Hon köpte första klädesplaggen till bebisen! #sladdis2018

Häromdan åkte 12-åringen “in till byn” och när hon kom hem så hade hon med sig kläder till sitt nya lillasyskon som hon har köpt för sina egna pengar. Titta vad fina!

IMG_20180111_160153_494

Hon sa att det var svårt att välja eftersom allting var så himla sött. Mitt hjärta exploderar. Mitt kära kära barn. Det är så himla roligt att kunna dela den här graviditeten med henne. Hon frågar och lyssnar intresserat och tycker att det är roligt att prata om allt som gäller graviditet, barnets utveckling och förlossning, på ett helt annat sätt än killarna i den här familjen.

Jag vet inte hur många gånger hon har uttryckt oro för det här mässlingsutbrottet som varit i Göteborg senaste tiden. Hon vill veta vad vi gör om det är mässling på sjukhuset där jag ska föda. Hon vill nog helst att jag ska tänka ut nån plan B men det har inte jag riktigt tänkt, för jag tänker att det är lugnt och ordnar sig och att de på Östra har koll, de har ju till och med blivit överösta med beröm av självaste Agnes Wold (som jag inte vet vem det är men jag gissar att hon är nån typ av legend för hennes namn nämns alltid med tyngd).

Plagget längst fram är i storlek 56 så det packar vi med och tar till förlossningen när det blir dags. Det får bli barnets första plagg. De andra två plaggen är lite större så de får barnet växa i.

Ja nu vet vi ju inte hur stort barnet blir men blir det likt sina syskon så blir det en ganska stor och tjock bebis. De har båda vägt över fyra kilo. Jag undrar hur det kommer bli att föda den här gången?

Första gången var en stor traumatisk plåga, andra barnet gled ut och la sig själv i en varm handduk i jämförelse. Men den här gången? Jag tänker att mina nedre inre kvinnodelar kanske är som gammal resår nu. Ni vet så där så att det knakar när man drar i det. Lets pray to God it’s not.

 

 

Min man gör mig så himla arg #sladdis2018

På senaste tiden har min man börjat göra så dumma saker att jag blir galen. I drömmar alltså.

I natt till exempel drömde jag att han meddelande att han skulle “gå till bussen”, och så tog han sonen i handen och gick ut.

Min man har både körkort och bil och tar aldrig bussen så jag ville så klart ha en klargörelse. Jag öppnade ytterdörren och ropade efter honom “vadå för buss?”. En enkel fråga kan tyckas.

Men han svarade inte utan i stället gjorde han massa obegripliga handrörelser.

“VADÅ FÖR BUSS” frågade jag igen.

Märkbart irriterad tog han en pinne som han krafsade en halvcirkel i gruset med.

“Men SVARA!!!” ropade jag allt mer irriterad, men han bara “vad är det du inte förstår!?”-grimaserade följt av en rad ansiktsuttryck som jag inte kunde tolka.

Det gjorde mig skitarg så jag sprang ut på gården i cirklar med armarna utsträckta som en albatross (även det rätt idiotiskt men strunt samma). Till slut satte jag mig ner med ansiktet i händerna helt knäckt av frustration. Varför inte bara svara så som han alltid gör när jag frågar nåt enkelt? Enkla frågor = enkla svar, är det inte så???

“nu har du gjort teckenspråk, krafsat omkring i gruset med en pinne och betett dig fullständigt obegripligt, vad kommer härnäst?” skrek jag åt honom med gråten i halsen, “EN PANTOMIM?”

Grejen här är att jag i vaket tillstånd aldrig hade kommit på det ordet. Det sitter så långt in i mitt undermedvetna att jag var tvungen att googla det när jag vaknade för att bli säker på vad pantomim är.

Tyvärr så fick jag aldrig svar på varför han skulle ta bussen och när jag vaknade blev jag glad igen för det blir jag alltid när jag upptäcker att såna här idiotgrejer bara är på dröm.

Jag drömmer ofta sånt här nu för tiden – att han, jag, eller rent utav båda gör helt ologiska grejer som bara är irriterande och förstör äktenskapsfriden helt i onödan.

bussobegrip

Sonen drömde förresten också i natt. Han drömde att hans pappa tog honom i handen för att ta bussen… nej jag skojar bara, han drömde att vårt hem hade blivit så perfekt och ordnat att han mådde illa. True story.
Det är så skönt att kunna ta barnet om kinderna vid såna här tillfällen och säga att det är ingen fara lilla vän, det du drömde var inte verkligt.

Vi var nära på att sterilisera oss

sterliseirsadmentackNär jag och Joakim (min man) fått vårt andra barn 2007 så var vi kort och gott stennöjda med det. Hos mig fanns ingen som helst lust att nånsin föda fler barn och jag brukade skämta om att om jag skulle bli gravid igen så skulle jag “krafsa ut det med en galge” (jag vet jag vet, man kräks).

Mellan 2009 och 2014 (tror jag det var) så var jag och min man isär, och när vi blev tillsammans igen så bestämde vi oss ganska snabbt och samstämmigt att vi skulle sterilisera oss. På så sätt skulle risken för fler barn än de underbara barn vi redan hade elimineras med näst intill 100%.

När jag kollade upp möjligheterna till sterilisering så såg jag att det verkade mycket lättare för mannen att göra det. Och jag, som var bäst i klassen i matematik när jag gick i mellanstadiet och som alltid har haft en fallenhet att kunna lösa tankenötterna i Illustrerad Vetenskap, räknade snabbt och enkelt ut att det bästa vore om enbart Joakim genomgick steriliseringsproceduren.

Han var helt på. Vilken fantastisk snillerik kvinna han hade. Han var så lycklig!!! Och så surfade han in på nåt forum,
jag tror det kan ha varit flashback, och läste. Efter en liten stund så såg han ut ungefär så här:

pumphpung

Och efter det så rann det här med steriliseringen rakt ut i sanden så den blev aldrig av.

Undra vad det var han läste på forumet? Och vem var det som skrivit det? Tänk om man kunde uppsöka den personen idag, ge den en bukett blommor och en bild från ultraljudet med texten “du må vara steriliserad, men tack”.

 

Jag är gravid! #sladdis2018

1514671301568

Jag tänkte att det kanske är dags för mig att dela med mig av en glad och trevlig nyhet som uppfyllt mig ett tag nu:
Vi ska få en liten sladdis till familjen! Efter ungefär elva år utan att klämma ut en enda unge så blir det dags igen.

Vi mår väldigt bra. Jag är mycket tröttare än vanligt och är inte en sån där gravid som *strålar* med ett magiskt skimmer, jag mer ustrålar en aura av *leversjukdom*, men det är okej ändå känner jag för levern är frisk och barnet verkar må bra. Det sprallar på och lever runt i magen rätt mycket och jag känner redan nu att det här är en person som är helt fantastisk. Jag är helt kär i det här lilla livet och mina armar ser mycket fram emot att få hålla om denna lilla guldklimp. När det kommer till storsyskonen så har lillasyskon varit ett böneämne som varit på tapeten rätt länge för dem, så de klagar verkligen inte.

Det är väl det största inför 2018 som jag har någon aning om i dagsläget. Gott nytt år och sköt om er, och om ni är trötta på att sköta er själva, lämna över till Jesus 😉

Hoppas ni har haft en bra helg, även fast julen är skev!

Hej alla glada! Jag hoppas att ni har haft/överlevde en bra/kul/underbar/överkomlig högtidshelg!

Här var vi hos barnens farmor under julkvällen och åt god mat som hon lagat och så öppnade barnen några paket under ordnade och mysiga former. Det mesta handlar om de nya rummen nu och de fick grejer som behövs där.

Jag är inte så himla begeistrad över jul. Det är en skev högtid. Det är som att den är sjuk men år efter år ska vi sminka över den här sjukdomen och låtsas som att den är frisk och står för något sunt, heligt och vackert “I GRUNDEN”, och jag har inte någon lust att spela med i det även fast det alltid är lockande att go with da flow.

Inför varje jul kommer IOGT-NTO med en helt desperat kampanj som vädjar till folk att inte supa med barn. Människor mår dåligt, ekonomiskt svaga har ångest, främst kvinnor stressar ihjäl sig i köken, självmorden ökar, våldet i hemmen eskalerar och personal i butikerna bryter ihop pga att julmusiken är själadödande.

Det är ganska uppenbart att fundamentet i julen inte är Jesu födelse. För det första föddes han inte på jul och för det andra är det inte vad folk i regel firar vilket är helt uppenbart. Varför skulle man fira Jesus födelsedag genom att sitta vid ett pimpat barrträd och få x-box av en läskig bemaskad gubbe som helt uppenbart inte är ett helgon från 200-talet? Jag fattar inte hur man kan med att lura sig själv/andra att tomten skulle vara nåt fint. Keep away from my kids you horrible horrible man (yez, mina barn har fått klara sig utan tomte i alla dessa år, har aldrig lurat dem att “han finns”, jag avskyr detta kräkmedel till fantasifoster).

Och även om tomten nu skulle vara VÄLDIGT LIK denne gudsfruktiga “st nikolaus” som vissa håller fast att han baseras på (vilket han uppenbart inte är… ) – varför hylla den snubben just exakt på Jesu låtsas-födelsedag (som inte är på jul…)? Så det går ändå inte ihop.

Nu kanske inte kristna i regel firar på det här sättet, det vet inte jag nånting om eftersom jag aldrig har firat jul tillsammans med kristna. Men jag som inte är uppvuxen kristen är osäker på om namnet Jesus ens nämndes på julafton. Vad jag minns var att jag hade det obeskrivligt mysigt, var väldigt klädd i rött, att jag tyckte att tomten var obehaglig men ändå värd att ge en kram för att få julklappar som jag högg efter som rovdjuret hugger efter små spädgrisar (jag tror inte att det är särskilt sunt att lära barn att man ska krama såna man känner obehag inför, för att man ska få något i utbyte).

Julen är inte helig. Julens fundament är inte kärlek. Julens fundament är inte ens glädje. Julens fundament är splittrat, mörkt, gravt materialistiskt och laddat med tvångsmässighet, girighet och skuldkänslor. Men jag tänker att så länge man inte försöker utmåla julen till att “vara vacker i grunden” eller en “kärlekshögtid” eller  “en tid till då man stannar upp och är tacksam” (ofta folk gör det just exakt på julen?) så är jag faktiskt mycket mer okej med den.

Man kan träffa släkt, äta god mat, ha trevligt, älska sina vänner och sin familj,  förkunna de glada budskapet om Jesu födelse vitt och brett och ge sina barn en mysig uppväxt utan att tvångsmässigt klamra sig fast vid att nåt av det skulle vara särskilt förankrat i julen. Händer det något heligt och fint på jul och känner man frid och tacksamhet över exakt det man har så är det väl snarare trots att det är jul. 

Det tycker jag i alla fall. Jag har GÄRNA trevligt och fint på jul och längtar efter att träffa min familj och blir det på juldatumet som jag träffar dem så är jag bara glad, det är så sällan man har nån vettig chans att göra det. Men jag slipper gärna låtsas att högtiden vilar på något som den inte vilar på. Det vill säga något gott och fint som handlar om kärlek och Jesus.

Förstår ni vad jag menar, eller tycker ni att jag bara gått total Grinch?

20171224_191259

Jag postar sällan bilder på mina familjemedlemmar men här får ni en autentisk bild hämtad från min vardagliga vardag (eller högtid som det också kallas). Jag kallar bilden för “hund med mittbena tigger skinka”.

