Mina författardrömmar #genmanipulering #hundstrypare

När jag var liten ville jag bara bli författare. När nån frågade vad jag ville bli så svarade jag att jag skulle skriva böcker. Nån gång svarade jag att jag skulle bli massör för att jag tänkte att man måste ha ett “riktigt jobb” också men blotta tanken på att massera främlingar besvärar mig och har alltid gjort, så jag vet inte varför jag sa så.

Jag skrev berättelser och noveller ideligen. Det var min tillflykt och jag fyllde block efter block. Intresset höll sig genom högstadiet och en bit in på gymnasiet men där nånstans slutade jag skriva skönlitterärt. Med undantag.

Varsego här får ni början på två berättelser som jag skrev av tristess för kanske två år sen. Man ser att det är efter att jag blev frälst eftersom ämnena har en så stark biblisk koppling.

IMG_2589

Jag skulle gärna se ett större intresse i det här landet när det kommer till att såga genmanipulering. Det bryter mot Guds ordning men även om man inte är kristen så måste man väl se de svåra moraliska frågorna genmanipulering öppnar för. Det är inte omöjligt att genmanipulering var en av orsakerna till att Gud dränkte hela skapelsen i störtfloden på Noas tid. Värt att tänka på!

IMG_2611

Nä det här är inte mina finaste verk. Jag tror att jag skrev mina bästa verk när jag var omkring tolv år.

Min allra käraste publik var min lillasyster. Jag skrev om dagarna och så läste jag för henne om kvällarna innan vi skulle sova. Jag älskade att höra hennes skratt så när jag fick höra det så visste jag att jag hade lyckats. Hon var enkel att få att skratta… Äh, det var ändå min skönlitterära höjdpunkt! Det och när läraren i Svenska läste upp mina verk för klassen i högstadiet.

Men vem vet. Kanske blir jag författare ändå innan det här livet är över. Konstigare saker har hänt.

En kurs i mirakler – den ondaste bok jag haft

Tänkte jag skulle skriva om den där boken som jag hatar.

Jag har varnat om boken förr. Jag har varnat om den i inlägget “Så blev jag frälst” och i inlägget “Varning: hypnos och andliga guider”, och nu vill jag göra det igen.

2931931944

På engelska heter boken A Course In Miracles och förkortas ACIM (på svenska AKIM).

Boken ACIM är inte vanlig allmänt men jag kan våga påstå att den är vanlig bland  de som plöjt/plöjer igenom new age/nyandlighets-sfären. I USA finns en hel rörelse kring boken, i Sverige tror jag inte att den är lika upphöjd som enskild lära utan de som läst/läser den bara har den vid sidan av.

Har du den hemma? Fundera på om du inte ska ta den, riva dess sidor i strimlor och slänga den.

Vad är En kurs i mirakler för bok?

En ohälsosam och skadlig bok.

Den är skriven av/genom en kvinna vid namn Helen Schucman. En dag började hon höra en röst och kände sig manad att börja skriva. Hon var ett ofrivilligt medium kan man säga. Detta ser en himla massa människor som ett tecken på att det hon skrev kom från en högre makt som är upphöjd och superdupervis och att det gör rösten i boken värd att lyssna på.

Och nog tror jag också att det är en makt som gett Schucman orden till boken. Men jag önskar att fler kunde fråga sig är hur god den här makten kan vara när den använder en kvinna utan hennes samtycke, en kvinna som dessutom kände obehag under hela processen och som inte tyckte att det hon skrivit var tillräckligt vettigt för att tillämpa på sitt egna liv. Jag säger så här: Att hon kände obehag inför processen och inte tillämpade läran på sitt egna liv är ett tecken på att både läran och läraren bakom det här är ena riktiga sopor.

Rösten i ACIM kallar sig för Jesus fastän det uppenbarligen inte är Jesus

Boken är skriven i jag-form och “jaget” kallar sig för Jesus. Det här fick mig att rycka till när jag läste boken men eftersom jag inte trodde på Bibelns Jesus så fanns det ingen anledning för mig att fastna för mycket på den detaljen, så jag skakade av mig känslan av att det skulle vara fel.

