Hemma från semestern igen #semester


Vi har åkt hem från Öland och vi kom hem till Kungälv i måndags. Semesterkassan sinade snabbare än vad vi hade räknat med och när pengarna tagit slut så såg vi på varann, blev lite röda om kinderna och ba ”oops”.

Det är ingen fara, det var semesterpengarna som rök, så vi har så vi klarar oss by Gods grace, men vi fick packa ihop och åka hem. Vi har haft en underbar semester, den bästa jag har haft sen barnsben, och jag kommer inte glömma den i första taget. Del i det som gör den så lätt att komma ihåg är att vi gjorde ungefär samma saker varje dag.

Öland är en ö som vi vill återvända till. Men jag måste erkänna att jag är lite nyfiken på Gotland med. Jag är usel på att hänga med i världshändelser, men en sak vet jag: Ryssland vill ha Gotland. Och om Ryssland vill ha Gotland, ja, då vill jag så klart se varför. Så kanske blir det Gotland nästa år om livet fortsätter som det gör idag. 

5 åsikt på “Hemma från semestern igen #semester

  • 21 augusti, 2017 kl 14:40
    Permalink

    Ursäkta att jag spammar.
    Ifall Jesus kan förlåta synd, gäller det enbart vid första mötet eller kommer han förlåta fler gånger? Ifall begär leder till frestelse och då begås lätt synd, vilket är lika med död.
    Jag vet inte hur jorden ser ut om 20 – 30 år, antagligen hemsk. Men kommer inte kunna vara mina resterande år i livet helt utan en man (är 21). Men det vore ju synd. Vill inte förlora jesus men är full av begär. Kollar inte på filmer, lyssnar inte på musik. Klarar inte av sexuella samhället nu. Män är svåra, både kristna och icke. Förlåt…

    Svara
    • 4 september, 2017 kl 18:45
      Permalink

      Hej,
      Du behöver väl inte leva resten av livet utan man, du kan väl be om att få finna en man att gifta dig med? Eller är det något som hindrar?
      Annars så ser jag det så här att det Jesus har förlåtit det är evigt förlåtet. Det behöver man aldrig mer be om förlåtelse för igen. Men faller man i ny synd så är det bra att så snabbt som möjligt gå till Jesus med det, så att han kan lyfta det från en och rena en från den synden. Så som jag upplever det är synd en sätt för djävulens makter att få hållhake/grepp om olika delar om en. Har man valt Jesus så är Guds barn – det kan djävulens hela styrka aldrig ändra på – nåt han däremot kan göra är att komma in i våra sinnen och påverka oss om vi faller i synd. Så för att undvika det så måste vi hela tiden komma ihåg att leva ”i” Jesus liksom, för i/genom Jesus är vi syndfria – och mörkret har då inget grepp om en.

      Jag hoppas att du förstår hur jag menar? Du får pröva det. Det här är hur jag ser det och har uppfattat det.

      Och varför kollar du inte på filmer eller musik? Har du valt bort det själv eftersom du vet med dig att det inte är hälsosamt för dig, eller är det av något annat skäl?

      Svara
  • 24 augusti, 2017 kl 10:19
    Permalink

    Hej Sonja!
    Kan du ge mig lite lästips om jag vill läsa något uppmuntrande i Bibeln som stärker min självbild?
    Guds frid <3

    Svara
    • 4 september, 2017 kl 18:51
      Permalink

      Hej! Det här är förmodligen världens tråkigaste svar men jag vet inte vad jag ska svara för jag tycker att hela Bibeln är som en stärkande självbildsinjektion. Gud gjorde ju liksom allt i Bibeln för att vi ska få leva. Och i Bibeln hittar man också tusen och åter tusentals nyanser
      av hans kärlek till oss. Så jag vet tyvärr inte vad jag ska svara 🙂 önskar verkligen att jag hade nåt specifikt stycke eller bok eller kapitel men jag kommer inte på något just nu!

      Svara
  • 13 september, 2017 kl 18:00
    Permalink

    Har du andra boktips, utöver bibeln? Gärna om just kristendom då 😀 Jag läser just nu Stefan Gustavssons ”Behöver tron försvaras?” som jag tycker är jättebra, om apologetik. Hoppas på mer information om hur man kan agera apologet i vardagslivet senare i boken bara! Det är mycket om Jesus och Paulus som apologeter just nu, vilket är jätteintressant såklart, men ser gärna mer om hur vi kan agera just nu, särskilt i Sverige.

    Jag kom nyligen ”tillbaka” som kristen efter flera år av tvivel och förnekelse, och tänkte att denna gången ska jag ge mig in i detta, anamma det och lära mig så mycket jag kan! Jag ÄR ju kristen, men det är nåt som gör att jag tappar tron, eller försvinner bort ifrån det. Men jag vet ju att jag tror på Jesus, även när jag är säker på att jag är ateist så märker jag att jag pratar med honom utan att tänka på det.

    Jag tror att det gör det svårare för mig att jag aldrig har hört honom tala tillbaka till mig, eller har känt något som gör det helt otvivelaktigt inför mig själv att han FINNS, nu kan jag faktiskt vara säker. Och det är nog det som är problemet för många i Sverige idag, för man är van vid källkritik och att man ska bevisa saker för att tro på dem. Men Gud går ju inte att bevisa utom allt tvivel. Så hur gör vi då för att berätta för människor och få dem att förstå att han finns här?

    Nu blev det babbligt, men jag har tänkt så mycket på detta och tycker det är jätteviktigt! Vi vill ju berätta för alla, och att alla ska upptäcka Jesus och bli frälsta, såklart. Men utmaningarna är kanske annorlunda nu än de var på Paulus tid.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *