Inte så vardagliga bilder ändå #takras

Tänkte att jag skulle posta några vardagsvardagliga bilder men när jag kollar på rullen så har jag bara ett par stycken och de är inte så vardagliga.

Vi kan börja brandkåren som kom på besök igår morse efter att brandlarmet gått i trapphuset. Det är tredje gången det är falsklarm och den piper så högt så man kan inte annat än att vakna när det går igång. Ja om man inte heter resten av familjen, som lugnt sov vidare, fastän det tjöt och dundrade av rökdykare som sprang längsmed trappen på ett sätt som skulle kunna få alla utdöda noshörningsraser att göra slow clap i sina gravar.

DSC_0050

Sen fick jag veta att taket rasat in på biblioteket där jag och lillen är varje dag.

IMG_3682

Ni kan läsa om det i DN här. Ganska otrevligt, jag är glad att det inte blev värre.

Var förbi där idag också och då hade de städat bort nästan all bråte, jag tror nog att de kommer öppna igen på måndag. Hoppas, jag vet knappt vad jag ska ta mig till när det är stängt där. Biblioteket är en del av vår dagliga vardagsrutin. I <3 the library 4ever.  Fast ibland lånar jag riktigt dåliga böcker där. Som jag slösar min tid på. Hua *ryser*.

57538426445__2BF00159-4D63-4801-9A48-6DDF46CA386E

Har den här bilden också, men den föreställer egentligen ingenting. Tog kortet och skickade till min dotter och skrev “Vi står här och väntar”.

IMG_3669

Thats all folks!

Bygget av vårt badrum, och städet som blev av men inte på rätt sätt

Jag tänkte uppdatera lite om läget kring badrummet.

Det är inte klart ännu.

Fast  i förrgår damp det ned ett brev genom brevinkastet. Där stod det cirka: “Nu är bygget med väggen klart! Luta er tillbaka och invänta besiktningen!”

Jag såg på lappen och såg på hallen och badrummet, och vad jag såg där var öppna hål, papper och kartong på golvet, massa smuts, metallgrejer omkringkastade, nån taklucka av något slag som var omonterad (och så klart ett hål i taket där luckan borde sitta).

När the builder overlord fick se läget sa han att han genast skulle skicka nån att montera det sista och så en städare för att röja bort allt skräp, för “det här är oacceptabelt”.

De kom och monterade grejerna. Jag gick ut med lillen. När jag kom hem mötte jag en städerska i dörren. Skuttade uppför trapporna med lillkotten på armen. Tänk att få se badrummet rent utan massa grejer som ligger och dräller, och kanske kan vi äntligen ta bort grindarna vi varit tvugna att köpa, för att hålla minsta från att krypa omkring i smutsen?

Men vet ni vad? Det var exakt lika bökigt som innan.

För städerskan hade gått till fel lägenhet, hon hade gått till grannen under, och städat deras badrum i stället för vårt.

Och det badrummet var redan utstädat och skinande rent, för de blev klara där före oss.

Då blev jag tung i hela kroppen. Så när min man kom hem från jobbet så röjde vi undan och städade själva. Har fått rätt seriösa stressymtom och jag vet inte hur jag skulle ha stått ut ännu en dag i väntan på att de kanske kommer göra nånting och kanske göra det rätt. Det är mer som har hänt och frustrerat mig också, men det lämnar vi, för nu är det snart klart, kanske (kanske).

Och det blir fint. Det kommer bli bra *biter mig nervöst i handen*.

Nånting har gått snett

Igår kom maken och de stora barnen hem till lägenheten igen och först kom det glädjande beskedet att det nästan är klart. Allt är kaklat och det är bara smådetaljer som ser ut att fattas. Kändes så skönt att se bilderna. Snart är målet nått och vi kan komma hem.

Sen ser min man att en vägg är sned och att vi kanske inte kommer kunna möblera bra då hörnet inte är 90 graders vinkel och rakt. Grannen har rakt. Vi har inte rakt (så det är alltså hos oss som det har blivit fel).

