Var det inte lite fräckt av Jesus att dö för oss utan att vi ens bett om det? #stillaveckan #påsk

Just nu pågår stilla veckan. Det är kristet och ett uttryck som jag inte har så jättebra koll på… Nej jag har inte fått kläm på det här med högtidsdagarna än. Jag är ingen traditions-högtids-människa ens nu med Helige Ande på insidan. Julen är jag högst skeptisk till (den är verkligen ingen favorit) och så finns det hur många kristna röda dagar som helst som jag inte ens vet innebörden på, men påsken har jag lite koll på i alla fall! Påsken har alltid varit min favorithögtid, även om det förr enbart handlade om att jag gillar färgen gul, kycklingar och söta barn med överdrivet rödsminkade kinder.

Skärtorsdan är i alla fall dagen då Jesus åt sin sista måltid med lärjungarna. Efter det ändras allt.

Känner mig sorgsen inför långfredan. Är det nåt jag verkligen har svårt för så är det att bli allmänt åtlöje och att bli hånad och retad av andra människor. Att bli ansedd som lite sämre på att tänka och lite allmänt dum i huvudet. Jag har nog svårt att tänka mig nåt värre än att nån vars åsikt jag bryr mig om tittar på mig, himlar med ögonen och skakar besviket på huvudet. På långfredan får Jesus utstå allt det där som jag skyr mest i enorma mått. Utan att klaga, försvara sig och utan att höja rösten så låter han det hända honom. Och han gör det av kärlek till mig (och alla andra).

Man tänker att för Gud är det väl enkelt att göra en sån sak, men man får inte glömma att Jesus fick utstå allt det där som människa.

Innan jag blev frälst så tyckte jag alltid att det var så onödigt att Jesus dog för mig. Jag tyckte att han hade väl kunnat få gå fri och leva sitt egna liv, för mig gjorde det ju faktiskt ingen skillnad, trodde jag. För jag hade så svårt att se att nåt sånt skulle kunna ha nån inverkan på mig. Eller hur? Du som läser det här och som inte är frälst, visst verkar det konstigt att nån dör för en, utan att man ens bett om eller begärt det?

aldrig bett honom gora

Faktiskt tyckte jag att det var fräckt att Jesus bestämde sig för att dö för människor som inte ens bett om det och göra värsta grejen av det. Snacka om att göra sig själv till offer och få människor att känna sig skyldiga. Jag har alltid känt viss värme för Jesus för visst är det nåt med honom som är väldigt svårt att ogilla även om man inte tror på honom, men ändå så var han en sån stor obegriplig kuf. Ödmjuk och snäll på ett sätt som går att begripa i ena stunden, för att i andra låta en kvinna tvätta hans fötter med hår och tårar (jag tyckte inte att det verkade ödmjukt, för då förstod jag inte över huvud taget vad hennes tårar och kärlek till honom grundade sig i) eller säga saker som “jag kommer inte med fred, jag kommer med svärd” (va?? jag fattade inte det här heller).

Och det är sant att jag bad inte om hans död. Men den dagen jag faktiskt bad om det, den dagen jag sa till honom att jag behöver det han gjorde på korset, den dagen fick jag förstå att han faktiskt gjorde det för mig. För 2000 år sen. När jag inte ens var där. För mig, för att jag ska få vara fri.

Ja jag kan inte förklara vad som hände på korset den där dagen i Jerusalem för tusentals år sen. Men jag vet att det var på riktigt och att jag har Jesus att tacka för mitt liv.

Så även fast jag känner mig sorgsen inför långfredan så måste jag säga att långfredan har blivit lite av en favoritdag på året.

Jag hoppas ni har en fin påsk hur ni än väljer att fira den. Och jag vill uppmuntra er att ni som inte tror ändå ägnar en tanke åt Jesus och vad det här svårförklarliga som hände på Golgata (platsen för korset) kan betyda. Hur kan en Gud som påstås vara helt igenom god, genomsmart, genialisk och kärleksfull vilja göra en så konstig sak? Hur hur kan nån som anses vettig genomföra det utan att klaga? Var han hjärntvättad? Galen? Och hur kan man tro på det som hände? Hur kan man påstå att det har betydelse år 2018?

