Tvättid och boande i lägenheten

Howdy alla cowboys där ute!

Idag är det tvättdag för mig och som väl är så är det bara strumpor och kalsonger som tvättas idag (och annat 60-graders-tjaffs) och det tycker jag är mycket mer okomplicerat än annan tvätt. In med hela skiten i tumlarn efter tvätten ba och kör på!! Det är så himla lättsamt. Inga tusentals t-shirts (min man *host host*) som ska vikas och sorteras.

Egentligen “borde” jag väl inte behöva sortera hans t-shirts men jag brukar ändå sortera dem enligt följande system (tips!):

  1. Snygga t-shirts (tex såna som jag har köpt till honom)
  2.  Mellansnygga t-shirts (såna han köpt själv men som är helt okej)
  3. Riktigt fula t-shirts (såna som jag inte ens kan låna som nattskjorta under pågående arktisk vinter pga välutvecklad självbevarelsedrift)

De snygga t-shirtarna lägger jag längst ut i garderoben. Snyggt belysta och frestande. De fula lägger jag längst in i mörkret där de hör hemma.

I helgen har vi satt upp massa hyllor och tavlor på väggarna här hemma, och det är ett enormt steg i vårt inboande ska ni veta (vi flyttade in i december). Nu är jag ingen bra bloggare för jag orkar inte fota men tänk er ett par olika väggar med en jättefin lack-hylla från IKEA, och så några tavlor här och där, så vet ni ungefär hur det ser ut här nu.

IMG_0019

Nämen se vad jag råkar ha här! En bild på mig med tvätten! Ja ser ni till höger om mig, på väggen, så ser ni en av tavlorna som vi har satt upp.

Det som fattas mig just nu är att babyns hörna i sovrummet ska bli fint. Det är det inte just nu. Det är bara totalt sjukt omysigt i babyns hörna med ett skrivbord och massa pysseltillbehör (som inte ens är babyns!) och det plågar mig faktiskt lite. Lyckas vi inte uppnå en mysighet i det hörnet inom nästa 1,5 månad så kommer jag att ligga i sängen med barnet och gråta tills min man tar tag i det och gör det svinfint.

Häromnatten drömde jag förresten, för första gången denna graviditet, att barnet fötts. Så här gick drömmen till ungefär:

[Person kommer in genom dörr. Jag ligger i en säng]
Personen: Nämen hej Sonja! Så du har fött nu!
Jag: Nej inte än på några månader.
Personen: Men var är magen då?
[Jag tittar ner på magen. Den är borta]
Jag: Jag trodde inte att jag fött, men kanske har jag det? Jag minns inte riktigt?
Personen: Äsch den är nog här nånstans!

– slut på dröm –

Jag bedömer drömmen som en 2a på en skala där ett rikt innehåll hade fått 10 poäng.

 

Min man gör mig så himla arg #sladdis2018

På senaste tiden har min man börjat göra så dumma saker att jag blir galen. I drömmar alltså.

I natt till exempel drömde jag att han meddelande att han skulle “gå till bussen”, och så tog han sonen i handen och gick ut.

Min man har både körkort och bil och tar aldrig bussen så jag ville så klart ha en klargörelse. Jag öppnade ytterdörren och ropade efter honom “vadå för buss?”. En enkel fråga kan tyckas.

Men han svarade inte utan i stället gjorde han massa obegripliga handrörelser.

“VADÅ FÖR BUSS” frågade jag igen.

Märkbart irriterad tog han en pinne som han krafsade en halvcirkel i gruset med.

“Men SVARA!!!” ropade jag allt mer irriterad, men han bara “vad är det du inte förstår!?”-grimaserade följt av en rad ansiktsuttryck som jag inte kunde tolka.

Det gjorde mig skitarg så jag sprang ut på gården i cirklar med armarna utsträckta som en albatross (även det rätt idiotiskt men strunt samma). Till slut satte jag mig ner med ansiktet i händerna helt knäckt av frustration. Varför inte bara svara så som han alltid gör när jag frågar nåt enkelt? Enkla frågor = enkla svar, är det inte så???

“nu har du gjort teckenspråk, krafsat omkring i gruset med en pinne och betett dig fullständigt obegripligt, vad kommer härnäst?” skrek jag åt honom med gråten i halsen, “EN PANTOMIM?”

Grejen här är att jag i vaket tillstånd aldrig hade kommit på det ordet. Det sitter så långt in i mitt undermedvetna att jag var tvungen att googla det när jag vaknade för att bli säker på vad pantomim är.

Tyvärr så fick jag aldrig svar på varför han skulle ta bussen och när jag vaknade blev jag glad igen för det blir jag alltid när jag upptäcker att såna här idiotgrejer bara är på dröm.

Jag drömmer ofta sånt här nu för tiden – att han, jag, eller rent utav båda gör helt ologiska grejer som bara är irriterande och förstör äktenskapsfriden helt i onödan.

bussobegrip

Sonen drömde förresten också i natt. Han drömde att hans pappa tog honom i handen för att ta bussen… nej jag skojar bara, han drömde att vårt hem hade blivit så perfekt och ordnat att han mådde illa. True story.
Det är så skönt att kunna ta barnet om kinderna vid såna här tillfällen och säga att det är ingen fara lilla vän, det du drömde var inte verkligt.