Allmänt

Västerbottenskärlek

Nu har vi varit i Västerbotten ett tag, mestadels strax utanför Vännäs i min storasysters stuga.

IMG_4456

Här matar vi hästar, tydligen har hon som har designat den här brickan bott på den här gården. Nu gissar jag bara, men det skulle inte förvåna mig om hon är kompis med Underbara Clara. Kanske sitter hon utanför Underbara Claras vackra Västerbottensstuga och dricker kaffe och smaskar delikata små bakelser just i detta nu.

IMG_4101

Stugan vi bott i ligger supernära Umeälven och där har vi badat.

IMG_4109

Här har ni en massa tallar, roligare i verkligheten.

IMG_4050

Den här kallar jag för Umeälv Road.

IMG_4049

Skyltar med allvarligt och viktigt innehåll.

IMG_4025

Min stora och lilla kille vid Björn Ranelid-sjön. Nej jag skojar bara, jag minns inte vad sjön heter.

IMG_4011

En vattenslang är allt en ettåring behöver för en lyckad semester.

IMG_4490

Han har fått byta Fortnite mot en trämortel.

Vi har haft det jättebra. En dag skulle jag kunna tänka mig att bo i Västerbotten igen. Känner ni nån som säljer sin gård så varsegoda att försöka sälja det till oss.

Snart åker vi vidare ner mot Stockholm där min lillasyster ska gifta sig!

Allmänt, Barn, Bebis<3, Bilder, Familjeliv, på Sonja

Alldeles för fint väder för att sitta och blogga

Jag har aldrig gjort mig särskilt bra som personlig bloggare för jag har

  1. Glömt att fota om dagarna, särskilt på mig själv (hur fotar man ens sig själv? Man måste fråga nån om den kan fota en, så jobbigt)
  2. Inte ens velat posta bra personliga bilder från mitt liv. Hallå! Det är privat!
  3. Glömt att blogga

Idag har det i alla fall varit bra väder och vi har varit vid en utomhusbassäng där alla i Kungälv som saknar körkort flockas i drivor om somrarna (resten åker till vettigare platser, till exempel havet). Skulle jag gissa består poolvattnet av 15% kiss. Körkortet, aka min man, är på möhippa i Stockholm i helgen så vi får förlita oss på [knackar på smalbenet] dessa godbitar som transportmedel. Men också så klart på [spelar xylofon på barnens smalben] dessa.

Nu måste jag sova. Mitt mål är att lägga mig före klockan två och det ser ut som att det kan gå vägen. Här får ni en bild på mig som bebis och en bild på baby Stig. Som ni kan se med era egna ögon så är vi inte ett dugg lika.IMG_4282

Han är väldigt lik sin far. Han har ungefär samma utstrålning som sin far också. Lite naiv så där, men utan att vara korkad.

Allmänt, Bebis<3, Bibeln, Bilder, Kristendom, på Sonja

Kul med bloggvecka

Det var kul att blogga varje dag i en vecka, det gör jag gärna om nån gång. Jag måste bestämma mig i förväg för annars blir bloggandet inte av.

Just nu har vi semester och vi har bland annat varit i Falkenberg. Vi har varit på stranden och de stora barnen har badat medan Stig har gjort upptäcksfärd bland sanddynerna.

Finns det nåt härligare än att se en ettåring hitta och undersöka snäckskal, pinnar och torkat sjögräs i sanden? Knappt. Det är nåt alldeles särskilt med barn och deras förmåga att förundras och uppskatta det YHVH har skapat.

Och det där får man ta del av när man är med små barn. Man får låna lite av deras ögon så att man får se världen lite grann på deras sätt, och då dras man med i deras hänförelse. Det kan i det närmsta beskrivas som magiskt. En torr pinne som rör om lös sand blir ett glädjefyllt mirakel. 

Ni vet i bergspredikan när Jesus säger “saliga är de renhjärtade, ty de skall se Gud”? Jag kopplar på nåt sätt samman det här med vad barn utstrålar när de ser på världen.

IMG_2242

Förresten, om nån undrar varför jag ibland använder YHVH, vilket är Guds namn, så vill jag bara säga att jag vill göra så då det känns bara bra att skriva YHVH emellanåt så att alla är med på exakt vilken Gud jag tror på och talar om. För “gud” är ju egentligen inget namn utan bara en titel (oavsett stor bokstav i början eller ej). Medan YHVH inte är en titel utan ett namn på den mycket specifike personliga Guden vars röst löper genom hela Bibeln.

Jag ska nog ta och skriva ett inlägg om det.

För i dessa tider är människors tankesätt så infekterade med new age och annan andlighet och när man talar om Gud så tror många att man talar om deras personliga inre känsla om vem gud “måste vara” enligt dem (exempel: “jag tror minsann inte att Gud har nåt emot om man försöker kontakta de döda!). Och det kan bli väldigt svårt att kommunicera när man kallar två HELT olika andligheter samma titel.
(Visst din “gud” kanske inte har nåt emot att du försöker kontakta de döda, men YHVH hatar det och vill skydda dig från att göra såna olyckliga misstag)

Men det får jag göra senare. Kanske att posta i morgon, beroende på väder?