Ha det bäst!

 

Bra bibelplaner och dåliga

Screenshot_20171121-082702

Häromdan avslutade jag äntligen bibelläsningsplanen som jag haft senaste året + lite till och det är sååå skönt.

Det var en ettårig läsplan i ungefärlig kronologisk ordning.

Så här tänkte jag när jag valde bibelläsningsplanen:
Åh vad roligt att läsa Bibeln i ungefärlig kronologisk ordning!!! På så sätt får jag bättre koll på vad som hände när!!! Så spännande att få en känsla av Bibelns tidslinje!!

Så här kändes det en bit in i läsplanen: 
*uttorkad från nya testamentet*

Så här kändes det mot slutet av läsplanen: 
*uttorkad från gamla testamentet*

Jag kommer, om det inte händer nåt oväntat, aldrig mer hänge mig åt en bibelläsningsplan i kronologisk ordning. Aldrig!! Visst visst, man kan gå utanför bibelläsningsplanen och läsa det man behöver, visst kan man göra det. Men bibelläsningsplanen är det jag följer varje dag och det är läsplanen som ger min läsning struktur och rutin. Jag är tyvärr en rätt slarvig person och jag är enormt hjälpt av en plan. Och när planen inte riktigt fungerar så hamnar hela rutinen på sniskan.

Första gången jag läste Bibeln gick det på kanske nio månader. Nu andra tog det alltså över ett år. Och det är inte för att Bibeln är tråkigare efter att ha läst den en gång utan det är för att jag behöver alla delarna av Bibeln, helst skulle jag vilja ha ett finger i varje bok. Förut undrade jag varför det fanns en psalm (från psaltaren i Bibeln) varje dag i nästan varenda läsplan men nu förstår jag precis. En psalm är som balsam för själen. Det är som en vagga för hjärtat. En liten mjuk bädd för det som känns kantigt.

Nu har jag påbörjat en ny läsplan. Den var helt underbar att påbörja och det känns så roligt att börja om på nytt med något annorlunda.

Läsplanerna jag läst hittills:

Jag använder mig av läsplaner på youversion, en jättebra app där man kan lyssna på Bibeln som ljudbok också på en rad olika språk och översättningar om man vill – jättebra när man är ute på promenad. Jag brukar växla mellan att läsa i själva appen och i en fysisk Bibel, beroende på vad jag gör och vilket humör jag är på.

Bibeln på ett år
Den här planen påbörjade jag strax efter att jag tackat ja till Jesus 2015 och jag har ingenting att klaga på när det gäller den. Hela året bjöd på så mycket fantastiskt och jag vet inte om läsplanen bidrog till det eller inte. Rätt ofta följde jag dock inte själva läsplanen utan hoppade lite mellan dagarna när jag läste i den fysiska Bibeln och det funkade bra för mig. Jag är lite osäker på om boken Ruth var med i den bara? Men det kanske den var, jag minns det bara inte.

As it Happened
Denna påbörjade jag 2016. Bibeln i ungefärlig kronologisk ordning. Ingen höjdare och ingenting som jag rekommenderar. Det är inte lika roligt som det låter.

Read the Bible for life 4+1 Plan
Den här läser jag nu och har precis börjat, jag är på dag nio eller nåt sånt, så det är lite svårt att uttala sig. Den är i alla fall uppbyggt så att man läser sex dagar i veckan och så vilar man på den sjunde (eller läser ikapp det man har missat). Den innehåller lite blandat varje dag. Hittills tycker jag mycket om den! Men jag får återkomma om ett år eller så.

För er som inte är intresserade av att läsa hela så kan man ju välja att bara läsa delar också. Det finns mycket bra att välja mellan, och ofta så har de kortare läsplanerna små andakter (ord för eftertanke och reflektion) som ingår i läsplanen.

Hur läser ni Bibeln? Vilka är era bästa verktyg?

 

Bibeln – en orgie i kvinnoförtryck? (läsarfråga)

Jag fick den här kommentaren och jag tänkte att jag ska svara på den.

