Det här med julen är inte helt lätt för mig

Jag har skrivit om julen tidigare och det kan låta lite väl hårt att säga att julen inte har med Jesus att göra. Men i grund och botten så har den ju inte det. Hade den i grund och botten handlat om honom så hade nästan allt i julens tradition pekat på honom, och julen hade förmodligen inte varit så stressig, girig, ytlig och en sådan svår och ibland traumatisk prövning för de svagaste och mest utsatta.

Kristna har snarare gjort anspråk på julen och har fått arbeta sig runt de saker som redan låg där. Saker som är helt obegripliga om man för in det i biblisk kontext. Saker man frågar sig varför man gör det och enda svaret är “ingen är säker” eller “förr trodde man på hustomtar”.

Det är inte som med Herrens högtider som judarna firar, där allting i festerna och måltiderna pekar på Gud och vad han gjort, gör, och tänker göra i framtiden. De har inte behövt jobba med saker som andra folk redan sysslade med när de kom. Därför är det lätt att se hur dessa högtider också handlar om Gud.

För mig duger det inte att någon säger att en sak är kristet, jag måste själv se och förstå det också, så långt som det är möjligt. Och julen får jag brottas med, för vad man gör, firar och upphöjer på julen är många gånger inte över huvud taget logiskt om man håller upp den mot Bibeln.

Man kan kanske inte alltid tro det men jag behöver logik.

När jag växte upp så handlade julen inte om Jesus. Det handlade om gran, förväntan på gåvor, tomten, mat, mys, glädje och släktgemenskap. Men det handlade inte om Jesus, inte ett dugg. Vi gick inte till kyrkan. Läste inte julevangeliet. Ingenting.

Nu är jag kristen och nu söker jag förstå vad ett kristet alternativ till att fira jul är. Men vad är det kristna alternativet? Att jag gör exakt samma sak som tidigare, men lägger till ett kyrkobesök, kanske läser nåt ur Bibeln med familjen, ber bordsbön runt julskinkan, skriver nåt om Jesus på julklappsettiketerna?

För mig känns dessa ting mer som plåster på såret, och inte som att julen är kristen, så jag får fortsätta brottas med det här. Och räkna med att få kommer att förstå mig och varför jag måste göra saker så besvärligt.

I övrigt så vill jag tillägga (så ingen tror något annat) att all evangelisation är till godo, och jag är väldigt glad över att kyrkorna är öppna och pekar på det sanna ljuset i vintermörkret. Den bit av julen som kristna har lyckats göra anspråk på underlättar och förenklar för mig att berätta för andra om Jesus. På så sätt kan jag i sanning säga: Vad vore julen utan det?

I år kommer vi att fira julen hos svärmor. Det kommer vara traditionellt (alltså inte vad jag skulle kalla för kristet), men utan tomte, honom slängde jag ut långt innan jag kom till tro, för jag hatar tomten. Tomten är ett creep och hör inte hemma bland barn.

Jag önskar er så klart en god välsignad julhelg och ett gott nytt år!
Trots att det är lite komplicerat för undertecknad 🙂

IMG_5816

8 åsikt på “Det här med julen är inte helt lätt för mig

  • 24 december, 2019 kl 17:40
    Permalink

    Kristna i Sverige har mycket att lära av kyrkan i andra länder när det kommer till att fira jul på ett sätt som behagar Jesus. I staden där jag bodde i Nepal är det tradition att kristna från alla kyrkor sjunger kristna julsånger på sjukhuset och delar ut mandariner eller liknande. I slutet samlas vi utanför sjukhuset så även de som bor där får höra julevangeliet. Just nu är jag i Thailand och har firat min julafton med barn som samhället ser ner på och kvinnor i prostitution (lokala initiativ). Så delvis tror jag det har att göra med att svenska kristna är för individualistiska och själviska och inte lyder Jesus. Nu var det jag som var hård…

    • 24 december, 2019 kl 23:41
      Permalink

      DET HÄR är exempel på kristna sätt att fira julen!! I det du beskriver känner man igen sig när man håller upp det mot Bibeln! Tack!

  • 24 december, 2019 kl 17:41
    Permalink

    Tack förresten för svaret om p-piller, det var intressant!

  • 24 december, 2019 kl 21:03
    Permalink

    Så känner jag också och är anledningen till att jag inte riktigt firar jul längre sen jag blev frälst. Det är svårt för mig att få ihop bilden med alla dessa hedniska traditioner, och sen fernissa med litet Jesus och kristet över alltihop. Känns krystat och falskt på något vis.

    • 24 december, 2019 kl 23:47
      Permalink

      Exakt, man fernissar det lite.

  • 27 december, 2019 kl 17:47
    Permalink

    Jag känner igen mig i det du skriver kring att söka logik. Jag tror verkligen man ska ta Guds ord på allvar och att orden är sanna men ibland känner jag ändå att när jag tänker för mycket så blir jag olycklig och upplever att min blick och mitt fokus hamnar längre från Gud. Såhär försöker jag tänka kring jul: jag förhåller mig till julen som jag förhåller mig till det mesta andra i världen. Julen är något jag är uppväxt med och jag tycker det är mysigt med levande ljus och körsång som livar upp i december. Vi kör utan klappar i vår familj och jag ser det som ett bra tillfälle för oss alla att ses och äta gott. Upplever inte att det skadar att jag denna tid på året tänker och läser extra om Jesus födelse. Jag känner att det är så otroligt tydligt skiljelinje mellan den tomte som jag fick min första jul som nu står på vårt bord några veckor i december och mitt allmänna förhållningssätt till allt som går genom Jesus. Hoppas det gick att begripa det!

  • 27 december, 2019 kl 20:32
    Permalink

    Aldrig annars hör jag lika många låtar på radio tex som handlar om Jesus, godhet och kärlek, som nu i juletid. Det tycker jag är fint.

Kommentarer är stängd.