Så har min syn på abort ändrats sen jag blev kristen

Innan jag blev kristen såg jag abort som en absolut självklarhet. Det fanns knappt någonting som skrämde mig mer än människor som ifrågasatte abort.

Jag såg aborträtten som kvinnans rätt till sin egna kropp och jag såg abortmotståndare och kritiker som några slags oresonliga kvinnohatare.

Abortmotstånd skrämde skiten ur mig. För mig var det så självklart med abort att jag knappt ens kunde föreställa mig hur man kunde ifrågasätta det.

Att jag förhöll mig på det här viset till abort hade hela sin grund i min syn på livet och min syn på vad ett människoliv är och när en människa får sitt värde.

Min definition på vad ett människoliv är och när det börjar var rörlig och jag kunde inte riktigt bestämma mig om när exakt ett människoliv blev värt att ta särskild hänsyn till.

Jag har ju alltid varit emot spädbarnsmord till exempel, så frågan var när ett foster blir till ett spädbarn. Det var klurigt, men gränsen måste sättas förstod jag, och jag personligen bestämde mig för att det kändes rimligt att sätta den någonstans vid vecka 12.

Vid 12 veckor bestämde jag mig för att fostret är såpass utvecklat att det inte längre bara är en ”oformlig cellklump”. Ja jag hade väl läst i nån Lennart Nilsson-bok att foster har ett centralt nervsystem då eller nåt, så det här tyckte jag var en finfin gräns. Jag highfivade säkert mig själv i smyg över hur himla bra jag var på att definiera människovärde och livets början.

abort

 

Ett annat argument som jag diggade var att kvinnan har bestämmanderätt över allt i sin kropp. Visst, det är lite klurigt om det handlar om ett människoliv inuti en annan människa, men jag ansåg att är ett liv beroende av någon annans kropp så får det lite ”skylla sig själv” för att det inte är livsdugligt på egen hand. Lite så där ”tough luck you poor baby”.

Jag såg nämligen inte små foster som riktiga människor utan jag såg dem mer som ”potentiella människor”. Ja jag såg dem lite (eller ganska mycket, uppenbarligen, med tanke på hur jag tänkte) som parasiter som utan lov invaderat en kvinnas livmoder med sin märkligt svulstiga tillväxt.

Jag hade svårt att se hur ett embryo på något sätt skulle kunna vara ens i närheten av jämbördig med sin ”värdkropp”, alltså mamman. Att jämställa ett embryo med en vuxen människa var för mig sjukt, förvridet och absurt.

När människor liknade fosters värde med en vuxen persons så tyckte jag att det var lite samma sak som att likna en människa med en sork eller kanske en tonfisk.

För det var väl uppenbart, tyckte jag, att nåt så litet och ofärdigt måste vara ganska rejält mycket sämre än något som har färdigutvecklade lungor och i vissa fall till och med en cykel.

oktokill

Men sen jag blev kristen så måste jag erkänna att jag inte längre kan stödja mig på dessa argument. Nu tycker jag snarare att de här argumenten är alldeles förfärliga.

Och det beror i mångt och mycket på en mycket viktig och avgörande detalj:

Insikten om att Gud är god och det är han som bestämmer.

En av de första grejerna som jag fick uppenbarat för mig när jag blev frälst och som fortfarande berör mig långt in på djupet är att Gud kände mig långt innan jag började lära känna honom. Och med långt menar jag så långt tillbaka att jag inte ens var (pånytt)född.

psaltaren139

Han visste vem jag var redan som ”oformlig klump” och oavsett hur omedveten och vilsen jag var (ett tillstånd som följde med mig ut ur livmodern.. minst sagt) så har han alltid varit fullt medveten om mig. Full koll. Hela vägen. Långt innan någon annan ens hade kunnat börja spekulera kring mitt värde så hade Gud redan fastställt det.

Den kärleken ger mig stadga, kraft och uppmuntran varje dag. Gud har gett löften till mig och det är löften som han har visat att han håller. Det är faktiskt det faktumet och den vetskapen som har förvandlat hela mitt liv och gjort det till vad det är idag.

Jag kan vila tryggt i att det inte spelar någon roll om andra tycker att jag är tex tråkig och konstig – mitt värde vilar inte på mänskligt godtycke och världsliga omständigheter utan det vilar på vad världens och universums skapare fastslagit (sen kan jag ju ändå tycka att det är jobbigt om folk tycker att jag är konstig men det är inget som omkullkastar min existens direkt).

jeremia 1:5

Så jag kan inte längre kalla ett outvecklat foster för en ”oformlig cellklump”. Även det mest ”oformliga” och ofödda (eller om man nu, som i mitt fall, råkar vara född) människolivet är ett människoliv format, sett och älskat av Gud.

Jag satte livets början någonstans vid vecka 12. Jag ansåg att ett embryo/foster inte är mycket till människa på grund av bristen på medvetenhet och att ”ingen” känner den. Men nu är jag superglad att det inte är jag som bestämmer premisserna för människovärde och jag är också väldigt glad att jag hade väldigt mycket fel.

Jag ger Gud rätt eftersom jag nu vet att han har rätt. Jag tror på Gud. High five Gud. 

high-five-gud
Vad det gäller att ofödda barn skulle vara några slags parasiter på kvinnokroppen som får ”skylla sig själva” på grund av sin ”illa valda stund” (eller liknande) så vet jag inte ens var jag ska börja. Jag hoppas att det argumentet är ovanligt och att det bara var jag som var ovanligt dum i huvudet.

Svaga och beroende individer är inte parasiter och de får inte ”skylla sig själva” om de förtrycks, förskjuts eller mördas. Skulden ligger hos maktutövaren (en skuld som man alltid kan få struken om man uppriktigt ber om förlåtelse och hjälp till förändring genom Jesus – alltid värt att nämna) och inte hos offret.

Har skrivit lite om det här i ett inlägg som handlar om hur Gud ser på vår ynklighet.

Och ja – visst kan kvinnor bestämma över sina egna kroppar. Absolut. Och visst kan det kännas joxigt att ha fått en inneboende som i många fall påverkar oss enormt. Men vi kvinnor måste vara medvetna om att vi, trots detta, inte kan bestämma vad en annan människa är värd.

Våldtäkt då? 
Skitsvårt verkligen ur mänsklig synvinkel, och ur mänsklig synvinkel finns det båda många svar och inga svar alls. Argumenten, känslorna och omständigheterna skiftar. Något som däremot inte skiftar är den Gud är. Han är den han är. Han står fast. En annan sak som står fast är Guds löfte att upprätta, befria och hela oss.

Jättekomplicerade och ovanliga fall då där det blir ett jättestort moraliskt dilemma och så vidare och så vidare? 
Inte vet väl jag. Man får väl hoppas att den som verkligen behöver svar på den frågan kan be för att få ett personligt svar från Gud själv.

Sammanfattat: 
Att Gud älskar oss människor oavsett vad världen tycker om oss och oavsett vilken omständighet vi kommer från är den största och enda verkliga trygghet som jag har. Därför lämnar jag med glädje över till Gud att definiera vad ett människoliv är och när människan får sitt värde. Jag har ju själv fått mitt värde genom honom och jag vore en stor idiot om jag påstod att han har fel (jag undrar om jag någonsin kommer vänja mig vid vetskapen om att jag är enormt värdefull och att det finns en mening med min existens?).

Gud gör det omöjliga möjligt, och han kan upprätta och hela alla slags trasiga bakgrunder och situationer. Många som gör abort är utan hopp, detta eftersom de sätter sitt hopp till det rörliga och föränderliga. Annat är det när man sätter sitt hopp till Jesus, Guds son. Han är nämligen väldigt stadig och han är mästaren på att förvandla förutsättningar, hjärtan, ja, att förvandla liv.

Och jag är med Honom. Han som är Liv.

Sen jag blev kristen har jag alltså gått från att vara helt klart för abort, till helt klart mot abort.

Här kan du läsa uppföljaren till detta inlägg: Abort, lagligt eller olagligt? 

104 åsikt på “Så har min syn på abort ändrats sen jag blev kristen

  • 3 november, 2016 kl 22:48
    Permalink

    Tänkte precis skriva att jag saknar dina blogginlägg! Finfin text, saker jag inte ens tänkt på eller kunnat sätta ord på. Tack!

    Svara
    • 1 februari, 2017 kl 11:15
      Permalink

      Så om en kvinna blir våldtagen och blir gravid…..Så är embryot guds skapelse…..? Och det är då mord om kvinnan göra abort….? Tycker du att kvinnan ska föda det barnet ( Guds skapelse) och bli påmind om våldtäkten hela sitt liv…? Vad ska mamman svara på när barnet ( guds skapelse) frågar * Vem är min pappa….? ( Då det är en Synd att ljuga)) Så det är bara för mamman tala sanning till barnet (guds skapelse) Din pappa är en VÅLDTÄKTS man……

      Mvh Camilla

      Svara
  • 4 november, 2016 kl 09:51
    Permalink

    Jag är helt med dig i det här.
    Hur många oönskade barn har inte kommit till
    Världen och som sedan gjort stora
    Och viktiga saker som gangnat hela
    Mänskligheten.
    Har själv i unga år tagit beslutet att jag
    och min kropp mitt liv är viktigare än den lilla oformliga klumpen som olägligt växte i mitt inre rum. Jag var troende redan då och visste att det var fel. Jag rättfärdigade det på många olika sätt men visste ändå att det var fel.
    Det skaver mkt i mig idag och har gjort det sen långt tillbaka. Budordet” du skall inte döda” har jag nochelant klivit rakt över och utfört.
    Idag lever jag i hoppet att ALLA mina synder är mig förlåtna genom min tro på Jesus förlåtande kärlek och hans väldiga makt och kraft.