Hej!

Jag läste denna text och tänkte genast: ”undrar vad Sonja skulle tycka om denna text”.

http://www.dalademokraten.se/kultur/bocker/bibeln-en-orgie-i-kvinnofortryck

Skulle vara intressant att höra din åsikt!

Hej!

Vad roligt att du tänkte på mig! 🙂 Jaa vad ska jag säga? Här har vi en som har missförstått en hel del, även om hon förstått en sak rätt: att kvinnor har blivit förtryckta och illa behandlade genom historien, vilket i allra högsta grad syns i Bibeln och överallt.

Jag vill bara börja med att säga att jag ÄLSKAR Gamla Testamentet. Jag blir helt förälskad i Gud när jag läser den. Varför? Ja inte är det för vad olika människor gör i de olika böckerna, utan min kärlek för GT beror på vad Gud (YHVH) gör och vem HAN är. Folket är ofta en sorglig historia… även Guds särskilt utvalda nasirer, kungar och profeter beter sig inte alls sällan som riktiga praktrövhål, ofta eller bara vid nåt enstaka tillfälle. En ganska stor grej i Bibeln är just att hans utvalda folk blir värre än hedningarna som inte ens fått Guds lag och hjälp. Vi är alla förlorade och vilsna utan Jesus, jude och o-jude lika samma.

Det här med Maria från Magdala och hur hon har porträtterats av kyrkfäder vet jag ingenting om. Jag vet i princip ingenting om kyrkohistoria om jag ska vara ärlig.

Jag vet bara att när jag själv läste Bibeln efter att ha fått Guds Ande så talade Jesus inte till kvinnan vid Sykars brunn (Joh 4:4-34) – han talade direkt till mig. Och när jag efter ett par månader äntligen blev redo att bli offentlig med min tro och började berätta öppet att jag mött Jesus och att han verkligen lever – så kände jag mig  nära kvinnorna som mött Jesus återuppstånden – men utan att bli trodda.

Så samtidigt som författaren av boken “Guds olydiga revben” tycks beklaga sig över att Maria från Magdala inte har tagits på allvar av kyrkofäder och what not så kan jag undra hur allvarligt hon själv lyssnar på det angelägna budskap som kvinnan ifråga har. Ser hon själv henne som ett trovärdigt vittne? Tror hon på vad hon säger om att Jesus är Guds son, uppstånden från de döda? Tror hon själv att Jesus har makt att befria människor som plågas av onda andar, vilket Maria blev (sju stycken närmare bestämt). Tycker hon att Maria från Magdalas undervisning är något att ha? Vet ej, för det framgår inte ur recensionen.

viktigaord

Misstron som visas mot Maria från Magdala i Bibeln gav mig i alla fall tröst i början när jag förstod att det inte alltid är lätt att vittna om att man mött Jesus levandes. Det står inte mycket om henne men jag vet ändå att jag och Maria från Magdala är systrar genom och över tid och rum. 

För det är inte hur kvinnor behandlas av olika män som är vad Bibeln lär oss, det är hur Gud älskar oss och vad han ger oss.  Kvinna och man, förövare och offer och båda delar – Jesus dog för oss för att vi genom honom ska kunna få omskurna och förvandlade hjärtan och nya liv i relation till Gud och varandra. 

Bibeln, särskilt GT, behandlar snusk, äckel, perversioner, orättvisor och blod – men det Bibeln handlar om är Guds skapelse, dess fall och Guds plan för att rädda den från hans rättvisa dom som kommer i tidens slut. En räddningsplan som fullbordas genom Jesus. Så det är klart att det ljusnar så fort Jesus kliver in på scenen, eller hur? För helt plötsligt kan vem som helst ta emot förlåtelsen, få sina sår läkta, sina plågoandar bortjagade, få tillgång till det eviga livets källa och slippa undan domen.

Gällande våldtäkten i Giva så är den grotesk. På GT-tiden undrar man rätt ofta hur de kunde ha så svårt att se människor som människor emellanåt. De verkade så lätt kunna döda bröder och nära släktingar, skicka arga björnhonor efter retsamma pojkar eller bära mördade snubbars förhudar kring halsen som om det vore något att skryta med.