Nu ska jag göra något annat, luften är fri!

Allmänt, Betraktelser, Bilder, Illustrationer

Jag vare sig orkar eller kan hänga med i alla nyheter

Att leva i ett informationssamhälle kan vara ganska utmattande. Jag kan känna ibland att jag “borde” hänga med i och uppmärksamma allt möjligt som är viktigt, för annars “bryr jag mig inte”.

Men jag har gjort så att för att klara av mitt liv så fokuserar jag på några få saker som jag tycker är viktigast, och resten följer jag mer passivt än aktivt. Ibland tar det flera dagar innan stora nyheter når mig. Det måste vara så, för skulle jag ta till mig och engagera mig i allt som verkar viktigt och aktuellt så skulle energin mycket snart ta slut och jag skulle inte orka hålla upp nånting alls. Jag skulle kollapsa och det finns ingen nytta med det. Jag har mycket begränsat med energi.

Förr så kände jag rätt ofta hur hela världen liksom vällde över mig som en tsunami. Det var som att jag behövde ha koll på allt och förstå en massa invecklade orsak och verkan och samverkan för att med någorlunda gott samvete ens kunna ta ett beslut om vilka grönsaker jag skulle köpa i affären. Varor i butik hör samman med politik, miljö, hälsa, och jämställdhet och för att kunna köpa sojakorv eller hårschampo så måste man sätta sig in i miljögifter och konflikten vid Gaza-remsan. Att konsumera är att ta ställning och hängde man inte med så fanns risken att man tog en dålig ställning, och då var det nästan som att man personligen lika gärna kunde ladda bössan, ge sig ut på de sju haven och skadeskjuta varenda delfin i sikte för att sen se åt ett annat håll medan de sjönk mot en smärtsam död.

klimat.jpg

Aaaah får jag ens fram vad jag försöker förmedla med denna illustration, jag vet inte, jag är för trött, jag måste sova! 

Delningar och kommentarer online har blivit som ett kapital som på visar hur mycket man bryr sig om viktiga och aktuella saker.

Jag kan även känna en press på att jag som bloggare “borde” blogga och sprida information om diverse allvarliga och viktiga grejer fastän det inte riktigt hör hemma på min blogg.
Jag vet inte när det blev så här att jag som vanlig civilare känner en press att axla rollen som någon form av samhällsdebattör och allmän informationsspridare i varenda ämne som rullar in på tapeten. Jag bara vet att jag känner av den här pressen av nån anledning som jag inte har hunnit analysera så djupt.

 

Det jag vill ha sagt är kort och gott att jag har beslutat att fokusera på några få saker som jag tycker är viktiga. Sen försöker jag göra så gott jag kan i allt, men är överlycklig över att andra kan sköta expertis och spetskompetens i politik, miljö och andra frågor åt mig. Att jag har en tro på en allmaktsfader i himlen som bär mig bidrar så klart också till min möjlighet att slappna av och inte dö av stress över allt jag inte vet och förstår.

miljon.jpg

Det här är en kommentar jag fick en gång när jag skrev att jag inte orkar kolla upp allt jag köper och därför säkert kommer råka köpa fel slags schampo. Tyckte att den visar lite av det jag försöker beskriva! Kan inte hjälpa att jag tycker att den är lite rolig!

Allmänt, Barn, Bilder, på Sonja, Vardag

Deprimerad strand

Idag har det varit varmt och mulet, så jag och min man har varit ute med hans Midget (bilen heter så) och kört med taket öppet. Vi körde till havet och ställde oss och glodde mot horisonten en stund som två vuxna människor.

IMG_2191

Sen for vi till Romelandasjön strax utanför Kungälv med barnen för att plaska och ha det gott. Men jag måste säga att badplatsen vid Romelandasjön inte var som jag minns den.

För inte minns jag den som en strand med deprimerad träsk-känsla och en massa kor som råmar av ångest strax bortom synhåll.

Om nån sa till mig att det har skett systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter där sen 1700-talet så hade jag inte blivit förvånad.

Så vi kommer nog inte åka tillbaka till just den badplatsen på ett tag. Men det var skönt att komma ut på sommarens första riktiga picknick.

IMG_2197.jpg

Allmänt

Gläd er med mig!

När vi kom hem från Falkenberg fann vi ryggsäcken ståendes i hallen plirande mot oss från under luggen (om den hade haft en lugg).

IMG_4317

Eller hur att ryggsäcken ser uttråkat nonchalant ut och påminner lite om James Dean då han står lutad mot en bil? Vadå ser ni inte likheten? Tycker ni att det ser ut som att ryggsäcken snarare står och skäms? Som att den gråter? Som att den leker kull? Nänänä. Ni ser helt fel. Jag har gjort en bildöverlappning så att ni ska se tydligare:

jamesdeannonch.jpg

Jag är hur som helst väldigt glad för att ryggsäcken är tillbaka, eller, att den aldrig var riktigt borta. Fast för mig var den det. Nästan. Ja jag känner mig i alla fall en dator och en oersättlig Bibel mycket rikare!