    Svara
    • 7 november, 2016 kl 18:21
      Permalink

      Som jag förstår det menar Sonja att Gud värdesätter alla människor lika högt, så om du helt hade hållit med henne som du skriver, hade du väl inte använt argument om ”viktiga saker som gagnat hela mänskligheten” som ”oönskade barn” gjort. Om alla människor har lika värde så förstår jag inte riktigt vad såna prestationer skulle ha för relevans i argumentation mot abort.

      Och det känns som ett resonemang som lika gärna skulle kunna vändas på och användas för att argumentera för fri abort, att man istället hänvisar till vad en mamma skulle kunna ha uträttat för saker som skulle gagna mänskligheten ifall hon hade gjort abort och inte hade behövt lägga så stor del av sin tid, energi, och pengar på sitt barn. Eller?

      Svara
      • 7 november, 2016 kl 18:32
        Permalink

        Nej det kan man inte lika gärna göra för i så fall resonerar man som att fostret inte finns, vilket det gör. Och då är vi där igen: Vad är ett foster värt? Är det en människa? Kan man räkna det som ingenting?

        Svara
        • 19 november, 2016 kl 08:01
          Permalink

          Kära vänner som tror på Gud. Gud finns i oss alla och han älskar oss alla oavsett vad vi tror och vad vi gör. Allt är en process och en utveckling och vi lär oss och vi står i olika situationer. Om du som person ska döma mig för vad jag gör fel, om du är klar att döda folk som jobbar med abort, så kan man ju undra vad som hände med den där kristna tron. Ta det lugnt, döm inte. Älska bara, om det går. Älska alla, om du kan..

          Svara
          • 7 december, 2016 kl 07:51
            Permalink

            Döda folk som jobbar med abort? Anyways. Sant att Gud älskar oss oavsett. Han ser hur människor lider och han vill fylla våra liv med liv och mening och han vill att vi ska bli förlåtna. Men att det inte skulle spela nån roll vad vi tror stämmer inte. Gud är tydlig med den punkten. Och tror man att Gud inte bryr sig om vår tro eller om vad vi gör, då är det inte bibelns Gud man tror på.

  • 4 november, 2016 kl 12:56
    Permalink

    Hej!
    Jag är själv inte en religiös människa på något sätt. Om jag nu ska tro på något tror jag på vänlighet och respekt till din medmänniska oavsett om du håller med honom/henne eller ej. I detta fall håller jag inte med dig om detta. Jag är alltså för abort. Orsakerna till detta är många. T.ex. är det eftersom om kvinnor inte får laglig abort kommer de att hitta på egna sätt att få bort fostret som är mycket farliga för dem själva. Bl.a. har man i tiderna använt örter av dess olika slag som i ganska många fall tog även död på modern. Så då har bara inte ett liv gått till spillo – utan två. Dessutom kommer dessa barn – som inte är önskat men ändå föds – bli fördömda i resten av sina liv till en moder som kommer att förakta dem. Sen finns det ekonomiska perspektiv: Många barn är oönskade för att det inte finns ekonomiska resurser för att ta hand om barnet ordentligt. I slutändan behöver man pengar till mat, vatten, kläder, ev. sjukvård. Därför lär dessa barn födas in till svält och dö en smärtsam och långsam död ändå inom loppet av några år. Kort sagt handlar det för mig att avsluta mänskligt lidande både för det framtida barnet och modern innan det ens har börjat.

    Avslutningsvis vill jag bara säga att jag är glad för din skull att du är lycklig med din tro och att din text var intressant att läsa då den var av en annan åsikt än min. Visserligen bad du aldrig om min åsikt men jag tycker att det här är intressant att diskutera och hoppas att detta inlägg var öppet för diskussion – om inte ber jag om ursäkt och hoppas att du har en fortsatt trevlig dag!

    Svara
    • 4 november, 2016 kl 23:30
      Permalink

      Hej Molly! Vill bara påminna om att oönskade barn inte behöver dödas. De kan adopteras bort.

      Svara
      • 5 november, 2016 kl 08:50
        Permalink

        För en förlossning är ju verkligen en piss i Mississippi för kvinnan som genomgår det. Är det rimligt att ett våldtaget barn på 11 år ska genomgå en hel graviditet samt förlossning? Trevlig gud.

        Svara
        • 6 november, 2016 kl 08:48
          Permalink

          Självklart ska en elva åring göra abort. Det är ju en fara för hennes liv att vara gravid vid den åldern. Men kom ihåg att de flesta aborter begås av vuxna äldre kvinnor på grund av oönskat kön, oönskat handikapp eller eller oönskad tid. Alltså inte efter en våldtäkt. Vad som känns etniskt rätt får man känna efter själv. Men det är bra att veta att det finns alternativ till abort.

          Svara
          • 6 november, 2016 kl 16:34
            Permalink

            Nej, de flest aborter görs innan v 12, alltså innan kön och ev funktionsvariationer upptäckts. En vän till mig avbröt precis en, högst önskad, graviditet pga en ett vad du kallar oönskat handikapp. Barnet saknade skallben helt, ett oönskat tillstånd som leder till att barnet dör i magen eller direkt efter födseln. Såklart skulle hon gått hela graviditeten, med de fysiska och psykiska påfrestningar det kan innebära för att sedan se sitt barn dö.

            Jag antar att du menar etiskt rätt, men det som ”ni” (div abortmotståndare) vill är ju att skärpa lagstiftningen. Alla dessa mjuka undantag är svåra att reglera i lag och om vi inte önskar att tvinga 11 åringar eller kvinnors vars barn har fosterskador att föda dem med allt det innebär (antar att ni hört att förlossningsvård i Sverige är tipp topp) så tänker iallafall jag göra mitt yttersta för att jag ska få behålla beslutanderätten över min kropp.

          • 6 november, 2016 kl 20:45
            Permalink

            Nei, de flesta aborter sker inte för att man inte är nöjd med könet eller handikapp till fostret. Basera dina argument på fakta! De flesta aborter sker innan 12 veckor, då det är svårt att säga nåt om kön eller handikapp. De flesta aborter sker för att kvinnan har hamnat i en fruktansvärt svår situation där hon vet att hon inte kan ta hand om ett barn. Och vet du, världen är full av mammor som inte klarar av att vara föräldrar! Mammor som begår övergrepp eller inte tar hand om sitt barn. Det är farligt att vara barn om man inte är önskad. Om mamman inte har tillräckligt stöd, ok ekonomi eller stabil hälsa ökar risken för att barnet skall skadas. Precis de orsakerna som gör att kvinnor väljer abort. Tvingar vi kvinnor att behålla barn så är risken stor att fler barn far illa. Och kvinnorna skadas. Tar man bort legal abort ökar andelen illegala aborter, där kvinnor skadas och dör. Du kan diskutera när livet börjar, men en kvinna som dör av blodförgiftning efter en illegal abort är definitivt ett liv! Hur kommer det sig att det är lättare att ha hennes blod på händerna än ett fosters? Abort är inte vackert men det är en nödvändighet, och det skall utföras i trygga omgivningar på sjukhus, efter tydliga lagar. DÅ räddar vi liv!

          • 7 november, 2016 kl 18:42
            Permalink

            Jag har så himla svårt för resonemanget ”oönskade barn och människor som lider borde ha aborterats”.

      • 6 november, 2016 kl 18:08
        Permalink

        Och flera tusen barn lider på fattiga barnhem världen över i väntan på att någon ska vilja adoptera dom. Tyvärr hamnar en liten del av oönskade eller föräldrarlösa barn på barnhem, de flesta hamnar på gatan och sedan i klorna på människohandlare.

        Att tro att adoption är en enkel, självklar och säker utväg är att direkt skylta med sin okunskap.

        Det viktigaste här är barnen, de barn som kommer till världen för att kvinnorna inte haft råd, rätt eller möjlighet att göra abort. De barnen ska tydligen Gud ta hand om, men förklara för barnen varför de tvingas leta mat eller försörjning på soptippar eller utnyttjas sexuellt till dess att de avlider av sina skador. Förklara Guds tanke kring det. Jag är idel öra.
        Det är direkt förkastligt att ni gömmer er bakom Gud när barn lider och dör för att en del anser att det är Guds vilja.

        Jag tror på karma och jag är övertygad om att ert karmakonto är tomt och därför lägger ni ert hopp till Gud, det sista ni har kvar.
        Man kan göra gott för omvärlden utan att gömma sig bakom en religion.