Israeliterna behövde (tydligen) gång på gång få höra att man inte ska offra sina barn till Molok eller vem det nu kunde vara, för TYDLIGEN (!!) så var det här ett beteende som både ledare och folk periodvis lätt föll ned i om inte nån fick kraft och mod från Gud att strängt säga åt dem att låta bli (inte sällan så blev de mördade som följd då folket inte ville höra). Det var som att så fort de fick möjlighet så kunde de inte motstå frestelsen att bränna upp sina egna barn på eld (på grund av sederna från folket runt omkring). Läser man Bibeln så är det inte konstigt om man ryggar tillbaka då och då och bara frågar Gud WHYyYyY för det var nasty times indeed. 

sjalensboning

moraliserandeiknow

Hur som helst så utplånades nästan hela Benjamins stam bort från Israel efter våldtäkten i Giva (våldtäktsmännen var därifrån) och bara en spillra blev kvar. Men inte utan att asmånga från Israels övriga stammar också blev dödade i samma strider. Jag tycker att det hela, från min synvinkel, behandlades väldigt märkligt från början till slut. Inget snack om den saken. Men våldtäkten gled inte obemärkt förbi utan båda sidor fick betala ett högt pris och den satte spår i hela världens historia. Sen att den inte kommenteras med nån tydlig moralisk röst i Bibeln som pekar på våldtäkten och dess efterdyningar och säger “aja baja”, det är sant, men Bibeln är inte skriven på det sättet. Bibeln beskriver ofta händelser och skeenden okommenterat samtidigt som den hela tiden, uppenbart eller underförstått, pekar på Gud YHVH och på Jesus som vi uppmuntras att tro på – för att vi genom honom personligen ska få reda på vad Gud menar och vill (vilket ibland kan vara en kamp ändå så klart). Och det är jag övertygad om är mycket bättre och mycket mer respektfullt mot oss som läsare än att vi blir opersonligt skrivna på näsan. 

Jag har sagt det förr och jag säger det igen (jag kanske tjatar?): nyckeln till att förstå Bibeln ligger i att tro på Jesus, så att han, genom att man frivilligt vill ta emot vad han vill ge oss, kan låsa upp den åt en. Naturligtvis kan man läsa den ändå, det tycker jag att man ska göra. Jag hade Bibelord när jag fortfarande föraktade kristendomen som var väldigt viktiga för mig.  Men djupare förståelse får man genom Hjälparen.

Det känns hur som helst som att jag måste läsa boken Guds olydiga revben för att kunna uttala mig särskilt om själva boken. Den länkade recensionen på Dalademokraten är ju bara en recensents röst och den kanske inte lyfter fram vad författaren vill säga med sin bok på ett rättvist sätt – det vet inte jag. Men är kanske inte jättesugen på att läsa boken…

Jag vill i alla fall säga att kristendomen och Bibeln i allra högsta grad är för kvinnor, alldeles oavsett de värsta kvinnoödena i GT (det finns ljusare berättelser också, om än kvinnorna i regel arbetade från ett tydligt maktunderläge) eller vad gamla kyrkfäder och predikanter kan tänkas ha gjort för klavertramp genom tiderna. Jag har aldrig varit så fullständigt tillfreds med att vara kvinna som sen jag tog emot Jesus och började läsa Bibeln. Den ger fantastisk uppmuntran och styrka som jag inte i närheten hade tidigare. Jag är Guds älskade dotter som han hjälper och stöttar genom allt och bara så att ni vet (ni som inte vet) så är min arvedel precis samma som hans söners.

 Visste ni förresten att den som är minst bland människor är störst i Guds rike? Vilka tror ni det är som generellt sett är minst, utöver barnen? Nån på allvar som tror att det är män eller? *fniss fniss*

“Ni vet att folkens ledare uppträder som herrar över sina folk och att deras stormän använder sin makt över dem. Men så skall det inte vara bland er. Nej, den som vill vara störst bland er ska vara de andras tjänare, och den som vill vara främst bland er skall vara de andras slav” -Jesus (Matt 20:25-27)

(dock att jag själv ligger rätt dåligt till med att vara stor i Guds rike… men men)

Sen det här som står i recensionen att Bibeln lär att Eva inte är människa, det är kort och gott inte sant.