Alla andemakter som kallar sig för Jesus är inte vår Messias. Det här är jätteviktigt att understryka för de som rör sig i New Age-sfären, för i den sfären stöter man på namnet ganska ofta. Många där blir tyvärr lurade genom “andeguider” och annat bråte som kallar sig för Jesus (och ibland med nåt extranamn, typ “Jesus Mozozobiz”, påhittat exempel).

“Ty de är falska apostlar, ohederliga arbetare, som uppträder som Kristi apostlar. Och det är inget att förvåna sig över, Satan själv uppträder ju som en ljusets ängel. Inte underligt då om hans tjänare uppträder som om de tjänade rättfärdigheten. Men de skall få ett slut som svarar mot deras gärningar.” – 2 Kor 11:13-15

Är du kristen och håller dig till endast Bibelns Gud så behöver du definitivt inte oroa dig. Utan det här är riktat till de som är andligt sökande och intresserade, får goda vibbar av Jesus, men som inte känner Jesus utan tror att han finns “i många religioner”.

Du känner igen Jesus på att allt som han gör eller säger går i linje med det som Jesus gör och säger i Bibeln.
Säger figuren som kallar sig för Jesus att det finns “många vägar till Gud” eller att du måste förlåta först för att själv kunna bli förlåten (som i ACIM) – eller mumbojumbo om att saker som hänt dig inte är verkliga och att du finner frid genom att inse det (som i ACIM) – inse då i stället att du har haffat en ondskefull och mycket ful Jesus-imitatör som inte har något som helst intresse av att rädda dig från förvirring och kaos.

Riktiga Jesus (Kristus) har till skillnad från ACIM lärt mig att 
– Jag är förlåten helt utan att jag måste göra något först.
–  Jag inte behöver förlåta andra av egen styrka, utan att jag får hjälp att förlåta (genom till exempel helande av sår som andra orsakat)
– Tar det tid att förlåta så tar det tid, det straffas du inte för utan du är förlåten och överöst av kärlek även om det tar tid för dig att förlåta och lära dig att älska andra.
– Ondska finns och är verklig och inte bara en “reflektion av mitt inre” (varseblivning tror jag att det kallas i ACIM)
– Allt ont som hänt mig är verkligt och är värt att tas på största allvar.
– Min personlighet är viktig och värdefull.
– Mitt unika liv och allt som har hänt i det är värdefullt och alla människor som finns i det är värdefulla.

Med mera.

Vad står det i En kurs i mirakler? 

Boken är väldigt lång och repetitiv och den säger samma sak om och om igen fast på olika sätt. Det var väldigt länge sen som jag läste boken så det mesta har jag glömt.

Men jag skulle nog sammanfatta bokens innehåll så här: Det du inte förstår är verkligt och det som du förstår är overkligt. Du förstår ingenting och när du förstår det så förstår du allt som är värt att förstå.

Så här står det i boken, det är bokens ledord (på riktigt):
“Ingenting verkligt kan hotas. Ingenting overkligt existerar. Häri ligger Guds frid. ”

Det här beskriver inte Guds frid, det här är ett ledord som, om något, leder människor djupare in i mörker, kaos, förnekelse, verklighetsfrånvändhet och förvirring.

nosebleeesss.jpg

I boken ingår en kurs och övningarna i den kursen går ut på att man ska förneka allt. Förneka saker, förneka sig själv, förneka sina vänner (den kallar vänskapsrelationer för “speciella relationer” och det ska man helst inte ha, det tyder på omognad).

Vad är miraklerna?

Det finns inga spår av mirakler i boken. Bara massa tjat om att det man bär inom sig ser man i världen och ser man krig så betyder det att man har krig inombords och blablabla. Jag minns att jag läste på nätet att nån tyckt sig se ljussken runt träd efter att han läst boken.  Det måste vara definitionen av ett värdelöst mirakel.

Om ni undrar hur sökare kan gå på en så här dålig bok så vill jag säga att sökare går i regel inte på allt de läser, de testar det för att se om det håller. Jag gjorde så att jag sökte och plöjde och sparade det som “verkade kunna stämma” och skakade av mig det som jag tyckte verkade falskt.
Jag till exempel behövde testa om något i ACIM gick att stå på och för att få reda på det var jag tvungen att pröva det som står i den någorlunda uppriktigt. För en person som letar efter mening, verklighet, sanning men kanske framförallt ro för själen så är det väldigt dåligt att pröva tanken huruvida allting är en illusion och projektion som styrs av ens tankar.