IMG_3511

Jag hade tänkt mig väggskåp över tvättmaskinen och lite sånt. Joakim säger att det kommer inte gå och föreslår andra möbleringar där man undviker att hänga nåt på väggen men jag känner bara nej nej nej.

Eventuellt kommer kaklet och fuktspärren måsta rivas och byggas om. Men vi vet inte än, vi måste höra från vilka det nu är vi ska höra från. Men jag kan inte acceptera ett renoverat badrum där vi inte kan möblera med väggskåp för att väggen är sned.

Och jag känner bara att luften gick ur mig. Jag känner mig utmattad. Jag vill hem. Jag vill ta hand om mina barn. Jag vill tvätta deras kläder, laga deras mat och bråka med dem om att inte spela för mycket tv-spel. Jag vill städa och dammsuga mitt egna hem, ha min egna ordning på mitt sätt. Jag vill inte ha alla mina grejer utspridda och i en väska. Känner mig mer och mer stressad men tänkte att en vecka till får väl gå.

Ni får gärna be för oss. Jag ser bara det jobbiga och är stressad och ledsen. Har inte bott hemma på snart två månader och barnen som går skola måste bo i det där kaoset. De sover alla tre i vår 160-säng, med prylar och golvpapp och plast överallt. Jag hoppas att det med väggen kommer att gå och lösa på ett bra och snabbt sätt.

Nervös inför resa #bilder

Nu börjar det närma sig julledigheten och i år tänker vi resa upp till Vilhelmina/Latikberg. Och jag ska vara ärlig – jag tycker att det är extremt jobbigt. Själva resan alltså. Sen när jag väl är där så vill jag inget hellre. Men resan… biter på naglarna (bildligt talat) till det bara blir blödande stumpar kvar av mina fingrar (bildligt).

IMG_2863

Här är en klänning som jag rev sönder för att jag var så spänd. Nej jag skojar bara, jag köpte den på tradera och var tvungen att skicka en bild på detta hål till säljaren (jag fick pengarna tillbaka).

IMG_2856

Här är nån grej utanför McDonalds som ser ut som en rymdraket (obs jag äter inte McDonalds) (här är en artikel i GP som bekräftar detta).

Jag vet inte exakt varför jag tycker att det är så jobbigt men jag tror att det bland annat har att göra med att jag är väldigt hemmakär. Jag gillar det bekanta, invanda och rutiner.

IMG_2865

Men oj vad jag längtar efter syskon och släkt och snöfyllda gator. Jag längtar efter kyla, skog och den där tystnaden som gör att man kan höra en bil komma på mils avstånd.

Funderar också på vad Stig bör ha på sig. Han har en overall i fleece som är tjock och gör så att han ser ut som Iggepigge i det där psykadeliska barnprogrammet som jag bara har sett flashar utav.

igglepiggle.png

Kanske räcker det? Den borde vara varm för han kan inte röra armarna när han har på sig den.

Nej nu måste jag sova. Har en ovana att vara vaken på tok för länge. Men har ni några tips på hur man kan lugna resnerver och några handfasta tips på hur man reser/packar bäst med barn (vi har bil) så be my guest.

Är alldeles för trött

Ikväll är jag trött och orkar inte blogga. Men jag kan tala om för er, som inte bor i Kungälv, att det byggs nåt fruktansvärt här. Hela stan har ändrats – [tar på sig en surgubbe-keps bakofram samt en halsduk] – till det sämre!

Nämen allvarligt. De tycks inte ha tänkt estetiskt när de har byggt. De tycks ha tänkt lite “nu ska vi fixa skymmande köpcenter och massa lägenheter hulleribull, gärna så nära en smutsig europaväg som är humanly possible!” Jaja, det blir nog bra!

Och när de är klara kommer centrum vara flyttat och vår lägenhet kommer då att ligga centralt. Jag har aldrig bott i centrala Kungälv tidigare.

IMG_2691

En gång när jag såg Barbapapa som barn så var det ett avsnitt där en stad byggdes upp. Barbapaparösten sa att byggnaderna “växte upp som svampar”. Jag har aldrig känt nån vidare frid över den liknelsen. Men än idag när jag ser att det byggs så tänker jag “husen växer upp som….. SVAMPPPARRR”. Argh [hytter med näven åt Barbapapa]

barbapapa.jpg

 

Nu har jag röstat

Nu har jag idkat rösträtt och det kändes bra. Som att dra av sig ett plåster!

Nu ser jag fram emot valvakan. Till dess bjuder jag här på en tillbakablick.

RÖSTTILLFÄLLEN JAG MINNS

Första gången jag röstade så var jag 21 år.
Jag visste att det var min rätt och min plikt. Men när jag kom till vallokalen så fick jag tre kuvert. Varför!?!? Undrade jag. Är det inte bara ETT val!?!?! Och det var jättemycket folk och jättemånga lappar på ett stort bord. Jag fick en panikattack och röstade bara på nåt (tror det blev Folkpartiet-Liberalerna? Något jag inte alls tänkt). Sen stod jag utanför vallokalen och hyperventilerade och grät otröstligt och kände mig som världens sämsta fastän jag ju varit så duktig och gjort Folkpartiet-Liberalerna glada.

Andra och tredje gången flyter ihop. 
Vis av erfarenheten från första valet så valde jag att förtidsrösta på biblioteket. Jag minns dessa röstningar som lugna och harmoniska. Ett med naturen. Ett av åren så röstade jag på socialdemokraterna för att “en röst på något annat är en röst på SD” (tror jag nån hade sagt). Det kändes inte helt rätt för mig men jag gjorde det ändå för kung och för fosterland. Något jag aldrig har ångrat.

Den här gången har jag röstat på valdagen men jag gick rätt tidigt för att slippa rusningen.
Jag glömmer inte den där första röstningen i första taget. Det var lugnt och helt fritt från köer i vallokalen. De tre kuverten chockade mig inte – jag är numera etablerad röstare. En världsvan beståndsdel i Sveriges demokrati. Röstade på vad jag tror är bäst men är inte helt övertygad men men.

Gud bevara Sverige medmänskligt! Som man säger.

Idag fyller jag tre år!

IMG_2400

Nu har det gått tre år sen jag bad till Jesus att rädda mig och han kom, i egen hög person, och drog mig upp ur slam och dy och satte mina fötter på fast mark. I mitt hjärta som var så mörkt tände han ett ljus av liv och värme och han visar mig vad kärlek är. Han är min dagliga tröst och jag är väldigt tacksam för hans enorma tålamod, för till mig går det åt mycket tålamod!

Fick dagen till ära hemlagad lasagne och tårta av min familj!

Jag är väldigt förtjust i vårt område

Apropå förra inlägget så vill jag bara klargöra att jag tycker väldigt mycket om vårt område, alltså det område i Kungälv som kallas för Komarken, där Nordmannatorget ligger.

När vi bestämde oss för att vi skulle satsa på större boende förra året så hade vi egentligen ingen lust alls att lämna gården vi bodde på, så vi flyttade till granngården. Mina barn är uppvuxna och har nästan alla sina vänner här och jag har inget annat än gott att säga om skolan som de går på. Det satsas mycket på barn och ungdomar i området och det märks.

Sen att det förekommit och förekommer en del bråk på vissa platser, vissa tider på dygnet, vid vissa väder… ja det är hemskt tråkigt men det är inte representativt för helheten. För att vara en stads “stökigaste område” så är det faktiskt riktigt lugnt och det vilar ett hopp över staden liksom.

Kungälv är ingen snygg stad utseendemässigt men den är ganska smart uppbyggd när det kommer till hyres/bostadsrätter. Vilken stadsdel man än vänder sig till så är det ganska jämnmånga lägenheter som är hyres och köpes. Det gör att människor med olika inkomster/kapital hamnar granne med varann, och det tror jag är väldigt bra för alla, men särskilt för barnen.