Finns många fler saker man kan säga men nu har jag sagt mitt för denna gång.

gtchefen

PS. Såg att idaelisas bloggat lite häromdan om hur GT ska läsas, jag har själv inte lyssnat på predikan som hon hänvisar till men de som vill kan ju spana in. DS.

Detta skrev jag 16 dagar innan jag blev räddad #vittvätt #jesus

Den här tweeten skrev jag 16 dar innan jag gav mitt liv till Jesus. 

Här tyckte jag fortfarande att kristendom var något främmande och jag kände mig långt ifrån att kalla mig kristen. 

Jag skrev det 16 dar innan jag hade nån aning om att vi har en levande personlig Gud, att Bibeln är världens häftigaste bok och att det som står i den är sant 🙂 


Häxmammor och påven. Såhär svarade folk på några polls:

I helgen hittade jag åt poll-knappen på twitter. Jag har egentligen sett den förr men har alltid tänkt att polls är störiga så jag har blundat och sett åt ett annat håll. Men i helgen släppte jag den inställningen helt.

Jag kan inte påstå att jag valde frågorna med omsorg men bortsett från det så ställde jag bra frågor.

poll1

Kommentar: När folk ska välja mamma så vill de ha Elsa från Disneys Frost. Det är bara att anta att folk inte vet vilka krafter det är som ligger bakom prinsesshäxors förmågor! Hagar kom sist. Antagligen tycker inte folk om tanken om att förskjutas från sin far och drivas ut i öknen och nästan törsta till döds i solen.
Själv hade jag valt: Hagar. Det är ju inte hennes fel att hon blev utnyttjad som barnaföderska och sedan förskjuten. Hon verkar ha varit en toppenmamma och hon fick ju dessutom hjälp även fast det såg riktigt pissigt ut där ett tag.

poll2

Kommentar: Här valde jag tre låtar som jag tycker är rent vidriga och så en älskad psalm. Så föga förvånande vann psalmen. Det som förvånar mig är att hela 33% skulle välja 59th street med Simon & Garfunkel?!?? Men kanske gillar folk att tortera sig själva med män som  are “feeling groovy”… “Darada da da da da…. feeling groovy”. Jag ser det som ett tecken på att vi lever i yttersta tiden. Men eloge till alla som hatar Kokomo.
Hade själv valt: Måne och sol så klart.

poll3

Kommentar: När det kommer till att ta kändisar till mormors begravning så vann oscarsvinnaren Jennifer Lawrence ganska stort. Jag såg henne gråta i filmen “The Passangers” häromdan och det var väldigt trovärdigt. Så även om hon inte kände ens mormor så kan hon säkert tillföra nåt på begravningen.
Jag hade själv valt: En dos från fragglarna. Är i CHOCK!! för att inte fler valde detta.

poll4

Kommentarer: Jag är inte så himla bra på vad olika kristna samfund och rörelser heter , men det verkar som att de allra flesta helst hade velat vara katoliker? Det tycker jag är konstigt då jag personligen tycker att katolska kyrkan är jätteobehaglig (obs gäller definitivt inte enskilda medlemmar obs obs).
Jag själv hade valt: Det här är en mkt svår fråga för jag har inte riktigt hunnit lära mig skillnaderna mellan de flesta rörelser.  Men väljer nog “Annan kristen rörelse-vän” för det finns mer att välja på där (antar jag) men tror att de flesta struntar i vad rörelsen heter så länge Jesus är i centrum.

Jag kände mig otroligt stark #behemot #antiklimax

Senaste veckan har barnen varit hos sin farmor och det har inneburit att jag har haft väldigt mycket egentid.

Portioner av den egentiden har jag använt till långa promenader.

Det har varit väldigt härligt och jag måste säga att jag har känt mig väldigt stark när jag har varit på dessa strövarstråt (obs: strövarstråt inte rövarstråt).