ACIM presenterar ingenting som går att stå på. Där finns ingen sanning, mening eller verklighet att hitta där. Tvärt om.

Första boken som jag “brände på bokbålet” 

I juni 2015, cirka två månader innan jag tog emot Jesus (och jag hade verkligen ingen aning att det var så nära), så flyttade vi till en ny lägenhet (i flytten slängde jag mitt enda ex av Nya Testamentet pga dödvikt enligt mig). I den nya lägenheten började helt plötsligt just den här boken att störa mig. Jag hade inte ens rört den på länge och inte tänkt på den heller,  men helt plötsligt tålde jag inte att den fanns i lägenheten.

Jag blev illa till mods när jag såg den i bokhyllan och varje gång jag gick förbi den fick jag en känsla av obehag. Det var som att den gav ifrån sig ett dovt lågfrekvent brummande och till slut stod jag inte ut med den längre – den var tvungen att ryka.

Efter det hann jag åka och bo hos en nära vän till familjen som jag är uppvuxen med som sysslar med spådom, healing och att tala med döda. Nåt jag för stunden tyckte var kul. Men efter det dröjde det inte länge förrän jag var så nedkörd på andlig botten att jag ropade på Bibelns Jesus. På något sätt fick jag en bok i händerna där det stod om honom och hur han räddat oss, och att allt man behöver göra är att ta emot räddningen. Jag valde att tro på att det var möjligt och så kom Jesus och hämtade upp mig. Och här sitter jag nu, skrivandes på det här inlägget.

“Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst” – Rom 10:9-10

Till er som är i sökartagen och letar efter er förlorade pusselbit och som vill ha något att stå på: Jesus är svaret!
Men inte Jesus som “allmän kraft” eller “medvetenhet” utan som den person han är. Inte en av många! Inte som en som “förstått hemligheten” i nån osynlig universalkraft! Inte som nån som åkte till österland och lärde sig meditera så att han kunde manipulera materia och gå på vatten!
Utan personen Jesus som föddes av Maria och levde på jorden för ca 2000 år sen och som dog ordentligt som straff för våra snedsteg, återuppstod, lever ännu idag och som hör om just du ropar på just honom.

Om du känner dig redo att genuint be om förlåtelse för dina synder och säga att du vill ha honom hos dig, vänta inte med det.
Har du bjudit in andliga guider och gått till medium eller spåtanter och talat med döda, be om förlåtelse för det för enligt Bibeln så är det synder (och det har sina skäl), befall andarna att lämna dig i Jesu namn, och bli ett barn till Gud.

Det kan bli hårt första tiden eftersom det onda kan vilja rycka tillbaka en, så var det för mig. Men det gick bra för jag hade hört Jesus röst vid det här laget och i kontrast med Hans röst blev de onda rösterna så uppenbart onda, och de skrämde mig inte längre. Men var beredd på att det kan hända. Jag skulle rekommendera dig att kontakta nån/några kristna för hjälp, men vet att alla inte har så många kristna i sitt liv förrän efter de blivit frälsta. Jag fick uppmaning att söka mig till kyrkan efter att jag blivit kristen.

Jesus är vägen till Gud och Gud är klippan som aldrig rubbas och som aldrig någonsin glider iväg under dina fötter. Honom kan du lita på och han kommer att lära dig massor. Men bara om du vill.


Om du har några frågor så får du gärna höra av dig. Du kan skriva en kommentar, eller så kan du maila, så svarar jag så snart jag kan.

Kram!

 

 

 

Förföljelse av kristna runt om i världen

Idag i kyrkan hade vi besök av Andreas Reinhard från Open Doors, en organisation/nätverk som fokuserar på förföljda kristna världen över.

IMG_2470

Han pratade om Open Doors kamp och stöd både genom bön och direkt handling. Han berättade om hur läget är i till exempel Afghanistan, Indien och Nordkorea.