Visst visst, skulle jag välja så skulle jag nog allra helst bo i Norrland vid nån stor fet skog med vidsträckt tystnad (men kanske ändå nån kiosk runt krönet). Men nu är inte det aktuellt så då bor jag här av orsaker som jag inte riktigt fått grepp om än. Sa jag att kyrkan ligger strax intill också? Jepp. Gud visste hur lat jag är när han placerade mig här. Hade kyrkan legat en kilometer längre bort hade jag aldrig gått dit och det visste han, haha (ligger faktiskt en kyrka ca en kilometer längre bort men där är jag väldigt sällan) (fun fact: influencern Andreas Wijks pappa är pastor i den kyrkan) (fun fact 2: och han har ofta väldigt trendiga kläder som han fått av sin son eftersom hans son får så mycket kläder att han inte vet vad han ska göra av allt).

Ville bara klargöra detta. Att nån med problem med att följa lagen har snott hyperläskiga kanyler och skalpeller på just en punkt där man vet att det är lite extra turbulent emellanåt = inte skönt. Komarken = *tummen upp för Komarken*

Har Kungälvsposten verkligen rubriksatt den här nyheten på ett relevant sätt?

thmbnailJag bor i Kungälv väldigt nära Nordmanna vårdcentral och det är dit jag går på MVC just nu också. Idag såg jag den här rubriken i Kungälvsposten:

vardscceentral

Kul nyhet, tänkte jag. Inte för att stöld nånsin är kul men tanken på att en tjuv stjäl grejer och kanske hoppas på droger eller nåt annat illegalt med penningavärde, för att mötas av graviditetstester, var ändå en tanke som kändes mild och gosig på nåt vis. Men så läste jag själva artikeln.

kanylskalepelel

Och det här var inte milt!!!! Det här var inget gulligt! Jag får ont i magen bara jag tänker på det. På rätt plats och i rätt händer är de här prylarna bra. Men annars? Då är de helt horribla tingest!

Och så råkar det vara så att just Nordmannatorget råkar vara en av Kungälvs mest utsatta platser där det pågår en del småkriminalitet, tex drugdealing, väktare som blir jagade med tillhygge och vid ett tillfälle brann en bil också (min dotter blev vittne till detta då man ser parkeringen från kyrkan där hon just då råkade vara med på ett miniläger).

Så jag undrar, gällande rubriksättningen… varför nämna bara graviditetstesterna?

Det positiva med tjuvdraget, om man nu måste tvinga fram nåt positivt, är att vi kanske kommer få se en minskning av klamydia i området under 2018?

klamyddidiid

Inte för att jag har någon koll på läget just nu men.

Till er som bor nära Kungälv

Bor du nära Kungälv?

I hope you do för det händer lite roliga grejer här närmsta tiden.

Till att börja med har vi Personlighetens upprättelse på Kastalakyrkan. Den presenteras så här:

personlighetens upprättelse

Ni kan läsa mer här på hemsidan och här finns eventet på facebook.

Jag kan säga att jag ser fram emot det ganska rejält, jag menar, personlighetens upprättelse, det är ett ganska spännande namn på nånting och dessutom har jag hört att det ska vara väldigt bra.

Man behöver inte vara kristen för att gå så vill man höra/kan stå ut med en massa snack om Jesus så är det bara att anmäla sig och komma.

Sen har vi det här: 

14224715_10154491499363373_8238918740373681321_n

Bön är gött och kvällsmötet tror jag kan bli väldigt intressant. Jag vet inte vem K-G Jonsson är men han är säkert jättetrevlig, och vittnesbörd* är ganska svårt att motstå.

Så skriv in det i kalendern.

*Vittnesbörd är när man delar nåt från sina egna erfarenheter. “Det här och det här har jag sett och upplevt”.