Det låter kanske lite “skrytigt” men jag har känt mig väldigt stark den gångna veckan. Jag har känt stabilitet och uthållighet i lår, mage, kanske inte armar, kanske inte bröst och nacke och axlar, men kanske rygg.. Kort och gott har jag varit imponerad av min förmåga att ta mig framåt på vägen utan att rasa ihop som ett plockepinn. Promenaderna har varit som att åka en riktigt långsam moped med två avlånga köttstycken i stället för hjul.

Jag har inte kunnat låta bli att STARKT kunna relatera till beskrivningen av Behemot. Behemot är en stor och mycket massiv varelse som beskrivs i boken om Job i Bibeln.  Så här står det bland annat:

“Se Behemot, som jag har skapat liksom dig. Han lever av gräs som en oxe. Se kraften i hans länder och styrkan i hans buks muskler. Han bär sin svans så styv som en ceder, senorna i hans lår är väl sammanvävda. Hans benpipor är som rör av koppar, benen liknar järnstänger.

Hade det inte varit för det där med att han äter gräs och har en svans som en ceder så hade jag relaterat till punkt och pricka.

 

Igår var ännu en dag med egentid och jag rustade mig upp för att gå ut igen. Jag tänkte att jag kanske inte går så långt just idag men att jag kan ju gå till ica och köpa typ korv och en läsk eller nåt i alla fall.

Men vad hände? Jo,  det tog inte så länge förrän “Behemot” förstod att hon hade fått väldigt ont i högra höften. Antagligen på grund av överansträngning. Det gjorde såpass ont att jag var tvungen att vända efter 200 meter och gå tillbaka hem igen utan korv.

 

Och det, mina damer och herrar, var den dagens antiklimax.

Idag är en ny dag och det är mycket mycket bättre i höften nu men jag har fortfarande lite ont.

behemethoft

Det tvistas lite om vad Behemot var för nåt. Några tror att han var en flodhäst medan andra är ganska övertygade om att han var nåt som utgått från sortimentet.

Ny snygg & fräsch Bibel att ha i väskan

Jag är väldigt förtjust i den Bibel jag har men tyvärr är den lite stor för min väska. Så därför har jag fixat en ny snygg Bibel i ett mindre format. Erkänn snygg!


Och eftersom detta kommer att vara den Bibel jag har med mig när jag är ute och far så har jag underlättat bläddringen med ett sånt här register.

Är det bara jag som får en rysning av denna underbara syn?

Översättningen är Svenska Folkbibelns översättning. Jag tycker att den är bäst av de som jag har provat på hittills. Till exempel finns det en översättning av Nya Testamentet som heter Reformationsbibeln som “alla som är nåt inom kristendomen” hyllar väldigt mycket, men jag är inte lika förtjust, haha. Tycker inte att det är nåt bra flyt i den.

Hur som helst så kan jag verkligen rekommendera Bibeln (oavsett hur den ser ut eller vilken storlek den har). Den är som en fräsch bris i både hjärta och själ. Det coolaste med den är nog att den är så himla öppen och vanlig (åtminstone här i Sverige) men att den trots detta ändå är en såpass välbevarad hemlighet. De som står utanför tron ser Bibeln och liksom “vad är det här för gammal dammig och förlegad bok?”.

Hetaste tipset är att läsa den med den helige Ande, för det är han som avslöjar hemligheterna. Helig Ande är Guds egna Ande, och eftersom Bibeln är Guds ord så är det egentligen inte konstigt att det händer grejer när de får samverka. Om ni undrar hur man får helige Ande så fick jag honom när jag på fullaste allvar vände mig till Jesus i bön och bekände att jag behöver honom och vad han gjorde på korset.

Tycker ni att det är svårt att på allvar vända er till Jesus (tro kan vara ganska svår att pressa fram hux flux) så kan ni be honom om att plocka bort det som står i vägen mellan er och honom. Gud hör all bön, även den som man ber utan nån direkt tro på honom. Han hör liksom… allt.

Men nu ska jag inte börja skriva om massa grejer, jag ville mest visa hur snygg min nya Bibel är.

Ha de bra!