,5 mil utanför Vilhelmina som jag är väldigt glad att jag är ifrån.

Jag och barnen är strandsatta här medan Joakim är i Tärnaby hos sina polare. Vi köpte lite mat innan vi drog och behöver vi nåt utöver det så kommer vi inte få tag på det för här finns inga affärer och jag har varesig körkort eller bil. Ja det skulle vara om man bad nån annan bybo då. Närmsta affär är i Vilhelmina

Här uppe klarar man sig rätt dåligt utan bil (eller grannar). Men eftersom jag flyttade till västkusten när jag var 19 så har jag inte varit i behov av körkort. På västkusten finns nåt som kallas för kollektivtrafik.

De stora ungarna har hittat åt en tremening och sen har jag inte sett så mycket av dem.

De blev bästisar direkt och så drog dem. Hon visar dem Latikbergs dolda skatter och det vill jag också göra så småningom, se om skatterna finns kvar. Några lär göra det i alla fall, som grottorna uppe på berget. Grottor är kända för att hålla tidens test *tänker på stora grottor i Frankrike och underjordiska vattenfallssystem i Sydamerika, såna grottor som har tusenåriga människolämningar och som har extremt lite gemensamt med Latikbergs grottor där den mest spännande grottlämningen är rostiga konservburkar i en skreva*.

Jag tror att jag hellre åker hit än till Thailand. Faktiskt. Jag tycker att Thailandsresor verkar jobbiga. Så när det kommer till miljöförstöring på grund av att folk semestrar på andra sidan jordklotet så kan jag säga att just det miljöproblemet är inte jag nån del i i alla fall. Däremot är de här korna skyldiga till en hel del metangasfjärt.

Där står de och smälter is på Arktis.

Vilhelmina Vild och Vacker

Vilhelminas sån där kommunslogan är Vild och Vacker. Passande!

Nu är vi här. Det är så skönt. Luften, ljuden, naturen, husen. Allt är så bekant. Lite har ändrats sen jag var här sist men det mesta ser ut som vanligt.

Jag undrar om människor som blivit kvar här inser hur speciellt Vilhelmina är, att de fattar hur fint och intressant det är här och att det är därför de har stannat. Jag hoppas det! Ofta i kulturen (filmer, böcker) så utmålas “de som blev kvar” som några hopplösa fall som saknade drömmar och ambitioner och aldrig sökte efter “mer”. Alternativt att de har förlorat nåt, att deras gåvor gått förlorade i slöseri. Det är idioti.

Jag hade inga drömmar eller ambitioner ändå flyttade jag. Jag flydde. Från mig själv har jag förstått sen, och det fungerade inte. Är glad att jag gjorde det på det sätt att jag är glad för de erfarenheter och liv jag har. Men kan ibland bli lite irriterad på Kungälv för att det inte ligger i Lappland och för att de byggt E6an mitt igenom stan som en stor massiv bajsrand i stadsbilden. Hur tänkte de där? Om de nu tänkte alls. Kanske blev de mutade eller hotade. Jag gillar Kungälv, men det är riktigt fult. Och det kan jag som sagt störa mig på ibland, jag som är van att bo mitt i det vackraste av skönhet genom hela uppväxten.

Den här bilden tog jag särskilt för bloggen. Har jag en bild på bloggen där jag står framför nåt eller där jag ens syns i bild över huvud taget så är det för att jag sagt till nån “kan du ta en bild på mig?” och med våld har klamrat fast kameran vid dennes händer. Foton på mig händer annars inte.

Bilden är tagen på Stenmans Konditori, lite av ett landmärke. Det är ofta där man ser kändisar om man ser nån kändis i Vilhelmina. Själv såg jag Staffan Ling på Stenmans en gång, eller om det var två gånger. #staffanling

Norra Sverige här kommer vi!!!

Vi är inte så bra på att planera samtidigt som vi inte heller är spontana så nu är vi på väg på en semester vi slog fast för ca fyra dagar sen. Idag åker vi till Dalarna, i morgon blir det bröllop, och efter det kör vi en bit, övernattar i tält, för att dra vidare till Vilhelmina!!!!1

Att amma utanför hemmet är inget problem för mig längre (det var det för några veckor sen när jag fortfarande var sjukligt trött och hade ont från snittet) och det underlättar resandet. Nog för att vi inte hade åkt om jag fortfarande varit i det skicket.

Snälla Gud, aldrig mer kejsarsnitt!

Jag vet inte hur vi ska åka efter Vilhelmina, det beror på hur det går med spädbarn. Men jag älskar campingliv! Nån fler som gör det? Har ni nån favoritcamping?

Min är Böda hamn på Öland där vi bodde förra året.

Kommer det vara nån kristen konferens längsmed Sverige närmsta veckorna? Nåt som inte kräver föranmälan i så fall. Har aldrig varit på nåt sånt och skulle vi liks ha vägarna förbi så.