Bon apetit baby

Det verkar som att jag har fött en social person som ser skillnad mellan ansikten och fötter. Så nu ser våra måltider ut så här.

Abort lagligt fram till födseln

Visste ni att man i Canada får abortera sina barn ända fram till förlossningen?

Ni som tycker att abort handlar om “kvinnans rätt till sin kropp”, vad tänker ni om det? För där har vi ju ett land som verkligen lever ut den frasen fullt ut. I Sverige har ju kvinnor bara “rätt till sin kropp” fram till v18, senast till v22.

Anser ni att Canada är ett föredöme när det kommer till kvinnors rätt till sina kroppar?

Jag personligen blir helt förfärad när jag tänker på det. När jag nyss fött Stig tänkte jag på alla barn som är i precis samma fas i livet som honom men som helt lagligt får dödas i Canada. Hur kan ett samhälle ens få kallas för civiliserat där sånt tillåts?

Men jag tänkte mycket på abort under graviditeten också. Ända fram till v18 tänkte jag på att jag skulle kunna döda Stig när jag ville, no questions asked. När jag kom in i v18 kändes det som en seger, fast inte lika mycket för mig som för mitt barn, för äntligen fick han ett egenvärde även i samhällets och vårdens ögon. Om jag sökte abort efter v18 så skulle det finnas människor som försvarade honom, som skulle tala kärleksfullt om honom och kanske erbjuda mig som mamma alternativ, uppmuntran och hopp. Det känns bra när även andra ser ens barns värde och att det finns folk som skulle kunna hjälpa både mig och barnet om vi skulle hamna i nån slags kris.

För hamnar en gravid kvinna i kris på något sätt, ja då är barnet automatiskt också i kris. Så är det bara.

IMG_1221

Min pojke i vecka 12 och redan så söt. Svårt att se på bilden men han låg där inne och kickade och viftade med sina små paddlar till händer.

Jag har tänkt på allt som kan pressa en kvinna till abort. Omständigheter, rädsla, ovisshet, ekonomi, psykisk ohälsa, missbruk, familjemedlemmar, tabun, egoistiska våldsamma manipulativa kärlekslösa män, . Bristen på alternativ. Jag har tänkt på kvinnors utsatthet, på de krav som kvinnor lever under, på normer, ideal och längtan. Jag har tänkt på alla aborter som sker på grund av ren okunskap.

Jag har tänkt på det kalla och elaka språket som många tyvärr använder på ofödda. På skällsorden, skällsord som “tumörer”, “parasiter”, “inte levande”, “inte mänskliga” och “cellklumpar”.

Kan inte ni som använder er av såna ord när ni pratar om ofödda bara sluta med det? Ni måste kunna bättre än så.

Idag är en vaggdag

Idag är en dag när jag bara växlar mellan att mata och vagga. Han kommer liksom inte till ro och jag misstänker att det är värmen blandat med oroligheter i magen.

Det medför att jag inte kan göra någonting som kräver att jag reser mig upp och går iväg nån meter, för då vaknar han och gråter. Lillprinsen.

Och att gå med vagnen är inte riktigt ett alternativ för jag vägrar gå ut i denna värme just idag.

Jag börjar bli väldigt trött på värmen. Jag kan bita ihop och härda ut för det finns värre än varmt väder och solsken (till exempel att lyssna på Red Hot Chili Peppers) fast just nu känns det faktiskt som att jag vill krypa ur mitt egna skinn.

Men vad är det man brukar säga? When life brings you lemonade you better drink that lemonade.

IMG_1114

 

Det vanligaste och mest unika

Moderskapet är extremt vanligt och har gjorts i alla tider ändå är varje enskilt moderskap nytt och för första gången.

Ibland kan jag undra hur allt bara kan fortsätta som vanligt nu när jag nyss har fött ett barn. Jag har stått med honom i famnen och tittat ut genom fönstret och tänkt: hur kan bilarna bara köra förbi som vanligt när en ny människa har kommit ut till världen?

Att världen bara fortsätter som vanligt när något så enormt har inträffat känns konstigt. Men samtidigt är jag glad för att världen inte stannar för varje gång en människa föds för det skulle bli ohållbart.