        Svara
        • 8 december, 2016 kl 09:17
          Permalink

          Jag tycker att det är så hemskt att säga ”dessa människor lider – så därför borde de ha aborterats”. Gäller det alla människor som lider svårt, eller gäller det bara de ”uppenbara fallen” under tex fattiga omständigheter? Nu tror jag inte på karma, men är inte ett tomt karmakonto ganska bra?

          Svara
  • 4 november, 2016 kl 13:52
    Permalink

    Oj detta kan bli en rejäl storm tror jag…! Känsligt ämne.
    Själv är jag kluven. Jag tror på Gud och Jesus, men inte på bibeln som Guds ofelbara ord. Har nog kommit fram till att det enda jag kan göra är att bestämma över MIN kropp och MITT liv. Och personligen skulle jag inte kunna göra abort. Jag vill inte ha barn, kanske vill jag aldrig ha barn, men är olyckan framme och mina p-piller av någon anledning inte fungerar… Ja, då blir det barn och det blir toppen det med! Men nej, abort för egen del, det kan jag inte med. Men känner starkt att jag inte kan döma eller lägga mig i vad andra gör. Jag låter det vara, jag håller mig till mitt helt enkelt.

    Svara
  • 4 november, 2016 kl 14:21
    Permalink

    När det kommer till våldtäkt, så tycker jag att man helt enkelt skall ta ett dagen efter piller (eller få ett av sjuksköterskan eftersom man själv lär vara för uppriven för att tänka klart).

    Att låta Gud bestämma ifall man skall uppfostra ett våldtäktsbarn eller inte, tycker jag inte är rätt vare sig mot modern eller barnet.
    Tar man ett dagen efter piller så slipper man även den moraliska tyngden. ”jag var gravid men valde bort det”. Utan det blir istället ”jag vet inte om jag var gravid eller ej, men tog det säkra före det osäkra”.

    Så skall det beslutas om någon lag, så tycker jag att det skall vara att alla våldtäktsoffer direkt efteråt får ett piller.
    Givetvis svårt i alla situationer. En del kanske inte kommer ihåg att de blev våldtagna, andra blir det över flera år av utsatthet…men det skulle ju åtminstone underlätta för de som blir överfallsvåldtagna att slippa BE om ett piller. De får det helt enkelt.

    Svara
    • 5 november, 2016 kl 13:26
      Permalink

      Hej Anders!
      Vad skönt för dig att leva i tron att du har en lösning på detta som du kan beskriva som ”helt enkelt”.

      Det märks att du inte är så påläst här så jag tänkte hjälpa dig lite: Dagen efter-piller måste tas rätt fort efter ett samlag för att det ska ha någon effekt. En majoritet av de som våldtas kommer inte i en sjuksköterskas händer ”direkt efteråt”. Det beror dels på att de flesta våldtäkter inte sker ute på gatan utan i hemmet, av någon man känner, och att det därför inte är helt självklart att snabbt ta sig till sjukhus pga rädsla och annat, dels att även om det är en typisk överfallsvåldtäkt tar det lång tid innan många söker hjälp, bland annat för att det är väldigt vanligt att bli misstrodd.

      Sen är inte dagen efter-piller något som avbryter en graviditet (tur det va, annars hade det ju varit som en form av abort) utan som förskjuter ägglossningen. Om ägglossningen redan skett hjälper dagen efter-piller inte alls, utan då sker befruktningen ändå. Hur ska man göra då tycker du?

      Svara
  • 4 november, 2016 kl 14:24
    Permalink

    Vilket välforumlerat och modigt inlägg! Gud använder verkligen dig – tack för att du låter Honom göra det 🙂 Jag delar din åsikt.

    Svara
  • 4 november, 2016 kl 19:50
    Permalink

    Om mänskliga rättigheter inte bara gäller livsdugliga individer, utan även potentiella människor, antar jag att både embryon, spermier och äggceller bör betraktas som fullvärdiga medborgare med samma rätt till vård och omsorg som alla andra?

    Every sperm is sacred?

    Svara
    • 4 november, 2016 kl 20:11
      Permalink

      Foster är inte potentiella människor. Foster är människor. Och om foster inte vore livsdugliga, vad skulle det då vara för vits att abortera dem? Foster som inte är livsdugliga stöts i regel ut av kroppen.

      Svara
      • 5 november, 2016 kl 13:49
        Permalink

        Även livsdugliga foster stöts ju bort i s.k. spontana aborter (missfall). Hur ser du på det? Gud inblandad? Tror inte på gud själv.

        Svara
      • 5 november, 2016 kl 18:20
        Permalink

        Varken spermier, ägg eller embryon är färdiga människor eller egna individer. Till grund för svensk abortlagstiftning ligger livsduglighetsprincipen som säger att abort endast får utföras på foster som inte är livsdugliga utanför livmodern.

        Först när fostret uppnått livsduglighet betraktas det som en egen individ i lagens mening.

        http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/graviditet/abort

        Svara
  • 5 november, 2016 kl 07:54
    Permalink

    Hej! Jag tänker på Jeremia 1:5 som du refererar till i en bild. ”INNAN jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig (…)”. Hur ser du på det? Är du emot preventivmedel också?

    Svara
    • 5 november, 2016 kl 13:39
      Permalink

      Åh ja så underbart. Nä jag tror att Gud kan ta med ickebefruktningar i ekvationen 🙂

      Svara
      • 5 november, 2016 kl 18:41
        Permalink

        Men om Gud har bestämt vilka spermier och ägg som ska bli embryon och sedermera människor, vilken rätt har människor att hindra guds planer med diverse preventivmetoder?

        Är inte varje potentiell graviditet Guds vilja i så fall?

        Svara
      • 6 november, 2016 kl 08:08
        Permalink

        Vad är det som säger att p-piller ingår i Guds ekvation men inte abort? Låter härligt att kunna anpassa detta ämne lite som man själv vill och efter sin egen situation! Tyvärr är vi ju fler människor med andra behov än dina på jorden. Jag trodde att medmänsklighet och solidaritet var kärnan i kristendomen men har insett ju äldre jag blivit att det är precis tvärt om.

        Svara
        • 8 december, 2016 kl 07:40
          Permalink

          Det är klart att innebörden av medmänsklighet blir lite olika mellan kristna/ickekristna när många kristna ser foster som människor och många ickekristna ser dem som nåt annat.

          Svara
      • 6 november, 2016 kl 19:18
        Permalink

        Så du väljer de delar i bibeln som du tycker verkar rimliga men allt det andra ”förbiser” Gud? Varje spermie du hindrar med preventinmedel är ju också en potentiell människa..?

        Svara
          • 10 november, 2016 kl 00:25
            Permalink

            Fast det som Emma påpekar är exakt det jag inte heller förstår med den kristna synen på abort. Om man inte är emot preventivmedel (eller manlig onani) bör man således anse att en spermie är inte värd någonting. Men exakt i det ögonblick som ägget befruktas så uppstår det alltså en magisk förvandling och spermien har i nästa sekund uppnått samma värde som vilken människa som helst?

  • 5 november, 2016 kl 08:06
    Permalink

    Du kan få tro på Gud och att saker som händer dig är Guds vilja hur mycket du vill, men det betyder inte att du eller din tro har NÅGOT som helst att säga till om när det gäller andras kroppar och val. Det hoppas jag du förstår. Det är faktiskt fullkomligt irrelevant om du är emot abort eller inte så länge det inte handlar om din egen kropp och graviditet.

    Svara
    • 5 november, 2016 kl 14:02
      Permalink

      Självklart är det irrelevant vad jag själv tycker. Det viktiga är vad Gud tycker. Gud och hans syn på människans värde angår alla, ingen kommer undan (vilket kanske kan låta som ett hot men vi ska vara väldigt glada att det är så, då han värdesätter var och en av oss väldigt högt). Men det är klart att vi kan ignorera honom och låtsas som att han och hans ord inte finns. Vi gör det ju ständigt, eller hur? Men trots att vi är fria att välja vad vi ska investera vår tro i så gör ju inte det att Gud försvinner och att onda saker helt plötsligt blir goda.

      Svara
      • 6 november, 2016 kl 08:10
        Permalink

        Har du tänkt på att det kanske är DU som ignorerar Guds ord? 🙂 Jag tror att du måste lyssna utanför boxen.

        Svara
  • 5 november, 2016 kl 11:14
    Permalink

    Bra skriver! Fortsätt vara dig, och fortsätt låta Gud forma och leda oavsett vad andra tycker och säger! Gud välsigne dig!

    Svara
  • 5 november, 2016 kl 12:59
    Permalink

    Alltid ett lika intressant ämne att prata om!
    Det var någon som skrev att även om man inte vill ha barn så kan man adoptera bort barnet istället för att göra en abort. Lagomt kul om en får en skitjobbigt graviditet.

    Det kommer alltid finnas undantag och speciella situationer där abort är mer och mindre ”bra”.
    En del har medicinska skäl till att göra abort. Jag har en vän med en psykisk sjukdom går upp och ner, ibland orkar hon knappt ta hand om sig själv. Hon skyddar sig vid sex, men har sagt att hon aldrig vill bli mamma. Dels för att hon vet inte om hon kan ta hand om barnet när hon mår som sämst. Preventivmedel är väldigt säkert, men skulle hon bli gravid skulle hon göra abort. En del som har starkt genetiska sjukdomar vill inte föra vidare sina gener och riskera att deras barn får samma sjukdom. (Och då menar jag inte sjukdomar och åkommor som eksem lr håravfall) Så ska det bli lag mot abort måste det gå att göra undantag.