Om jag blev erbjuden två miljoner för vår hund

Min dotter gillar hypotetiska frågor och häromdan frågade hon mig ifall jag skulle sälja vår älskade hund ifall jag blev erbjuden två miljoner kronor.

20171030_105050

Jag tänkte inte särskilt länge förrän jag  svarade att: ja. Ja det skulle jag. Vår hund är en fantastisk hund på alla sätt – men två miljoner kronor? 

Dottern suckade, skakade besviket på huvudet och påminde mig om att vår hund är en gudagåva. Hon tyckte att det var för hemskt att jag skulle kunna tänka mig att sälja en så värdefull och ädel gudagåva som vår hund – för ynka två miljoner kronor.

Jag: “men du får väl ta och be för att ingen erbjuder mig två miljoner kronor för henne då”

Hon: “Nej. Då ber jag mycket hellre för att du ska få förstånd.”

Best-25-touche-meme-1

Det tackar jag inte nej till.

Vad säger ni andra som har husdjur? Skulle ni kunna sälja det för två miljoner kronor?

hundbwoff

hundforstand1

Två saker som fått mig till tårar idag

Jag har blivit så blödig det senaste men idag måste det ha nått nån slags kulmen. Ögonen har blivit oväntat överbefuktade  flera gånger idag och dessutom på jobbet. 

Här är anledningarna till mina tårstänkta stunder:

    1. Kvinna födde barn i bakluckan i Östra sjukhusets parkeringshus
      Jag bara tänkte mig känslorna som måste gå genom en ung födande mammas huvud när hon rätt upp och ner måste föda i en baklucka när hon säkert förväntat sig att föda inne på en avdelning. Det var nästan så jag kunde förnimma dramatiken när navelsträngen låg kring halsen och höra barnets första skrik, och så barnmorskornas reaktioner när de till slut kommit ned till parkeringen och fann den nykläckta lilla familjen där i garaget som säkert luktade av motorolja och fostervatten. Det är så dramatiskt och vackert, och så blandningen mellan parkeringshus och ett nyfött barn. Wow. f7f

      Min mamma födde förresten min lillsyrra i en taxi en gång i tiden. I en korsning i Tallträsk. Även syrran hade navelsträngen runt halsen men det löste barnmorskan hjältemodigt och handfast. Alltid när vi for till Lycksele brukade mamma peka mot den där korsningen i Tallträsk och utropa: DÄR FÖDDES VANJA. Och så såg man mot den slätstrukna grå infarten och förstod att även på oansenliga platser har det skett storslagna ting. Här kan ni se på infarten i google maps om ni vill. Här är min lillasysters instagram. Som sagt: storslagna ting.

2. Den här bilden:

Screenshot_20171110-112341

Den fick mig att tänka på mina två födelsedagar, 25 januari då jag föddes av min jordiska mor och 25 augusti då jag blev född på nytt av min himmelska far. Jag minns inte min första förlossning men min andra var väldigt speciell och ja… det är helt enkelt stort när man alltid undrat och plötsligt får inse meningen med livet.

3. Den här plastkorven fylld med köttfärs som vi fick med Linas Matkasse.

 

meatfaers i korv

Med risgrynsgröt är det väl acceptabelt och man kan stå ut när det rör sig om sylt, men köttfärs..? Vad kommer härnäst? Grädde i mjällschampoflaskor? Man packar inte in köttfärs i plastkorvar. Sjukt opraktiskt också för köttfärsen är helt kompaktiserad och hård och står man inte och finfördelar det noga så blir det klumpar när man steker det. Fast nej jag började inte gråta av köttfärskorven. Men jag kunde inte låta bli att posta om det när jag såg bilden liggandes i mitt bildgalleri. Det är därför bara de två första punkterna i denna lista räknas. Den här sista kan ni ignorera.