Vi har det så himla lyxigt här i Sverige. Det värsta som i regel händer här (som infödd svensk som inte har någon religion i ryggen) när man säger att man är kristen är att man blir idiotförklarad och kallad för psykotisk, hjärntvättad eller extremist. Men på många ställen i världen rör det sig om våldtäkter, tortyr, misshandel och mord riktat mot kristna.

Vi fick höra om ställen i världen där man kan göra vad man vill mot en kristen utan att behöva möta rättsliga följder. Ändå fortsätter människor att vara kristna på grund av det vi funnit i Kristus. För det vi har funnit i Kristus är så värdefullt att det är värt att dö för och det lever så starkt i dessa extremt förföljda kristna.  Här i Sverige vet vi väldigt lite hur det är att riskera att dö för sin tro.

Köpte tre stycken böcker/häften.

IMG_2472

  1. Guds vansinniga uppdrag av Nik Ripken.
    Boken handlar om ett par som åkte till Somalia för att sprida budskapet om att Jesus befriat oss, men de fick åka hem utan att se att det “fungerade”. “Hur behåller man hoppet när mörker är allt man ser?” är en fråga som ställs på baksidan av boken. Jag köpte den här boken för att jag vill veta mer om svårigheterna i tron. Många människor lämnar tron och “ger upp” eftersom de inte ser några resultat på deras vandring med Jesus. Jag vill veta mer om det här. Jag vill bättre förstå de som lämnar tron, och en dag så kanske det är jag som befinner mig i detta mörker?
  2. Bön där striden utkämpas
    Jag kan bli rätt störd på böcker där man ska “lära sig be effektivare” “lära sig böner som förändrar livet” osv som om det är nåt man behöver gå kurser för. Bön är enkelt, mycket enkelt. Det svåra är att ta sig tiden. Förstår ni hur jag menar? Det finns mycket att dela och lära och undersöka kring bön och det ska man göra, det är coolt och intressant. Det jag har svårt för är  “lär dig knäcka bönens KOD och möt FRAMGÅNG i tron”-tugget då det inte skiljer sig mycket från vissa ockulta new age-grejer där allt är teknik för att nå “upplysningen”. Som nån slags andlig elitism där de “med rätt kunskap” har bättre kontakt med “överheten” eftersom “de knäckt koden”. Med Gud behöver man inte knäcka nån kod. Det enda man behöver göra är att tala till honom i Jesu namn. Ärligt och rakt.
    Med det sagt, hehe, det här är i alla fall inte en sån bok utan det är en bok som delar tankar och reflektion kring bön! Sånt som jag gillar! Tycker den verkar bra!
  3. 15 lärdomar den förföljda kyrkan gett mig
    Ett anekdotiskt häfte skrivet av Ronald Boyd-MacMillan, utgett av Open Doors. Jag älskar anekdotiska reflektioner!

Nä nu gråter lilla mr. Stig. Måste posta inlägget [knyter på mig en cape av plastad frotté] och göra min plikt!

En vampyrs bekännelse: Långdragna existentiella monologer & pedofilflirt #bok

En ny rutin har utvecklats i min vardag och det är att jag går till biblioteket med Stig vareviga dag. Jag älskar biblioteket, förstå vilken rikedom vi svenskar har med våra gratis bokoaser.

Senaste boken är alltså En vampyrs bekännelse. Jag hade inte tänkt läsa den men fastnade med den när jag satte mig i bibliotekets ungdomsavdelning. Egentligen skulle jag bara bläddra lite eftersom jag minns filmen men så blev det att jag läste hela i stället (det gick ganska snabbt). En vampyrs bekännelse är en sån där film som SVT måste ha visat ungefär två gånger per år, MINST. Som Måndag hela veckan med Bill Murray, eller Dansar med vargar med Kevin Costner (den har jag dock inte sett). SVT måste ha älskat dessa filmer besinningslöst.

Vad jag tyckte om boken En vampyrs bekännelse

Inte så bra, kort och gott. Filmen är bättre, tror jag (var 100 år sen jag såg filmen). Men boken är i alla fall till bredden fylld av långa existensiella monologer/dialoger som den här vagt samvetsgranna vampyren tampas med. “Vad är ondska? Är jag ond? Är jag från djävulen?” och så vidare.