    Svara
  • 5 november, 2016 kl 13:01
    Permalink

    Håller med. Jag tycker också att om man ser något ont som pågår, och inte tar ställning mot det onda, är det en ond akt i sig själv. Det är som att blunda för någon på gatan som är i nöd. Det kan inte ursäktas och jag tror inte Gud gör det heller. Man får liksom aktivt välja sida, det går inte att säga att man bara bryr sig om sitt eget och ”inte vill döma”. Inte bara är det väldigt själviskt tänkande, det är en ond akt i sig själv att inte döma det onda som ont. Du behöver inte döma någon människa, utan själva akten. Synden.

    I grund och botten är det bristen på tro i Sverige som är problemet. Det gör att människor inte anser sig ha något värde i sig själva. Sedan gör ju inte lögner som evolutionsläran det hela bättre.

    ”Så sade Herren: Gå ner till Juda kungs palats och tala där dessa ord

    2 och säg: Hör Herrens ord, du Juda kung som sitter på Davids tron. Hör det du själv med dina tjänare och ditt folk, ni som går in genom dessa portar.

    3 Så säger Herren: Utöva rätt och rättfärdighet och rädda den plundrade ur förtryckarens hand. Kränk inte främlingen, den faderlöse och änkan och använd inte våld mot dem. Utgjut inte oskyldigt blod på denna plats!

    4 Ty om ni verkligen handlar efter detta ord, skall kungar, som kommer att sitta på Davids tron, dra in genom portarna till detta hus på vagnar och hästar, följda av sina tjänare och sitt folk.

    5 Men om ni inte hör dessa ord, svär jag vid mig själv, säger Herren, att detta hus skall läggas i ruiner.

    6 Ty så säger Herren om Juda kungahus: Som Gilead är du för mig, som Libanons topp. Men jag skall sannerligen göra dig till en öken, till städer där ingen bor.

    7 Jag skall inviga fördärvare mot dig, var och en med sina vapen, och de skall hugga ner dina ståtliga cedrar och kasta dem i elden.

    8 Många hednafolk skall gå förbi denna stad och man skall fråga varandra: ”Varför har Herren gjort så mot denna stora stad?”

    9 Man skall då svara: ”Därför att de övergav Herrens, sin Guds, förbund och tillbad andra gudar och tjänade dem.”

    Jeremia 22:1-9

    Svara
  • 5 november, 2016 kl 14:07
    Permalink

    ”Gud är god och det är han som bestämmer”.

    Min lillasyster avled i en medfödd hjärtsjukdom innan hon hann fylla ett år. Om gud verkligen är god så kan det inte vara han som bestämmer. Om det är han som bestämmer så kan han omöjligen vara god.

    Svara
    • 5 november, 2016 kl 15:12
      Permalink

      Jag beklagar verkligen förlusten av din lillasyster! Världen vi lever i är helt uppenbart inte god. Vi lever i en fallen värld, där lögn och död har fäste. Men samtidigt, så har Guds Rike brutit in mitt i det här genom Jesus död och uppståndelse. Och det är det som är så underbart: Vi kan vända oss till Gud genom att bekänna Jesus och på så sätt få ta del av Guds rike redan medan vi är i världen. Guds rike är dock än så länge osynligt men det är synligt i våra hjärtan. Effekterna på att riket finns där kan man dock se på många olika sätt även i världen. Och i kraften av det man bär i hjärtat genom Jesus kan man också få tröst och en väg genom förluster av nära och kära som ryckts ifrån oss på olika, smärtsamma, sätt.

      Svara
      • 5 november, 2016 kl 19:14
        Permalink

        Om Gud är både god och allsmäktig måste hans uppfattning om vad godhet innebär skilja sig en hel del från min.

        Svara
  • 5 november, 2016 kl 14:10
    Permalink

    Oavsett om gud finns eller inte så är bibeln ett verk av människan. Dvs fullt av faktafel, minnen som sviker och rena lögner skapade för att manipulera. Vad som är liv är inte subjektivt, det finns en tydlig vetenskaplig defintion av liv. Spermierna och äggcellen är levande även innan befruktningen. Det är upp till dig om du vill göra eller inte göra abort, men kom inte och säg att en liten slemklump med mänsklig DNA är jämförbart med människor. Då skulle varenda hudflaga och snorloska jag ger ifrån mig kunna tolkas som egna nya människor. Tyvärr så funkar inte flercelliga organismer så. Faktum är att mensen är ett resultat av embryots parasitegenskaper. Pga att människor föder så få barn så är våra embryon oerhört invasiva, utsöndrar kraftiga hormoner som fullkomligt tar över kvinnans kropp. Livmoderväggarna förtjockas och offras om ett foster inte anses tillräckligt livsdugligt, aka mens, eftersom fostret redan har borrat sig såpass djupt innan kroppen hinner avgöra om det här är ett potentiellt barn eller inte. (finns jättemycket intressant om det här om du googlar).

    Men nu kom jag ifrån ämnet. Om kroppen stöter bort ett foster som inte är livsdugligt, och vår hjärna är en del av vår kropp, när vår hjärna bestämmer sig för att göra abort, är det inte kroppen som stött bort fostret då?

    Svara
    • 5 november, 2016 kl 16:03
      Permalink

      Bibeln är Guds ord. Jag orkar inte gå in på någon teknisk förklaring på varför man kan lita på det, men sen jag blev frälst har Bibeln fått liv på ett sätt som är vad man nog kan beskriva som övernaturligt (i brist på bättre ord). Bibeln är dynamisk och när man läser den tillsammans med Guds ande så får man höra saker som man annars inte hade hört (Gud är levande och kommunicerar med oss på olika sätt, bland annat genom att göra Bibeln levande för oss).

      Jag vet att detta inte är vetenskapligt på något sätt och jag tänker inte låtsas som att det är det heller. Du får ta det som det är – en personlig erfarenhet (som jag har turen att dela med miljontals). Gör vad du vill av denna info 🙂

      Vad det gäller resten av din kommentar så står det ganska klart att du har den syn på foster och livets början som jag hade förut. Du beskriver ganska träffande på detaljnivå den syn jag hade innan (och som jag beskriver i början av inlägget).

      Numer ser jag foster som mer än bara en slemklump laddad med mänskligt DNA och jag lever i skön visshet om att det är enorm skillnad mellan foster och snorloskor. Vi människor består av mer än bara kropp och det gäller både stora och små.

      Svara
      • 6 november, 2016 kl 13:12
        Permalink

        Så när en människa väljer att göra abort, är det inte hennes hjärna aka kropp om tagit beslutet att stöta ifrån sig fostret? (apropå att du skrev längre upp att kroppen automatiskt stöter ifrån sig icke livsdugliga foster).

        Eller är det själen/anden som väljer att stöta ifrån sig en annan människa? Då kan man ju istället se det som att man väljer att avsäga bekantskapen med någon man inte tycker om. Har man inte rätt till det i kristendomen?

        Svara
      • 16 november, 2016 kl 12:45
        Permalink

        ”Bibeln är Guds ord”. Hahah, guds ord, here we go:

        1 Timoteus 2:11-14
        ”Kvinnan bör i stillhet låta sig undervisas och där vid helt Underordna sig.
        Däremot kan jag icke tillstädja en kvinna att själv uppträda såsom lärare, ej heller att råda över sin man; fastmer må hon leva i stillhet. Adam blev ju först skapad och sedan Eva. Och Adam blev icke bedragen, men kvinnan blev svårt bedragen och förleddes till överträdelse.”

        I Korintierna 11:8-10
        ”Ty mannen är icke av kvinnan, utan kvinnan av mannen. Icke heller skapades mannen för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens skull. Därför bör kvinnan på sitt huvud hava en ‘makt’ för änglarnas skull.”

        5 mos 52:11
        ”Om två män träter med varandra, och den enes hustru kommer för att hjälpa sin man mot den andre, när denne slår honom, och hon därvid räcker ut sin hand och fattar i hans blygd (penis), så skall du hugga av henne handen utan att visa nåd”

        1 Korinthierbrevet 6:9
        ”Ingen som lever i otukt eller avguderi eller hor eller homosexualitet, ingen sådan får ärva Guds rike.”

        5 mos 13:6
        ”Den som som försöker få dig att förleda dig att tro på en annan gud ska han dödas”

        5 mos 21:18
        ”Om någon har en vanartig och uppstudsig son, som inte lyssnar till sina föräldrars ord, och som, fastän de tuktar honom, ändå inte hör på dem, så skall han tas till stadens port. Där skall folket i staden stena honom till döds”

        3 mos 18:19
        ”Du får inte närma dig en kvinna för att lägra henne när hon ha menstruation och är oren.”

        Kolosserbrevet 3:18
        ”Ni hustrur ska underordna er era män, för det förväntar sig Herren av er.”

