Nej, barn kommer INTE att rädda världen

endisnigh.jpg

Den ökade mängden människor som säger saker som att “det är BAAARNEN som kommer att rädda VÄÄÄÄRLDEN” med drömska blickar riktade mot horisonten , jag måste fråga, vad är det här för masspsykos?

Vet ni vad själva andan bakom det här påminner mig om? Det påminner om pratet om “indigo-” och “kristallbarn” som har pågått länge nu inom New Age-kretsar runt om i världen. Där har snacket gått att det senaste decennierna har fötts barn med “högre frekvens energi” till jorden och dessa barn, enligt New Age-gurus, är mer känsliga än tidigare generationer. Det har sagts att dessa “superempatiska” barn har fötts (reinkarnerats, faktiskt, från högre dimensioner) för att höja jordens frekvens och skapa balans och fred i världen mellan människor och natur och för att de ska föra oss in i en ny tid (new age) med sina helbrägdagörande och halvt övernaturliga lynnen.

Jag står inte ut när jag ser hur den här andan och synen på barnen har flyttat ut från nyandlighetens fult designade hemsidor och rätt in i i allmänheten. Barn som ska återställa balans! Barn som ska visa vägen! Barn som ska rädda världen! Snap out of it!

Barnen kommer inte att rädda världen. Inte något flickebarn, inte något pojkebarn, inte något enskilt barn eller någon grupp av barn alls.

Människor som säger att det är BAAARN som ska rädda VÄÄRLDEN, jag tycker att det syns rätt tydligt vad de längtar efter. De längtar efter en räddare (frälsare) och ett hopp, de längtar efter renhet och helighet. De längtar efter ett ljus i mörkret som kan ge oss och leda oss in i ett nytt meningsfullt liv och en ny framtid. Och det tycker de sig se hos just livrädda barn.

Men sätter man sitt hopp till livrädda barn och deras omvärldsanalyser så gör man både sig själv och barnen en otjänst.
Barnen är bara vanliga människor och de kan bli vilseledda (om de inte redan är det), de kan få drabbas av psykisk ohälsa (om de inte redan har det) och de kan när som helst knäckas, exempelvis för att de har kastats ut i extremt fientliga miljöer och sammanhang med uppgifter och frågor som är omänskliga att ge till barn.

Och en annan sak – barn blir vuxna och snabbt går det. Tro mig jag var själv nyligen ett barn. Faktiskt skulle jag säga att det är en av de naivaste och dummaste föreställningarna en vuxen människa kan ha – att BARNEN ska ha svaren och att det är BARNEN som ska leda oss rätt som civilisation.

Om du har sugits med i det här, vakna upp ur din trans och nyktra till. Har du en föreställning om att “barn är klokare än vuxna” och att “barnen har förstått det vuxna inte vill förstå”  och att de “kommit för att visa oss vägen” så kan jag säga att du har förvillat dig in i en romantisk fantasi.

Har även sett kristna som skriver saker i stil med “när lärjungarna är tysta så börjar stenarna ropa” och uttryck som lutar åt “profet”. Vet ni vad? Jag orkar inte. Det är så dumt så jag vet inte var jag ska ta vägen. De pekar ju inte ens åt rätt håll!

Barn kan man finna inspiration hos, de ser saker med nya ögon, kan vara oerhört intelligenta och kloka och vi kan lära oss mycket genom dem, men den inspirationen får man ta tillvara på på ett helt annat sätt än att kasta upp dem på världsarenan och hoppas att de klarar pressen för att de “verkar kunna ta det, så starkt, wow”.

Vill man ha en räddare, vill man ha någon att sätta sitt hopp till, vill man äga något sant och gott och heligt och oskyldigt och rent, vill man ha ett nytt meningsfullt liv och en framtid, vill man ha ett ljus som vägleder genom mörkret och som har svaren om sanningen och livet och evigheten, läs mer om Jesus här och kanske här och skaffa en Bibel. Vill särskilt uppmuntra dig som tror på förekomsten av “indigobarn” att göra just detta.

Låt Messias vara Messias och låt barn vara barn.

Jesus ropade: “Den som tror på mig, han tror inte på mig utan på honom som har sänt mig, och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. Jag är ljuset som har kommit hit i världen för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret.”

Kul med bloggvecka

Det var kul att blogga varje dag i en vecka, det gör jag gärna om nån gång. Jag måste bestämma mig i förväg för annars blir bloggandet inte av.

Just nu har vi semester och vi har bland annat varit i Falkenberg. Vi har varit på stranden och de stora barnen har badat medan Stig har gjort upptäcksfärd bland sanddynerna.

Finns det nåt härligare än att se en ettåring hitta och undersöka snäckskal, pinnar och torkat sjögräs i sanden? Knappt. Det är nåt alldeles särskilt med barn och deras förmåga att förundras och uppskatta det YHVH har skapat.

Och det där får man ta del av när man är med små barn. Man får låna lite av deras ögon så att man får se världen lite grann på deras sätt, och då dras man med i deras hänförelse. Det kan i det närmsta beskrivas som magiskt. En torr pinne som rör om lös sand blir ett glädjefyllt mirakel. 

Ni vet i bergspredikan när Jesus säger “saliga är de renhjärtade, ty de skall se Gud”? Jag kopplar på nåt sätt samman det här med vad barn utstrålar när de ser på världen.

IMG_2242

Förresten, om nån undrar varför jag ibland använder YHVH, vilket är Guds namn, så vill jag bara säga att jag vill göra så då det känns bara bra att skriva YHVH emellanåt så att alla är med på exakt vilken Gud jag tror på och talar om. För “gud” är ju egentligen inget namn utan bara en titel (oavsett stor bokstav i början eller ej). Medan YHVH inte är en titel utan ett namn på den mycket specifike personliga Guden vars röst löper genom hela Bibeln.

Jag ska nog ta och skriva ett inlägg om det.

För i dessa tider är människors tankesätt så infekterade med new age och annan andlighet och när man talar om Gud så tror många att man talar om deras personliga inre känsla om vem gud “måste vara” enligt dem (exempel: “jag tror minsann inte att Gud har nåt emot om man försöker kontakta de döda!). Och det kan bli väldigt svårt att kommunicera när man kallar två HELT olika andligheter samma titel.
(Visst din “gud” kanske inte har nåt emot att du försöker kontakta de döda, men YHVH hatar det och vill skydda dig från att göra såna olyckliga misstag)

Men det får jag göra senare. Kanske att posta i morgon, beroende på väder?

Nu ska jag göra något annat, luften är fri!