Jag är all in för existensiella frågor. Man kan säga att det var min huvudsakliga hobby under många år. Men nu när jag har fått och får löpande svar på mina existensiella frågor och vet var jag kommer från, vem jag är, varför jag finns och vad meningen med livet är, så är det väldigt långdraget att läsa om fiktiva mördarvampyrer som inte vet nånting och drar filosofiska frågor i långbänk.
Det går att jämföras med när en intellektuell ateistisk vänsterman som har läst filosofi ska förklara hur livet inte innehåller något man kan kalla för övernaturligt. Vampyren är i alla fall född katolik men det verkar inte direkt hjälpa honom.

Vid sidan av att vampyrerna i boken springer omkring och mördar varje natt så känns det särskilt osunt att boken flirtar med pedofili. Inget explicit sexuellt händer men språket beskriver barnet sensuellt. Visst, barnet är demoniskt och är till slut typ 80 år gammalt, men det är fortfarande ett barn.

Vi lever mitt i en kultur som på många sätt romantiserar och upphöjer (omoraliskt) sex, våld, demoner och död. Det tycker jag man kan se bland annat genom hur populärt Halloween har blivit. Jag förstår dragningen till mörkret, har den myself, men jag tror inte att det är sunt att dränka sig i det och särskilt inte när man saknar kunskap om Gud. Tänk om jag fortfarande led av existentiell ångest. Då kanske jag hade läst och begrundat den här påhittade vampyrens malande. Jag hoppas att folk som dränker sig i den här typen av kultur ska få hitta sin väg in i Jesu famn (ja jag måste ju lyckas klämma in Jesus i inlägget, då han är ljuset som lyser i mörkret, alldeles oavsett hur platt och torrt YHVH framställs i mainstream skönlitteratur och film).

BOKENS BETYG: Rätt lågt, 2 av 5 kanske

9789176459850_200x_en-vampyrs-bekannelse.jpg

 

Väldigt bra bok: Vargattacken

Vid första anblick av boken tänkte jag att jag inte är ett dugg intresserad av nån vargattack. Jag kommer inte ens ihåg det där dödsfallet på Kolmårdens djurpark som boken har som huvudfokus. Så när jag såg att det kommit en bok som undersöker hur dödsolyckan i Kolmårdens varghägn kunde ske den där junidagen 2012 så tänkte jag först att det var ointressant för mig. Jag har aldrig undrat. Jag tänker aldrig/sällan på vargar.

Men så läste jag några stycken och blev fast och jag måste säga att den här boken är bra bra bra.

IMG_2367.jpg

Lars Berge skriver så att håren reser sig på armarna av fasa samtidigt som han formulerar sig så roligt att jag många gånger skrattar rätt ut. Som till exempel stycket där Jan Guillou har gjort ett tv-program där han ska ge “den sanna bilden av vargen”.

Boken är skriven med respekt för offrets familj och det är heller ingen bok som handlar om att hitta en syndabock. I boken är vargen varg och människan människa. Och han målar upp krocken och missförstånden däremellan så välskrivet, beläst, underhållande och med sådan ömhet för båda parterna att det känns som att boken tar slut innan man knappt hunnit börja. Vilket den kanske gjorde för det tog ett dygn innan jag läst klart. Läste liggandes på sidan medan jag ammade. Hade problem att bläddra men kämpade på.

Vilken författare han är den där Lars Berge. Jag vill läsa mer.

Så jo, jag rekommenderar denna bok. Gå till bibblan och låna den, och om den är utlånad så sätt den på reservation. Om den finns på ljudbok är den säkert jättebra som ljudbok också.

Betyg:

5utslangda.jpg

Den här betygskalan baseras på utslängda får vilket är en rätt kass skala. Dels var fårkastandet både malplacerat och lamt, och sen kan man undra: är det 5 av 5 som betyget avser, eller är det 5 av 7, då det var sju får som slängdes ut den där dagen? Vem vet. Men jag tog det ändå eftersom Åkessons fårkastande har förbryllat mig och jag genom Vargattacken gjorde den här kopplingen mellan fårkastandet och ett dokument från 1928 underskrivet Joseph Goebbels.