        1 Korinterna 14:32-35
        ”Liksom överallt i de heligas församlingar skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomster.”

        1 mos 13:16
        ”Till kvinnan sade han: Stor skall jag göra din möda när du är havande, med smärta skall du föda dina barn. Din man skall du åtrå, och han skall råda över dig.”

        Ecclestiasticus 25:25
        ”En dålig fru ger förödmjukelse, nedlåtande blickar, och ett sårat hjärta. Släpphänt och knäsvag är den man vars fru brister i att göra honom lycklig. Kvinnan är syndens skapare, och det pga. henne som vi alla dör. Låt inte en otät cistern stå och droppa eller en dålig hustru att säga vad hon tycker. Om hon inte accepterar din kontroll, skilj dig från henne och skicka iväg henne.”

        5 mos 22:13-21
        ”Om en man har tagit sig en hustru, och när han ligger hos henne ej finner tecken på att hon är jungfru, skall man föra ut flickan utanför dörren till hennes faders hus, och männen i staden skall stena henne till döds”

        Nice gud du har hittat att förhålla dig och presentera dina barn för Sonja.
        Verkligen humana riktlinjer att förhålla sig till i livet.
        Tänk så konstigt att korstågen var sådana riktiga blodbad med en såhär mysig och fräsch människosyn som grundpelare va!

        Svara
        • 27 november, 2016 kl 21:00
          Permalink

          Det där med att läsa Bibeln och applicera den på ens eget liv kan vara klurigt. Olika grupper/människor väljer olika. En sak som är väldigt berikande och som kan ge en fingervisning är att ta reda på lite om kulturen i vilken människor levde. Det präglar ju inte så lite hur levnadsregler formas. Summan av kardemumman av levnadsreglerna/rekommendationerna som skrivs om i NT handlar om att inte göra för stora utsvävningar i sättet att leva i och med den nyvunna friheten (från gamla testamentets lag). Lev sunt och lev på ett sätt så att ni inte stöter er med andra människor genom att leva gränslöst. Med den grunden att stå på gällande Bibelläsningen kan man ofta förstå att ”okej, det där var något för den tiden och den kulturen”. Exempelvis är ju inte jämställdhet en issue här och nu, och det fullständigt rimliga i att vårt värde som människor är precis lika sprids sakta men säkert över jorden. Jämställdhet är helt i linje med Bibelns budskap (vi är alla lika inför Gud osvsett kön, hudfärg och social status), så tänken är att vi ska sträva efter jämställdhet, men vi ska inte göra det på något gränslöst sätt eller med någon form av stridsyxa höjd, capish? Så det finns kontextuella levnadsregler och det finns eviga principer. Livets okränkbara värde, till exempel. Det påverkas inte av kulturer. Livet är liksom heligt, och jag tror att de flesta skriver under på att det är fel att utsläcka liv. Frågan kring abort är väl just synen på när ett liv börjar. Gud har sin syn, det står klart om man läser Bibeln. Att människor står oeniga i frågan, även det är tydligt. Men det är en ganska opåläst och fånig retorik att ifrågasätta en Gud genom att lösryckt kasta ur sig olika verser från Bibeln utan vidare insikt.

          Svara
  • 5 november, 2016 kl 14:39
    Permalink

    Du har blivit farlig. Religiösa och deras jävla idiotargument. Det är uppenbart att man förlorar empati och hjärnceller när man blir frälst. Finns Gud så är hen en ond makt som orsakar enormt lidande i världen.

    Svara
    • 6 november, 2016 kl 11:11
      Permalink

      Agreed! Sjukt läskig blogg det här. All humor har hon tappat bort också.

      Svara
    • 7 november, 2016 kl 11:34
      Permalink

      Om man inte gillar motpartens argument bör man argumentera emot dem. Det gör man allra bäst genom att dels ta emot dess argument med respekt, dels försöka förstå hur motparten tänker. Annars blir det nämligen svårt att ha en diskussion som leder till att man övertygar motparten om att man själv har rätt (och det torde per definition vara syftet med diskussionen).

      Svara
  • 5 november, 2016 kl 14:44
    Permalink

    Hej! Jag tyckte att ditt inlägg var superintressant och kämpar verkligen för att förstå det. Eftersom det inte finns någon i min närhet som delar din syn och som jag kan ställa mina frågor till, är jag jättenyfiken på att höra hur du ser på några olika saker:
    – Eftersom du är emot abort men för preventivmedel, undrar jag i vilket skede av skapandet av den nya människan som du menar att vi bör börja rätta oss efter Guds vilja? Jag menar, det krävs ett samlag mellan två människor för att Gud ska kunna välja ut den spermie som ska befrukta ägget. Om vi struntar i att ha sex just den dagen, kommer samma spermie aldrig att nå ägget. Tänk om vi hindrade Guds plan då? Hur ska vi veta vilka samlag som vi absolut inte får missa?
    – Tänk om vi genom användandet av preventivmedel förhindrar den skapelse som Gud på förhand bestämt skulle ske?
    – Om Gud är allsmäktig och kan bestämma vilken spermie som ska träffa vilket ägg, kan han inte också då bestämma vilka embryon som ska fortleva och vilka som inte ska det? Om ja, kan det inte då i själva verket vara han som ligger bakom att vissa embryon aborteras (av fritt val eller av missfall)? Om nej, hur kommer det sig att han inte kan det, om han nu var allsmäktig?
    – Om vi inte får döda embryon pga Gud har skapat dem och älskar dem, får vi då inte heller döda hundar, kossor, getingar eller träd? Jag antar att du i din tro är förvissad om att Gud har skapat och älskar allt på jorden. Var drar du gränsen för vilka av hans skapelser som du får döda/äta/förstöra? Får du äta kött, plocka blommor, smälla myggor? Om ja, varför får du göra det medan du inte får döda embryon? Om nej, var drar du gränsen? Och är det i så fall du eller Gud som dragit den?

    Om någon i kommentarsfältet delar Sonjas tro så får ni också jättegärna svara om ni vill! Det vore oerhört berikande att få ta del av er syn på ovanstående, så att jag hänger med på logiken! 🙂

    Svara
    • 6 november, 2016 kl 01:26
      Permalink

      Hej Karin, jag kan försöka svara på dina frågor iallafall, ur min synvinkel. Jag försöker formulera någorlunda kort.
      -Det relevanta är inte direkt det som händer med spermier och äggceller före befruktningen, utan poängen är att det är vid befruktningen som spermien och äggcellen smälter samman och det är just då som det nya livet börjar. Visst, spermier och ägg som inte mött varanda skulle ha kunnat bilda ett nytt liv om de skulle ha möts och förenats, men om de inte gjorde det så bildades bara inget nytt liv.

      -Gud är allsmäktig, han är inte beroende av vad människor väljer att göra eller inte göra för att få till stånd saker som han vill. Han kan förstås använda sig av människor när han verkar.

      -Först, ja, Gud är allsmäktig och kan bestämma hur det går. För det andra, vi lever i en fallen värld där saker och ting inte är som de borde. Detta pga av att synden och döden via Adams och Evas fall kommit in i världen. Döden fanns nämligen inte med från början. Synden tar sig inte uttryck endast genom just fosterdöd på olika sätt, utan också död överhuvudtaget, sjukdom, hat, problem mellan människor etc etc. Jag uppfattar det som att din fråga berör ett känt teologiskt problem som många nog grubblat över, det sk Teodice-problemet: Hur kan Gud vara god och allsmäktig samtidigt som det finns så mycket lidande i världen? Mitt svar på det skulle vara att Gud än så länge tillåter ondska, död och sådant som är fel, trots att han själv inte är ondskefull. Bibeln lär ändå att Gud gjort något åt saken, nämligen sänt sin son Jesus för att dö för människornas synder, och den som tror på Honom skall bli frälst. Detta är alltså hur Gud gått tillväga för att människan skall bli återupprättad och vinna rättfärdighet. Tillsvidare lever vi dock i en fallen värld där döden ständigt är närvarande. Detta gäller såväl ofödda som födda människor.

      Sista frågan: Skillnaden ligger i huruvida det är en människa eller inte. Enligt Bibeln är det just människan som är skapt till Guds avbild, och inte djuren eller växter etc. Människan är alltså unik i jämförelse med andra av Guds skapelser. Se 1 Mos 1:24-27, endast människan nämns som avbild av Gud, som av Guds ”egen sort” om man skall säga så, medan t.ex djuren skapas som skilda sorter för sig, och har inte samma direkta koppling till Gud.

      Hoppas du fick ut något av svaren.

      Svara
    • 6 november, 2016 kl 08:20
      Permalink

      Precis detta är jag också jätteintresserad av att få svar på! *följer*

      Svara
  • 5 november, 2016 kl 21:08
    Permalink

    Intressant med troende personer som är så sjukt icke-ödmjuka i sin övertygelse om att de vet exakt vad gud tycker och tänker i varje fråga. Rimligtvis borde det ju vara precis tvärtom, att ju mer gudfruktig en är desto mindre skulle en vilja lägga (sina egna) ord i munnen på gud. Men vad vet jag? Jag är ju blott en simpel hedning.

