Grannen med hemsökelserna, och vad som hände sen

Nu tänker jag berätta lite om en grej en av mina närmsta vänner var med om.

Min vän har en granne, och den här grannen kom skärrad till henne i tvättstugan en dag och berättade att hon fått så mycket rädslor och ångest på sistone att hon blivit tvungen att sjukskriva sig. Hon berättade också att hennes lägenhet var hemsökt och att till exempel något kommit på natten och tryckt ned henne i sängen och sagt att hon stör.

Hon sa att hon var rädd och att hon hade försökt be till “ärkeängeln Mikael” om beskydd, men att hon nu kontaktat ett medium i en annan del av Sverige som skulle komma dit så snart han kunde och hjälpa henne. 

Min kompis, som är kristen (den enda kristna vän jag hade innan jag själv blev kristen) blev förstås orolig, då hon förstod vad det här var för något. Hon berättade lite om Jesus och hur han har makt över alla andar, och tipsade henne att befalla det som störde på natten att försvinna i kraft av Jesu namn ifall det hände igen. Sen kontaktade min kompis en annan troende i närheten för att ha ett alternativ att erbjuda i stället för det där mediumet. Vi kristna vet ju nämligen att medium är riktigt dåligt och att man aldrig ska bjuda hem en sådan i detta syfte. Men eftersom vi inte kan styra andra människor så var ett erbjudande om ett alternativ hur bra som helst. Hon ville helst få till bön i grannens hem så fort som möjligt, innan mediumet skulle komma.

Grannen hakade på erbjudandet och valde att avboka mediumet helt och hållet. Hon hade sagt åt det som störde att försvinna i Jesu namn, och när hon gjorde det så hade hon känt sån frid. Och vid avbokningen så visade mediumet en annan sida som var riktigt obehaglig och elak. Grannen förstod då att mediumet inte skulle kunna hjälpa henne.

Så blev det lördag morgon och klockan 10 så gick min vän och den andra Bibelkunniga troende över gårdsplanen med var sin Bibel i handen för att be hos grannen.

Jag kan se det framför mig, hur kristet coola de var. I min fantasi har den andra kristna träskor av nån anledning. Och gårdsplanen är av grus. Men i verkligheten tror jag att det är asfalt. Och vem har träskor den här tiden på året? I Stockholm? Fast nu vill jag inte fastna på sidospår.

bibelmorgon2.jpg

De kom hem till grannen och bad. Inte så där som i film när den utsatta personen börjar spy och gå iväg dubbelvikt nedför trappor, utan det hela var så där som bönen så ofta är. Man pratar, det är lättsamt ibland och allvar ibland. Ni vet. Och man känner inget storslaget egentligen, ingen stormvind som får fönstren att öppnas och slå, bara det vanliga fina i en stilla bön till Gud.

Och så frågade de grannen om hon skulle vilja säga något till Gud också, med egna ord. Det behövde inte vara värsta bönen utan bara om hon kunde säga några ord högt till honom. Det kunde hon.

Så efter en liten stund så började grannen le och se väldigt glad ut, och så sa hon “det här är helt sjukt, ni kommer tro att jag är galen, men det här är helt sjukt”. Vadå, frågade de båda hobbyexorcisterna. “Det är helt sjukt… men det känns precis som att Gud har flyttat in, och bor här inne nu”, sa hon, och så pekade hon på hjärtat. 

Nu har det gått ett par veckor, och grannen har börjat uttrycka stor kärlek i relationen till vår Jesus. En kärlek som jag, min kompis, och så många med oss, känner så väl igen.

Jag säger ju det! Att Jesus lever!

Släpp all new age och tarot och ärkeänglar och andeguider och helgondyrkan som ni har för händerna, och vänd er till den sanna mästaren i stället, Jesus Kristus från Nasaret, Guds son, han som det står om i Bibeln, han som säger att han är enda vägen till Gud. Jag lovar att han är the real deal. 

Det här kan låta konstigt också, men sluta att be enbart till Gud och behandla Jesus som nåt lite småbesvärande sidospår i den kristna tron. Många känner en kärlek till Gud men undviker Jesus och tycker att han krånglar till saker och är lite i vägen. Men Jesus är vägen, och hoppar man över vägen så hamnar man i diket.

“Jesus ropade: “Den som tror på mig, han tror inte bara på mig utan på honom som har sänt mig, och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig. Jag är ljuset som har kommit till världen, för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret.” Joh 12:44-46

Här har jag skrivit lite om hur du kan be, men precis som ni ser i texten här ovanför så är det viktiga att orden kommer från dig, från ditt hjärtas längtan och funderingar. Det viktiga är att man gör det i tro och/eller i hopp på Jesus. Sen ska man inte misströsta om man inte kan känna det där nya livet på en gång. Det är olika för alla. Jag har en annan väldigt nära vän som sa ja till Jesus och han kände ingenting. Han frågade till och med om Gud kanske ansåg att han är hopplös, och därför inte gjorde sig känd för honom på något sätt han kunde urskilja. Men efter ungefär åtta månader (!) så var det som att något förändrades, och han förstod att Jesus är på riktigt. Säger man ja, har en längtan, och söker. Ja då ska man finna. Så är löftet.

“Alla de som min Fader ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag aldrig visa bort. ” /Jesus Joh 6:37

Ha det bra där ute i stugorna!

 

 

10 åsikt på “Grannen med hemsökelserna, och vad som hände sen

  • 13 mars, 2019 kl 12:37
    Permalink

    Jag uppskattar verkligen när du skriver om sånt här. Jag får fjärilar i magen, eller bröstkorgen, ungefär som när man är kär. Det väcker känslor när hör om Jesus.
    Det är så många kristna bloggar som fokuserar på politik, bla bla osv. så det är verkligen skönt att få läsa om Jesus och Jesus-upplevelser. Din konst är väldigt givande i sammanhanget också 😉

    Många gånger sitter jag och känner mig bortglömd av Gud. Men så tänker jag… sorg är en del av livet. Men den där bitande tomheten av ren smärta som tidigare fyllde ut bröstet och hjärtat lyser med sin frånvaro. Vi lever fortfarande i världen, så värdsliga problem finns.

  • 14 mars, 2019 kl 13:45
    Permalink

    Håller med den föregående kommentaren!

    Gillade det där med träskorna och gruset
    😄
    Jag läste det du skrivit för min bönegrupp igår, dom uppskattade det också. Du fem tummar av fem möjliga. 👍🏼👍🏼👍🏼👍🏼👍🏼Eller snarare Gud får, som ju skapat dig!
    💕

    • 15 mars, 2019 kl 13:17
      Permalink

      Haha, vad roligt! Ja, praise the Lord, not me 🙂

  • 14 mars, 2019 kl 14:37
    Permalink

    Otroligt härligt att läsa detta!!

  • 15 mars, 2019 kl 00:22
    Permalink

    Så häftigt och uppmuntrande, det finns verkligen kraft i namnet Jesus!!

  • 15 mars, 2019 kl 20:30
    Permalink

    Så bra! Tack för att berättar detta. Så inspirerande o härligt! Det är vår Gud det. Han kan.

  • 15 mars, 2019 kl 22:49
    Permalink

    Vad jag blir rörd över att läsa detta. Tack för att du sprider min upplevelse vidare, jag känner mig hedrad!
    Och än så har jag inte känt mig ovälkommen i mitt hem igen. Mina barn har inte sett någon i hallen eller känt som att någon tittar på dom.

    Men, jag fick en bibel som jag håller lika hårt i som jag håller i mina barn.

    • 18 mars, 2019 kl 20:08
      Permalink

      Underbart, tack Jesus! 😀

  • 17 mars, 2019 kl 08:19
    Permalink

    Fantastiskt att läsa detta!

  • 18 mars, 2019 kl 17:44
    Permalink

    Ja underbart, vilket vittnesbörd din historia är “Grannen” =D <3

Kommentarer är stängd.