Och det fick mig så klart att tänka på en liknelse Jesus gjorde [slår ihop händerna av förtjusning]! Det blev en ny markering i min heliga bok! Läs Luk 15:8-10:

IMG_4319

(Har nämnt det förr men: Jag såg änglar jubla den dagen Gud sände mig Helige Ande som tröst och hjälp. Visst visst det finns teorier om att jag var psykotisk, hehe, men jag såg dem! Så frågar man mig så säger jag att Jesus liknelse stämmer till 100%) (man fattar inte riktigt hur värdefull man är)

Och jag tänkte att ni som läser min blogg ska få fira ryggsäckens återkomst med mig genom att jag bloggar varje dag i en vecka.

Det finns fortfarande en eller två som läser min blogg trots att jag massivt försummar den. Ni får agera väninnor och grannkvinnor!

“Och när hon hittat det, samlar hon sina väninnor och grannkvinnor (det är ni) och säger: Gläd er med mig! Jag har hittat silvermyntet (ryggsäcken) som jag tappade. “

Allmänt, Betraktelser

Opererat benet och slarvat bort dyrgripar

Idag opererades mitt ben. Det låter så allvarligt det där, att “operera benet”. Man ser framför sig ett team på 17 pers, borrar och bensågar och en sköterska särskilt anställd för att med bomull i pincett torka svetten ur pannan på kirurgen. Jag gör i alla fall det. Jag ser framför mig krokar och klämmor som liknar fiskeredakap och snickarverktyg och jag ser människor klädda i gröna papperskläder som bänder upp delikata snitt med plasthandskeförsedda gruvarbetarhänder, och så nån med pannlampa som karvar mellan senor och ben med en liten skalpell.

Men egentligen var det bara en läkare och en sköterska som opererade bort en liten hudförändring på höger smalben, det behövdes knappt någon bedövning och det tog kanske tre minuter.

Det mest smärtsamma med hela saken var ikväll när lillen karate-hälade mig rätt över såret så att det började blöda. 13-månaders knubbfötter är ibland vassa som Bruce Lee-knän och hade han träffat mig i tinningen hade jag förmodligen vandrat vidare så att säga.

Jag kanske har tappat bort min ryggsäck. Gud, jag hoppas verkligen att jag inte har gjort det. Jag packade den till Falkenberg men väl här så hittade jag den inte. Däri ligger min MacBook Air (dyr) och bönböcker och viktigast av allt, min Bibel. Det är min Bibel och den har alla markeringar och anteckningar från det att jag kom till tro fram till nu och jag tycker så himla mycket om den. Möjligtvis har jag glömt kvar ryggsäcken på parkeringen och möjligtvis har jag glömt den i hallen. Båda alternativen är sannolika.

Kära Gode Gud, snälla låt detta redan vara löst, och läk mitt sår eller åtminstone håll Stigs knubbiga häl från att utöva dödlig martial arts mot det.

Stora sonen har tappat sin mobil i en fontän idag också, så den fungerar inte, kom bara massa ränder. Vi har en mor-och-son-sjabblar-bort-sina-finaste-prylar-dag. Han vet i alla fall precis var hans mobil är, i en påse av farmors finaste ris.

Fortsättning följer.

Allmänt, Bilder, Familjeliv, Församlingsliv, Jesus, Kristendom, Kyrkoliv, på Sonja

I söndags var det dop!

I söndags gick jag och min man ned i dopgraven, sa ja till att vi tror på Jesus och så blev vi döpta i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn!

IMG_3753.JPG

 

Allmänt, Barn, Bebis<3, Bilder, Familjeliv, Vardag

Äta sova, äta sova, äta sova

Hej hej!

Jag tänkte att jag skulle ge ett litet livsryck i bloggen så att ni ser att jag lever. Jag passar på när lillen sover. Jo det är så här att jag har en alldeles i särklass låg stresstålighet och just nu fokuserar jag väldigt mycket på min vardagliga vardagsvardag, och då faller allt jag inte prioriterar bort.

Jag förstår inte hur andra människor får plats med så mycket i sitt schema. Som de som lagar mat, skjutsar till aktiviteter, är med i styrelser på skolor och allt möjligt. Jag skulle ha dött stressdöden direkt! Ja om inget mirakel hade skett, vilket det förmodligen hade gjort. Men utan mirakel = stressdöden!

Här får ni en vardaglig bild från igår.

0CF79F17-6208-4922-8D6B-A6442E333808

Just ja, de har öppnat biblioteket igen! Hurra! Jag tycker det är bättre än öppen förskola. För där måste man passa tider. Jag vill gå när jag känner för det och det passar. Öppna förskolan passar inte lillens sovtider. De har öppet precis när han ska sova förmiddagslur.

IMG_3716

Det här upptäckte jag igår, att halva min stackars torra hand har blivit brun i solen. Våren är tydligen här och med plågsam intensitet dessutom. Ja jag tänker inte gå in mer detaljerat på hur mycket jag hatar solen men den har plågat oss två dagar i streck nu.

Nu vaknar lillisen! Nu går jag!