    Svara
  • 6 november, 2016 kl 11:51
    Permalink

    Kul att kristendomen funkar bra för dig, men det är riktigt problematiskt att din frälsning har gett dig någon sorts företräde om vad andra kvinnor ska göra med sina kroppar och sin reproduktion. Din ställning här skiljer sig liksom från väldigt många kristna trosamfunds.

    Aborter hjälper kvinnor från farliga situationer och gynnar samhället i stort (https://en.wikipedia.org/wiki/Legalized_abortion_and_crime_effect t.ex). Glömde du med frälsningen att det finns barn som växer upp i otrygga och farliga miljöer, vet du inte att de med väldigt stor sannolikhet växer upp i utanförskap? Allt detta kan förebyggas av att kvinnor har möjligheten att fatta beslutet att avbryta en graviditet. Det är inte inhumant eller mord; det är att göra det bästa för sig själv och sin omvärld.

    Det låter ju som att du tror att de ibland fruktansvärda omständigheterna världen presenterar (sjukdomar, krig, orättvisor) försvinner om en bara håller käften och litar på en allsmäktig gud. Vilket, by the way, indikerar att du i ditt frälsningståg inte ens närmat dig den filosofiska frågan om hur ondska ens kan finnas parallellt med en allmäktig gud (https://en.wikipedia.org/wiki/Problem_of_evil).

    Sammanfattningsvis har alltså din frälsning lett till att du känner dig nödgad att rasera hundra år av kvinnokamp. Jag fattar verkligen att religion är viktigt och sunt för många (mig själv inkluderad), men kristendomen verkar ju ha förflyttat dig politiskt till en helt absurt apart högerkant som inte ens understöds av teologin. Snälla, gör om, gör rätt och håll tills dess fucking käften om vad kvinnor ska göra med sina kroppar. You’re better than this shit.

    Svara
    • 7 november, 2016 kl 17:05
      Permalink

      Det kokar ner på följande: Är foster människor? Här antar jag att du har bestämt nej. En annan fråga blir också relevant: Har människor som lider och lever i brist och misär något värde? För om jag tolkar dig rätt (rätta mig GÄRNA för så här hoppas jag inte att nån tänker) så låter det som att man kan se på fattiga och lidande och konstatera att de borde ha aborterats som foster.

      Så klart försvinner inte sjukdomar, krig och orättvisor för att jag tror på Gud. Snarare ger Gud en väldigt bra förklaring och ett enormt hopp i en fallen värld som är full av det som du nämner. Gud bortförklarar inte lidandet, han förklarar det, han bekräftar det, och han har ordnat en räddning för oss alla till Honom genom Jesus.

      Vi människor har fri vilja. Gud styr inte över vad vi väljer att investera vår tro på. Han skulle säkert kunna – men han gör det inte. För vi är inte hans slavar. Vi är hans älskade barn. Och det är vår frihet att välja som har gjort att synden har fått tillträde till världen. Du har säkert hört om Adam och Eva. De trodde på att Gud inte vill vårt bästa, och det är en lögn som fortfarande är väldigt utbredd.

      Sen hoppas jag att kvinnokampen har gjort mer de senaste 100 åren än att stämpla foster som ”en klump med celler”. Jag menar – rasar verkligen 100 år av kvinnokamp för att man tar avstånd från denna syn? Jag både hoppas och tror att kvinnokampen håller för mer.

      Det är ganska märkligt att du tar dig friheten att placera mig politiskt utan att egentligen ha någon aning. Jag tycker alltid att det känns så konstigt när folk gör det, helst när de gör det som en slags förolämpning. Tidigare har jag fått ”j*a vänster” slängd efter mig och jag fattar ingenting. Hur ska jag svara på det? Har verkligen ingen aning. Men skulle nog vilja säga att det bästa kanske vore om du la av med det.

      Svara
      • 8 november, 2016 kl 18:15
        Permalink

        Det kokar inte alls ner till huruvida foster är människor eller inte. Varenda abort, masturbation eller skyddat samlag i någon bemärkelse ett förspillat människoliv. Huruvida det är vår ensak eller inte är vad jag skulle säga att den här diskussionen handlar om. Jag skulle istället säga att essensen är: till vilken utsträckning ska människoliv göra anspråk på andra kroppar? Ponera att jag dras med någon skum sjukdom vars enda botemedel är att läkare kirurgiskt sätter fast mig på din kropp i ett års tid. Jag skulle hävda att du, med din integritet och välmående i åtanke, skulle kunna säga nej till ett sådant ingrepp. Det är inte ditt personliga ansvar att hålla mig vid liv och på samma sätt är det helt orimligt att någon ska fullfölja en graviditet om de inte kan eller vill.

        Jag är av övertygelsen att alla människor har lika värde, men att det finns vissa försvårande omständigheter, t.ex när någon är oönskat gravid. Då behöver vi istället bedöma vem av den gravida och fostret som har bäst överlevnadschanser. Eftersom det är avsevärt mycket mer traumatiskt att genomgå en graviditet och försörja för ett barn i arton år (jag motsätter mig alltså mot adoption som ett alternativ), än att aldrig ha blivit född tycker jag att den gravida ska få välja. För det handlar, till skillnad från vad många abortmotståndare verkar tro, alltid om att ha möjligheten att välja. Det är inget fel i att inte vilja ha barn, och det är inte realistiskt att förespråka avhållsamhet heller.

        Aborträtten är extremt väsentlig för kvinnors rättigheter, graviditeter är svåra och farliga att genomgå. Graviditeter har dödat många kvinnor. Rent praktiskt innebär barn för många kvinnor att avsäga sig t.ex utbildning och heltidsarbete samtidigt som de står för det mesta arbetet med hem och barnen; alltså skapas en ond cirkel av kvinnor som inte får samma möjligheter som män. Jag antar att du har tillräckligt med morsor i din omgivning som anekdotisk bevisföring för det; jag har det garanterat. Alltså är aborträtten extremt viktig av politiska skäl, och det är jävligt kvinnofientligt att hävda något annat.

        Dina religiösa argument indikerar ju att du tycker att kristendomens filosofi ska gå före politiken; du vill avsekularisera samhället. Den principen återfinns, mig veterligen, bara inom jävligt obehagliga kristna samfund. Jag undrar hur du ställer dig till t.ex Westboro Baptist Church, Ja till livet och Donald Trump som du helt plötsligt har ganska mycket gemensamt med. Hur mycket vet du om vilka villkor som infinner sig för oönskat gravida i t.ex USA, Irland, Polen? Till vilken utsträckning ska din frälsning gå före kvinnors hälsa? Kvinnor som, by the way, kanske skiter fullständigt i Jesus – för det är också en legitim livsstil. Din religiösa övertygelse funkar bevisligen inte för alla, och det är jävligt nedlåtande och korkat att ge bibeln som ett tips till någon som är i den situationen.

        Skälet till att jag blir så pass förbannad över hur dumt det här är, by the way, är att jag har följt och gillat dig i flera år. Vi har mycket gemensamt, men det här är ett sånt intellektuellt och filosofiskt lågvattenmärke att jag inte tänker låta det gå oemotsagt. Ser fram emot ditt uppföljningsinlägg, och är även nyfiken på vilken kyrka du är med i.

        Svara
        • 11 november, 2016 kl 14:00
          Permalink

          Det är på gränsen att jag publicerar din kommentar för jag vet inte hur jag ska bemöta den. Du bara slår hejvilt omkring dig och bryr dig inte vad du baserar dina anklagelser, aggressiva antaganden och guilt by association på. För att inte tala om dina liknelser. Skulle manlig masturbation vara samma som abort? Sy fast vuxna människor vid varandra? Donald Trump? Westboro Baptist Church? What? Hur ska jag ens bemöta det du skriver? Och vart kom det ifrån. Flög det in i ditt huvud per automatik när jag skrev att jag är mot abort?

          Hur det än ligger till så verkar du allvarligt talat mer intresserad av vad som flög in i ditt huvud än vad jag har faktiskt har skrivit och vad jag har att säga. Du har inte ens frågat vad jag anser om lagstiftning och aborträtten. Och du har följt mig i ”flera år” säger du. Okej.

          Vänta på mitt nästa inlägg i stället. Jag har haft massor av andra grejer att göra och har inte känt ro för att sätta mig och blogga ännu. Men jag tänker inte publicera fler kommentarer av det här slaget,.

          Svara
  • Pingback: Sen jag blev kristen har jag alltså gått från att vara helt klart för abort, till helt klart mot abort. | Bloggbevakning Nöjesguiden

  • 6 november, 2016 kl 16:11
    Permalink

    Religion är det farligaste hotet mot kvinnor och utveckling. Så tråkigt att se någon ta hundra steg bakåt i logik och intelligens. Hoppas verkligen det bara är en fas.

    Svara
    • 7 november, 2016 kl 13:41
      Permalink

      Tråkigt att du ser det så för Jesus är det bästa som hänt mig som kvinna, kan jag ärligt säga. Vi får väl se om det bara är en fas.

