Sjuk-tv

Just nu sitter jag och tittar på det här programmet.

Jag vet inte vad det heter men programkonceptet tror jag är “artisterna är publiken, och publiken är artisterna” och jag tror att det syftar på att publiken sjunger med och att det är rörigt. De som är där ser ut att ha jättekul även fast det inte låter så bra eller är så kul att se på.

Höjdpunkten var när Molly Sandén och Tommy Körberg orepeterat ställde sig rygg mot rygg till Abbas Does your mother know. Då tänkte jag att wow, de har nog kul.

Sen såg jag Felix Herngren intervjua Ingvar Kamprad. Jag såg till när Herngren säger att Kamprad är rolig och Kamprad svarar “nej jag är jättetråkig” och Herngren skrattar krystat.

Igår såg vi nåt jag gillade, det var ett program om ett kvinnofängelse i Norrköping på 1800-talet. Jag gick ner och la mig innan det tog slut för jag var sjuk men det var faktiskt riktigt intressant. Men hemskt. Jag måste säga att jag är ofantligt glad att jag är född i Sverige år 1985. Jag är född på helt rätt plats i helt rätt tid känner jag. Tack Gud det var snällt.

Ta bara en sån sak som att det är okej att vara ensamstående till exempel, och att kvinnor har rättigheter och möjligheter, så att vi slipper dränka våra spädbarn i älven bara för att desperationen är så enorm då de är utomäktenskapliga. För att sedan arresteras och hamna på kvinnofängelset från helvetet och smida garn till förbannelse och bli torterade i Guds namn i nån slags “moraluppfostran”. Rena rama Handmaids tales fast värre.

Sen har jag sett massa norska produktioner. Till exempel “uppfinnaren” som handlar om nån mys-norsk som bygger sitt egna hus på en bergssluttning i vildmarken. Man kan ju tro att en trebarnsfar som håller på med husbygge och detaljrikt träsnideri under utmanande omständigheter ska skrika och gorma och slänga yxor i väggen men allting verkade så himla mysigt. Till och med när det blev skyfall och huset nästan flöt iväg av vatten och stormbyar så lunkade den där norrmannen lugnt omkring med sin lusekofta och var tålmodig. Jag tänker att han måste ha varit rik för han verkade inte oroa sig över ekonomin.

Eller den där när män från Himalaya kom till Norge för att bygga en stentrappa upp på ett fjäll. Efter ett halvår hade de tjänat 200.000 kr var. Snacka om glada.

Eller den där när de släppte av en norsk gubbe på ett fjäll i vildmarken utan karta och så fick han överleva bäst han ville. Sensmoralen av programmet var “säkerheten före allt” för han tog inte ett enda steg när det var dimma till exempel.

Ja detta var ett axplock av det jag sett på tv pga att jag har varit sjuk. “Uppfinnaren” såg jag iofs när jag var frisk.

Real Housewifes och Ullared och Böda-program fattar jag inte hur man pallar med över huvud taget. Får huvudvärk efter två minuter, det är så otroligt jobbigt klippt. Och samma sak alltihop. Nä tacka vet jag SVT, de visar nästan bara långsamma klipp som man inte får näsblod av.

4 åsikt på “Sjuk-tv

  • 26 juni, 2018 kl 20:43
    Permalink

    Kan inte du göra en recension av serien Handmaid’s tale? Har tänkt att det skulle vara intressant att läsa. Du är dessutom väldigt lik huvudpersonen i serien rent utseendemässigt.

    Svara
    • 15 juli, 2018 kl 15:18
      Permalink

      Haha du kände dig nödgad att lägga till “utseendemässigt”! Jag tror inte att jag orkar skriva en recension för jag skulle vilja göra den noggrant i så fall. Men jag skulle ju också kunna göra den slarvigt… ja jag får se hur jag gör! Bra förslag iaf!

      Svara
  • 7 juli, 2018 kl 19:53
    Permalink

    We are voice heter det sångprogrammet! Jag var där, kan säga att det var mycket bättre och mäktigare i verkligheten. Tv speglade bara artisterna.. tyvärr.

    Svara
    • 7 juli, 2018 kl 19:54
      Permalink

      Jag kan verkligen tänka mig det, för det syns att de på plats har en helt annan sinnesstämning än vad tex jag kände när jag tittade 🙂

      Svara

Kommentera