IMG_1048

Jag tänker mycket på min egna mamma. Hon och jag har inte haft den bästa relationen. Hon har länge haft missbruksproblem och alla som har någon anhörig med de problemen vet hur det kan förstöra och påverka och sätta djupa spår. Ni som inte har den erfarenheten kan kanske föreställa er någotsånär att det inte är något positivt i alla fall.

Jag har varit väldigt arg och ledsen väldigt länge och ledsen är jag fortfarande på många sätt, men inte längre så mycket på henne. Jag har mer och mer börjat se det fina och hur himla underbar hon är. Hur hon har kämpat, hur hon ansträngt sig och hur hon har älskat, även om den kärleken inte har kunnat bota och hela henne själv.

Och jag är så glad att just hon är min mamma. Jag skulle inte vilja byta henne mot nån annan mamma i världen, inte för en sekund.
Och det har ju rett upp sig bra för mig ändå. Jag har funnit meningen med livet och de sår jag fått från min uppväxt som fortfarande finns kvar känner jag mycket stor förhoppning att Jesus kommer hela i sinom tid.

Jag vill sända ett stort tack till alla trasiga, osäkra och kämpande mammor som inte alltid lyckas men som gör så gott vi kan från det vi har! (ja jag räknar mig själv till dessa). Vi är mer värdefulla än vad vi kan förstå.

Är avundsjuk #bilder

Hello!

Det börjar närma sig en månad sen förlossningen och jag mår bättre än senast jag skrev något om den saken. Har fortfarande en del ont eftersom ryggen och magen har varit kränkta ända sen snittet men jag säger som Cher sa 1998: Im strong enough!

Strong enough för att orka ta hand om barnet och utöver barnet hinna med en och annan familjemedlem och syssla också. Som till exempel förut när jag bar ner tvätt till tvättstugan eller tidigare idag när jag fick lite tid med äldsta sonen.

Jag är både tacksam för kejsarsnittets existens samtidigt som jag är besviken och ledsen att det blev som det blev och att det tar sån tid för mig att återhämta mig. Jag undrar när jag kommer över sorgen för att det blev kejsarsnitt?

IMG_0949

Jag har testat selen som jag köpte i ca graviditetsvecka 12. Den fungerar men det är lite för varmt för att kunna använda den ordentligt. Minsta kroppskontakt i den här värmen och man blir svullen, röd och drabbas av variga bölder och flugsvärmar över hela kroppen.

IMG_0982

Här är Stig med en växt som jag ställde på golvet för ni vet väl vad Spice Girls sa 1997? Spice up your life. Fast jag säger spice up Stigs life med lite grönt *kreativ*. Jag tänker att det är en bra kompensation när ens mamma bara vill sitta inne till dess solen sänkt sig ner mot horisonten och man kan smyga sig ut på kvällskvisten.

Jag är avundsjuk på alla som är ute och njuter när det är så här varmt.  Man hör ibland ateister och icketroende som säger “jag avundas människor med tro, för det verkar så härligt”. Så tänker jag om människor som gillar hetta och solsken och som gärna sitter utomhus på gräsmattor, i parker och på utemöbler och äter jordgubbar och njuter och har the time of the life när det är sånt här helvetesväder. Jag vill också! Det verkar så härligt!

Men så verkar det betydligt svårare att börja uppskatta värme och solsken än vad det är att bjuda in Jesus och bli troende.

Samtidigt så är jag rätt nöjd med min lott i livet när det gäller detta för oftast så är det faktiskt inte soligt *ler*.

“De skall aldrig mer hungra eller törsta, inte heller skall solen eller någon annan hetta träffa dem” Uppenbarelseboken 7:16, en favorit värd att repetera

När en domedagsorgel förstör en hel låt #orgel

Jag håller långsamt på att arbeta ihop en Spotify-spellista till lilla Stig. En självklar låt att ha med är psalmen “Tryggare kan ingen vara”.

Det tråkiga med den är att Carolas version är bäst på Spotify – förutom det att den avbryts av värsta domdedagssolot på orgel.

Herren min Gud vad tänkte dom när dom la in det där? Var det Carolas idé? Eller kom det en karismatisk man med bockskägg och övertalade henne en dag då hon var ute i öknen?