      Svara
    • 7 november, 2016 kl 14:09
      Permalink

      Jesus-förnekelse är det farligaste hotet mot den enskilde och mänskligheten. Så tråkigt att se någon ta hundra steg bakåt jämfört med hur Gud hade planerat hennes liv. Hoppas verkligen det bara är en fas.

      Svara
  • 6 november, 2016 kl 19:35
    Permalink

    Tack för ett otroligt fint, modigt och välformulerat inlägg! Heja dig!

    Svara
  • 6 november, 2016 kl 19:37
    Permalink

    En nyfiken fråga; tycker du det är fel att använda preventivmedel också? Jag menar, om du blir gravid så är det ju Guds vilja så använder du kondom eller dylikt så borde det enligt din logik hindra Guds vilja och indirekt måste det ju också anses vara mord!!! För fostret är ju redan påtänkt innan det ens fanns i livmodern… eller? Nej, det är ju givetvis lika vansinnigt och ologiskt som din text. Förstår att du behövde hitta en mening med ditt liv och att du är helt överlycklig över att ha funnit ”svaret”, grattis(!) MEN att kalla abort för mord är verkligen inte okej. Och tro mig, jag vet exakt hur du tänker för jag har varit du. Skillnaden är att jag blev indoktrinerad från barnsben och du i vuxen ålder. Finns inget jag kan säga för att få dig att ändra åsikt och känns verkligen trist för du verkade så himla vettig tidigare.

    Svara
    • 7 november, 2016 kl 18:48
      Permalink

      Nej enligt min logik är användandet av kondom inte samma som abort. För ska man dra i den spaken så kan man ju resonera så att alla potentiella samlag också är mord. Typ ”jag låg inte med min man över huvud taget i kväll, så hans sädesceller typ dog i hans pung, åh nej, nu har jag mördat ett barn”. Så kan man inte resonera. Då blir man ju galen. Grejen med att lägga sitt liv i Guds händer är att han får hålla koll på sånt där finlir. Ställer vi oss till förfogande så har han sina sätt att leda oss dit han vill.

      Svara
  • 7 november, 2016 kl 10:38
    Permalink

    Människor som försöker kontrollera andras kroppar med påstådda åsikter från en påhittad gud, alltså, det är verkligen tur för er att helvetet inte finns.



    Svara
    • 8 december, 2016 kl 01:02
      Permalink

      Jag har inte sagt att jag vill kontrollera andras kroppar, jag har berättat att jag är mot abort. Och Gud är som tur är inte påhittad för att Stephen Fry säger det.

      Svara
  • 7 november, 2016 kl 13:50
    Permalink

    Jag som blev våldtagen och gravid ska alltså då genomlida en graviditet för att Gud vill det och sen ta det hemska beslutet att adoptera bort barnet ? För att bli gravid emot sin vilja när ens dröm alltid varit att barn ska komma av kärlek och glädje , är helt ok beslut att ta ??? Jag vill att mitt första barn ska vara mitt och jag vill inte vara den där mamman som adopterat bort ett barn, och jag vill heller inte att jag ska bli ifrågasatt för att jag valde att göra abort i vecka 7. Jag hade aldrig klarat att bära ett barn som kommit till av våld och definitivt inte behållit det eller lämnat ifrån . Det är min kropp och jag blev fråntagen den när mannen valde att utnyttja mig , och att fokus då hamnar på att jag är en barnamördare är så jävla fel på alla jävla sätt. Om Gud vill så hade han sett till att jag inte blev våldtagen från första början .

    Svara
    • 7 november, 2016 kl 17:19
      Permalink

      Vi kvinnor kan göra abort, men vi kan inte bestämma människovärde. Människovärdet är inte flexibelt eller förhandlingsbart. Gud har bestämt vårt värde och det står fast. Han älskade livet som du hade inom dig.
      MEN! Den här kärleken gäller också dig! Ditt värde är också fastställt! Och han älskar inte dig mindre för att du har gjort en abort. Jag har ingen aning om vad du har behövt gå igenom, men han vet EXAKT vem du är. Och det var för att befria oss från sådana sår och bördor och synder som Jesus lät sig dödas på korset, för att sen uppstå. Han öppnade en väg till Gud genom sitt namn, och på den vägen kan vi gå genom att tro på den han är. Jag förstår om det här låter obegripligt och jätteflummigt,
      men om du vill och har lust, be till Jesus kring aborten. Fråga honom det du vill fråga. Be honom att hjälpa dig.
      För Gud vill inte att någon ska bli våldtagen. Det finns några svar i kommentarsfältet på det här med hur synden kom in i världen, men om du har lust, så kan du maila mig också.

      Svara
  • 7 november, 2016 kl 21:35
    Permalink

    Angående våldtäkt som leder till graviditet, så anser jag att det finns två offer fostret och mamman. Varför skulle den ena straffas med döden? (abort) För att den andre ska ha ett så kallat bra liv. Någon skrev våldtäktsbarn och det fick mig osökt att tänka på oäkta barn som man sa förr, så fult och kalla dem så, barnen har ju inte gjort något.

    Svara
  • 7 november, 2016 kl 22:39
    Permalink

    Jättebra! Jag säger som evangelisten Matteus: …”ty ingen av kött och blod har uppenbarat detta för dig, utan min fader i himlen.”

    Så här beskriver Kyrkan frågan om abort och livets okränkbarhet:

    2270 Det mänskliga livet skall absolut respekteras och beskyddas från och med konceptionsögonblicket. Från och med det första ögonblicket av sin existens skall en mänsklig varelse få sina personliga rättigheter erkända, däribland varje oskyldig varelses okränkbara rätt till liv.[13] [1703; 357]

    Förrän jag danade dig i moderlivet utvalde jag dig, och förrän du lämnade modersskötet, helgade jag dig (Jer 1:5).[14]

    Benen i min kropp var inte gömda för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup (Ps 139:15).

    2271 Från det första århundradet har kyrkan förklarat att varje framkallad abort är något moraliskt ont. Denna lära har inte förändrats. Den förblir oföränderlig. Direkt abort, dvs, avsedd som mål eller medel, står i allvarlig motsättning till den moraliska lagen:

    Du skall inte döda ett foster genom fosterfördrivning, och du skall inte låta ett nyfött barn förgås.[15]

    Gud, som är livets Herre, har åt människan anförtrott den höga uppgiften att tjäna livet, och människan skall på ett sätt som är henne värdigt fullgöra den. Livet måste därför skyddas med allra största omsorg alltifrån konceptionen: abort och barnamord är avskyvärda brott.[16]

    2272 Formell medverkan till abort är en svår synd. Kyrkan bestraffar detta brott mot det mänskliga livet med det kanoniska straff som kallas ”exkommunikation”. Den som utför en abort ådrar sig exkommunikation latae sententiae,[17] ”genom själva faktum att brottet begås”,[18] i enlighet med de villkor som kyrkorätten föreskriver.[19] Kyrkan vill inte på detta sätt inskränka utrymmet för barmhärtigheten. Kyrkan visar på allvaret i det brott som begåtts och på den obotliga skada som tillfogats den oskyldiga mänskliga varelse som blivit dödad, dess föräldrar och hela samhället. [1463]

    2273 Varje oskyldig mänsklig individs oförytterliga rätt till liv utgör en grundläggande beståndsdel i samhället och dess lagstiftning: [1930]

    ”Människans oförytterliga rättigheter som person måste erkännas och respekteras av det mänskliga samhället och dem som har politisk auktoritet. De mänskliga rättigheterna är inte beroende av individer eller föräldrar och utgör inte heller en koncession från samhällets eller statens sida; de tillhör människans natur och är förbundna med människan som person på grund av den skaparhandling från vilken hon hämtar sin existens. Bland dessa rättigheter måste man nämna rätten till liv och fysisk integritet för varje mänsklig varelse från konceptionen till döden.”[20]

    ”I det ögonblick en formulerad lag berövar en kategori mänskliga varelser det skydd som samhällets lagstiftning skall ge dem, förnekar staten därmed allas likhet inför lagen. När staten inte ställer sin kraft till förfogande för alla sina medborgares rättigheter, framför allt de svagastes, hotas rättsstatens själva grundvalar…. Som följd av den respekt och det skydd som borde tillförsäkras ett barn från och med dess konception, bör lagen tillhandahålla lämpliga straffsanktioner för varje avsiktlig kränkning av dess rättigheter.”[21]

    2274 Eftersom fostret skall betraktas som person från och med konceptionen skall dess integritet försvaras, det skall omhändertas och vara föremål för medicinska åtgärder, i den mån detta är möjligt – liksom varje annan mänsklig varelse.

    Prenatal fosterdiagnostik är moraliskt tillåten, ”om den respekterar embryots och det mänskliga fostrets liv och integritet, och om den är inriktad på att rädda dess liv eller bota det som individ…. Den står i allvarlig motsättning till den moraliska lagen när den som resultat av undersökningarna räknar med eventualiteten att framkalla en abort. En diagnos kan inte vara identisk med en dödsdom”.[22]

    2275 ”Ingrepp på det mänskliga embryot skall anses tillåtna på villkor att de respekterar embryots liv och integritet och inte medför orimliga risker för det utan har som avsikt att det blir botat, att betingelserna för dess hälsa förbättras eller att det överlever som individ.”[23]

    ”Det är omoraliskt att producera mänskliga embryon som skall utnyttjas som tillgänglig biologisk materia.”[24]

    ”Vissa försök att göra ingrepp på kromosomerna eller den genetiska arvsmassan är inte av terapeutisk art utan vill producera mänskliga varelser som väljs ut efter kön eller andra förutbestämda kriterier. Sådana manipulationer strider mot den mänskliga personens värdighet, dess integritet och dess identitet”, som är unik och inte kan upprepas.

