Bland druider och cyborgs i Sveriges näst största stad

I helgen har min syster med make varit här och vi gick tillsammans till sci fi-mässan i Göteborg. Hon men kanske framförallt hennes man är väldigt intresserade av filmgrejer.

Om man är insatt i lite mer obskyra filmer så kunde man möta sina favoritskådisar och så kunde man mot en liten peng få deras autografer.

Själv känner jag att sen jag fick Guds autograf skriven med hans ande i mitt dna så bleknade mitt intresse för Julia Roberts brors autograf.

Vilket jag sparade tre minuter på eftersom det var ungefär så lång tid det tog att stå i hans autografkö.

Men det fanns fler än kändisar där, man kunde hitta serietidningar och actionfigurer, böcker, utklädda människor, smycken och, ja, det enda som fattades från att det skulle vara Åsele marknad var plastpåsar, tunnbröd och Vild-Hasses salami.

Visst har jag sagt att jag och min kära make möttes på Åsele marknad? För 17 år sen.

0DE581F7-9069-4D0C-B191-1E052E3146AC

Lillen sov genom i princip hela besöket på tre timmar, vilket var som en liten semester på Bahamas.

BF8B3DEA-80AC-48CE-AF71-484887F6E669

Om ni känner igen min syster och hennes man så kan det bero på att ni har sett henne i den här filmen (rolig anekdot från filmen: när de spelade in “Vildingar” så var det en personal från ett närliggande dagis som sa till dem att de väckte obehag hos barn som råkat skymta dem i skogsbrynet).

Idag spelade vi Mario Party på Nintendo 64, ett spel som jag och min syster brukade spela natt efter natt under en tid när vi var tonåringar i en norrlandsby med ett invånarantal under 100 pers.

DSC02346

Nu har de åkt hem och det är väldigt tråkigt.

Och ikväll har jag en sån där kväll när jag inte vill sova, men samtidigt så är jag vuxen och vet att jag måste böja mig inför det förstånd som jag själv häpnar över att jag har.

Jag har börjat intressera mig för Nordisk mytologi och ska börja läsa om det snart, piffa till allmänbildningen lite, jag tror att de gamla myterna är på väg tillbaka, men kanske i ny tappning. Men först har jag några andra böcker i läslistan som jag vill läsa klart. 

 

Livets marsch i Göteborg

Idag var jag på Livets marsch i Göteborg tillsammans med ca 100 andra demonstranter.

Vi började på Gustav Adolfs torg och gick vidare till det där torget där poseidon står (helt naken) (onödig parantes men nu vill jag inte ta bort den).

Jag är egentligen inte en demonstrationsmänniska men idag gjorde jag ett undantag.

Jag tog som vanligt nästan inga kort, här har ni ett från när demonstrationen var klar och hade börjat upplösas.

IMG_4915

IMG_4919

Katolska ungdomsförbundet var där och de var glada. Ett annat gäng som inte var lika glatt var också med under hela demonstrationen, fast en bit bort:

IMG_4920

De hade nån plansch med en livmoder vars äggledare pekade finger, och så stod de själva och pekade finger och skrek “dra åt helvete”, “kvinnohatare” osv..

Jag förstår dem med tanke på att jag har hyst samma åsikter för inte allt för länge sen. Jag är så tacksam för att jag får vara på den här sidan debatten nu, även om det ständigt rör upp känslor (och jag skyr upprörda känslor), för hela omvändningen grundar sig i ett nytt synsätt på mitt och andra människors värde och hur och när man får det värdet.

Och det synsättet är grunden till så mycket mer än en ändrad syn på abort, själva kärnan till förändringen (som har ett namn: Jesus) har lett till en ändrad syn på hela livet, hela världen, vår historia och framtiden på ett sätt som jag inte skulle vilja byta mot något. Det är det finaste man kan äga.

Men sen har vi faktiskt hela den vetenskapliga och biologiska delen också, att människolivet börjar vid befruktningen och att varje abort avslutar ett människoliv. Alla människor som anser att levande växande människor är värda att skydda borde ha intresse av att försöka bekämpa förekomsten av abort.

Vad som skiljer kristendom från andra religioner

Igår trotsade jag tröttheten då vi for till Linneakyrkan i Göteborg som fyllde två år som församling. Där bjöds på våfflor och kaffe (fast jag avstod från båda) och sen blev det lovsång och predikan och vittnesbörd och sånt.

20180128_164127

En kille som heter Muhammed (men som kallas nåt annat eftersom de har så många Muhammed i församlingen tydligen, men vad han kallas har jag glömt bort) fick komma upp och berätta vad han sagt en kväll när de diskuterat frågan vad som gör kristendomen speciell.

Muhammed (som även kallas nåt annat) berättade att han varit i kontakt med många religioner i sitt liv och att det som skilde kristendomen åt från de andra går att likna med ett hav där det ligger människor och drunknar.

I andra religioner är det som att någon står vid sidan av och ropar och gestikulerar och försöker få den som ligger i vattnet att lära sig simma och hålla sig ovanför ytan och därmed överleva. “Gör så här! Gör lite mer så här! Nej inte så!”.  “Men Jesus stiger själv ned i vattnet och han lyfter upp den som håller på att drunkna”.

Ja nu berättar jag inte exakt som han berättade det, men det var så här jag minns det på ett ungefär. Och jag tycker att det var så oerhört bra beskrivet. Det får mig att tänka på en av mina favoritbibelcitat som jag publicerade i det första inlägg där jag skrev om min nyfunna tro:

bibelord

Jesus är på riktigt folk.