Tycker låten är så himla mysig att lyssna på men så kommer detta bombastiska vräksolo plötsligt och jag känner spontant att om min son får lyssna på detta okontrollerat så kanske han börjar slita benen av katter.

tryggarekaningenvara.jpg

Så jag har tagit bort Carolas version från listan och lagt till en version där nån kvinna vid namn Marit sjunger. Och den är inte alls lika bra i övrigt, men vad gör inte en mor för att skydda sitt barn?

Och inget ont om orglar generellt.. eller jo. Massa ont om orglar generellt! Jag som är en människa med sekulär utomkyrklig uppfostran behövde aldrig lyss på orgel när jag växte upp – förutom när det kom till the Doors som min syrra hade en period med ett tag. Och vad jag inte tyckte om the Doors! Lite av det berodde på att det lät som att Jim Morrisson dreglade tandläkarbedövat medan han sjöng, men mestadels så var det på grund av deras irriterande orgel faktiskt. Okej nu var det inte en kyrkorgel som de spelade på men nu ska vi inte vara petiga.

Fast, ärligt nu, så här är det: jag plågas generellt inte av orglar i kyrkan. Jag stormhatar inte orglar. Mina trumhinnor täcks inte av blod och tjära när jag hör en orgel. Det går an. Ibland passar det till och med. Jag vet ju dessutom att det är många äldre som skulle lämna sin tro på Jesus som Guds son ifall de inte får höra orgelmusik på söndagar och det är så klart värt lyssna på orglar för deras själars skull. Plus att orgeln är ett avancerat, sjukt steampunkigt instrument (och steampunk är ju lite creddigt?) men ändå på gränsen till sci-fi, och det kan kanske vara värt att bevara.

Men ändå… akustisk gitarr. Akustiskt piano. Enkelheten. Ljudet. Mmm. Mums. Gimme!

orgel.jpg

Barnmorskan sa några sanningens ord

Igår kände jag att tidvattnet och vinden vände. Nu börjar min kropp komma tillbaka. I can feel it. Har fortfarande ont och så men jag har kommit över nån slags läkningsgräns nu. Den värsta uppförsbacken är avklarad. Ja det är vad jag tror. Såg för första gången snittet idag också. Det såg inte så snyggt ut med sina blodiga tejpbitar men jag blev inte kräksjuk och jag fick inte förlamande ångest av det heller så jag skulle säga att det gick över förväntan.

I morse var vi på hörselscreening med lillkillen. Jag pumpade ungen full med mjölk innan vi drog så att han skulle vara lugn och beskedlig på plats och det var han! Och den där screeningapparaten (som såg ut att vara från Jurassic Park) pep och sa “APPROVED”.

IMG_0919

Barnmorskan skröt väldigt på honom. Hon sa ord som “åh så mycket hår!”, “stadig kille!” och “så fin!”. Jag höll på att explodera av genuin stolthet. Jag bryr mig inte att barnmorskorna säger skrytsaker om alla barn som kommer dit. De säger ju ändå inget annat än sanningen!

 

 

 

Ont i kroppen och ett vardagsmirakel

IMG_0898Ända sen kejsarsnittsförlossningen så har jag haft ont i kroppen. I ryggen och magen främst. Eftersom jag fick hög feber efter operationen och visade infektion så har jag tagit två kurer antibiotika, plus att jag förlorade en hel del blod. Långsamt långsamt mår jag bättre, idag tar jag sista antibiotikatabletten, men är fortfarande så himla trött och behöver lägga mig ofta.

Jag som hade sett fram emot att bli vig, pigg och smidig som en elitgymnast efter förlossningen. Nä men allvarligt, jag hade nog tänkt mig att jag skulle återhämta mig snabbt. Jag gjorde ju det för 11 år sen då när jag senast födde barn. Då var jag uppe på fötterna och skuttade som en gasell direkt. Minns att vi var inne på stan på shoppingcentrum typ dagen efter och jag hade inga problem med att amma offentligt om det behövdes.

Nu undrar jag hur jag över huvud taget ska klara mig när Joakim går tillbaka till jobbet om några dar.

Tanken på att amma offentligt känns ungefär såhär:

images.jpg

Hittills har Joakim fått sköta nästan allt utom amningen så klart. Han har till och med fått agera sjukvård och ge mig sprutor med blodförtunnande i låret. Det var spännande! Mycket har vi gjort tillsammans under våra 16 år men vi har aldrig stuckit varann med kanyler. Kul att lära känna varann på nya sätt! Sen om det gav någon nytändning i äktenskapet vet jag inte. Så just för nytändningar i äktenskapet tror jag att ni kan vänta med kanylerna. Ikväll ska han tejpa sårtejp på mig.

IMG_0898

Men bättre och bättre blir det dag för dag. Min största ängslan är hur ont det gör när jag bär på den här lilla krabaten “för mycket”, där behövs verkligen Joakim. Det positiva är att jag har Jesus. Med honom blir pessimistiska  jag något mer hoppfull att det kommer gå bra ändå, att jag kommer klara det.

VARDAGSMIRAKEL

Just ja! Jag vill dela med mig om ett litet vardagsmirakel! Häromkvällen blev lillen plötsligt nästäppt av nån anledning. Och det försvårar ju minst sagt amningen (det blir svinjobbigt och jag orkar verkligen inte det just nu). Så jag la händerna på honom och bad för att näsgångarna skulle öppna sig. Och det hände! Precis som havet öppnade sig för Mose så öppnade sig hans näsa. Jag blev jätteförvånad.

Att Gud ska säga ja när jag ber om helande är nåt jag har kanske 2% tilltro till.  Jag tror 100% på mirakel, jag har till och med upplevt det själv i överväldigande skala, men att Gud ska svara när jag ber om helande för andra? 2% tilltro, som sagt. Har bett honom om att ge mig mer tro på det området faktiskt. 2% är ju rätt… lågt.

Men som sagt. Häromdan rensade han min nyföddes näsgångar! Hurray! Så nu är min tro för helandebön kanske stigit upp till 4-5%. Gud hör bön och snorsugen får vänta till another day.

snorsug.jpg

PS. Jag svettas som en gris. DS.

Första badet hemma

Rapport från bebisbubblan!

Barnet har fått ett bad. Jag repeterar: Barnet har fått ett bad. 

Och det behövdes eftersom håret blivit alldeles flottigt av vår ivriga handsvett när vi stryker honom på huvudet ständigt.

Far och dotter skötte själva badandet. Det var otroligt klumpigt eftersom vårt badkar har hög kant. Jag tänkte att hjälp nu får väl min man förslitningsskador och ryggproblem på grund av den icke-existerande ergonomin i hans arbetsställning, men än är han ung!

Och som tur är så behöver man inte bada bebisar så ofta, såvida man nu inte tappar dem ofta i smuts vilket vi sällan gör.

IMG_0867IMG_0866IMG_0873

 

 

 

Har tagit mig ut x2

Ut tog jag mig egentligen redan i förrgår. Så här såg det ut då:

IMG_0844

Ni ser. Triumfen!

Idag tog jag mig ut igen och då såg det ut så här:

IMG_0841

Och ni som är uppmärksamma (vi snackar Sherlock Holmes) ser skillnaden. Ser ni vad som hänt?

Vi har bytt vagn. Den övre tyckte jag inte om alls tyvärr. Den var vinglig, drog åt höger och var liksom… modern på ett opraktiskt sätt. Jag tror att den kanske är jättebra om man vill jogga på elljusspår (en elljusslinga som drar lätt åt höger), men det vill inte jag, aldrig i livet, det skulle aldrig falla mig in! Så som tur var så fick vi testa den innan vi eventuellt skulle slå till.

Men den undre.. Vi provkörde den idag och mmmm. Ljuvlig var den. En dröm på fyra hjul. Som en poesi i mosaik. 1100 spänn bara. Ja jag känner mig nöjd, det måste jag säga.

IMG_0835

Om ni undrar varför han har mössa på sig när det är 400 grader solkaos ute så är det på grund av det där mördande vinddraget ni vet. Ni vet det där vinddraget som blåser på nyfödda spädbarn och skadar dem för livet. Det ville jag inte skulle hända, jag var tvungen att skydda honom, så därav mössan. Kan meddela att det fungerade.