    Svara
  • 7 november, 2016 kl 22:59
    Permalink

    Emma Hällbacka tog upp frågan kring Bibeln, tolkningen av den och att den skulle vara full av fel. Så här säger Kyrkan om hur man ska läsa den Heliga Skrift:

    09 I den heliga Skrift talar Gud till människor på människors sätt. För att rätt tolka Skriften måste man vara uppmärksam på vad de mänskliga författarna verkligen har velat framhålla och vad Gud har velat uppenbara genom deras ord.[13]

    110 För att nå fram till de heliga författarnas mening måste man ta hänsyn till omständigheterna i deras tid och deras kultur, den litterära framställningens former, de sätt att tänka, tala och berätta som var i bruk under denna tid. ”Sanningen meddelas och uttrycks på olika sätt i texter som i olika bemärkelser är historiska eller profetiska eller poetiska eller tillhör andra litteraturarter.”[14]

    111 Men eftersom den heliga Skrift är inspirerad, så finns det en annan princip för en rätt tolkning som inte är mindre betydelsefull än den vi nyss har talat om. Utan denna skulle Skriften förbli död bokstav: ”Den heliga Skrift bör läsas och tolkas i samma anda (den helige Ande) i vilken den blivit skriven”.[15]

    Andra Vatikankonciliet visar på tre kriterier för en tolkning av Skriften som stämmer överens med den Ande som har inspirerat den:[16]

    112 1. Först skall vi rikta stor uppmärksamhet mot ”hela Skriftens innehåll och enhet”. Ty hur olika böckerna som bildar Skriften än må vara varandra, är Skriften en enhet med tanke på Guds plan, som har Kristus Jesus som sin mitt och sitt hjärta, en plan som blivit uppenbar sedan Kristi påsk.[17] [128; 368]

    Med Kristi hjärta[18] menas den heliga Skrift som låter oss lära känna Kristi hjärta. Detta hjärta var tillslutet före Kristi lidande ty Skriften var dunkel. Men Skriften har öppnats efter detta lidande, ty de som sedan dess har fått insikt i den kan se och urskilja på vilket sätt de profetiska utsagorna skall tolkas.[19]

    113 2. Sedan skall vi läsa Skriften ”i kyrkans levande tradition”. Enligt ett talesätt från kyrkofäderna läses Skriften bättre i kyrkans hjärta än enbart genom att man använder sig av dess rent materiella uttryckssätt.[20] Ja, kyrkan bär i sin tradition det levande minnet av Guds levande Ord, och det är den helige Ande som ger henne den andliga tolkningen av Skriften (”i enlighet med den andliga mening som Anden ger kyrkan som gåva”).[21] [81]

    114 3. Och slutligen skall vi ta hänsyn till ”trosanalogin”.[22] Med ”trosanalogi” menar man sambandet mellan de olika trossanningarna och deras inbördes sammanhang i hela uppenbarelseplanen. [90]

    Skriftens betydelse

    115 Enligt en gammal tradition kan man skilja mellan två slags betydelse i Skriften: den bokstavliga och den andliga betydelsen. Den senare är ytterligare indelad i allegorisk, moralisk och anagogisk betydelse. Den djupa samstämmigheten mellan de fyra betydelserna ger en fast grund för hela rikedomen för en levande läsning av Skriften i kyrkan:

    116 Den bokstavliga betydelsen: det rör sig här om den betydelse som Skriftens ord har och som exegeten når fram till genom att använda sig av sina regler för en riktig textinterpretation: ”Alla betydelser i den heliga Skrift stöder sig på den bokstavliga innebörden”.[23] [110-114]

    117 Den andliga betydelsen: tack vare enhetligheten i Guds frälsningsplan kan inte bara Skriftens betydelse utan också de ting och händelser den talar om bli tecken. [1101]

    1. Den allegoriska betydelsen: vi kan erhålla en djupare förståelse av händelserna i det att vi inser deras innebörd i Kristus: sålunda är övergången över Röda havet ett tecken på Kristi seger och dessutom, i ett längre perspektiv, också på dopet.[24]

    2. Den moraliska betydelsen: de händelser som Skriften berättar om skall leda oss till att handla rätt. De har skrivits ned för ”vår undervisning” (1 Kor 10:11).[25]

    3. Den anagogiska betydelsen: På samma sätt är det möjligt att se den eviga innebörden av tingen och händelserna, så att de leder oss fram (grekiska: anagoge) till vårt himmelska hemland. Så är kyrkan på jorden tecken på det himmelska Jerusalem.[26]

    118 En medeltida vers (distikon) sammanfattar innebörden av de fyra betydelserna:

    ”Littera gesta docet, quid credas allegoria,
    Moralis quid agas, quo tendas anagogia.”

    [Bokstavens mening ger upplysning om händelserna, allegorin undervisar om vad man skall tro, den moraliska meningen om vad man skall göra, anagogin om vart man skall sträva.][27]

    119 ”Det åligger exegeterna att efter dessa regler arbeta på en djupare förståelse och återgivning av den i den heliga Skrift liggande innebörden. Därmed mognar, tack vare sådana vetenskapliga förarbeten, kyrkans urskillningsförmåga. Allt som har med Skriftens utläggning att göra faller ytterst under kyrkans dom, och kyrkans av Gud givna uppdrag och tjänst är att bevara Guds Ord och utlägga det.”[28] [94]

    Svara
  • 8 november, 2016 kl 12:04
    Permalink

    Mycket bra skrivet!
    Även dina kloka o sansade svar på kommentarer.
    Det här är oerhört svåra frågor, det gissar jag du o jag är överens om, men samtidigt enkelt på annat sätt.
    Det finns ingen annan start på ett mänskligt liv än vid befruktningen, det tror jag egentligen ingen kan säga annat om. (Vetenskapen gör det ju iaf inte.) Vi som försöker följa Gud inser att människovärdet finns där från samma ögonblick. Det är en (om än inte ”färdig”) människa som inte får leva när en abort görs.
    Om det sedan går att försvara eller ej, det hänger väl på vilken tro man har. Som du skriver dock – människorvärdet kan vi inte förändra med politiska eller andra beslut. Det är givet av Gud.
    Tack!

    Svara
  • 9 november, 2016 kl 12:08
    Permalink

    Detta är en av anledningarna att alla icke troende kristna borde gå ur kyrkan så snart som möjligt så vansinnet tar stopp nån gång.

    Svara
    • 11 november, 2016 kl 14:02
      Permalink

      Kan man ens vara icke-troende och kristen? Men men oavsett vad så är det inte mig emot om icke-troende går ur kyrkan.

      Svara
  • 10 november, 2016 kl 17:18
    Permalink

    Hej! Tänkte bara fråga en grej – jag som då gjort inte mindre än två aborter, utan våldtäkt – bara rätt och slätt för att jag helt enkelt inte är speciellt sugen att skaffa barn. Vad kommer hända med mig nu då? Ska jag förbereda mig på ett inträde i helvetet efter livets slut?

    Vill också tillägga att jag har all respekt för religioner och tro men det som gör mig så jävla förbannad är denna syn som jag upplever att till exempel du har på dig själv – att ni alla troende är lite bättre och mer upplysta än alla andra. Går inte riktigt ihop med er fasad av att ”alla är lika mycket värda”? Att ta sig någon slags frihet att läxa upp sina medmänniskor och mena på det enda rätta är det som ni tror på är så långt ifrån ”alla människor lika värde” som man kan komma.

    Men vad vet jag? Jag har ju gjort två aborter och är väl enligt dig vilseledd.

    Precis som jag hoppas du har hittat rätt i ditt liv kunde man ju hoppas att du respekterade mitt liv och mina beslut.

    Svara
    • 11 november, 2016 kl 14:31
      Permalink

      Jag beklagar att du har känt dig nödgad att göra två aborter. Gud känner dina anledningar och alla vägar du någonsin gått på, vilket jag inte gör. Inte ett endaste dugg. Jag har absolut ingen rätt att döma dig. Dömer jag dig så dömer jag bara mig själv. Bara Gud kan döma dig. Frågan är om du vill ha Jesus som din försvarare den dagen domen faller? Har du bett till honom någon gång? Skulle du kunna tänka dig att göra det?

      Gud kommer att döma oss för våra synder. Men erkänner man Jesus som Guds son och som världens frälsare, och ber man om förlåtelse till honom, så har redan tagit straffet för våra synder och vi kommer inte att straffas. Hänger du med?
      Men inte nog med det. Han har också lovat att om vi uppriktigt söker honom så kommer vi att få ett nytt liv, bli en ny skapelse, och han kommer hjälpa oss och gå med oss till tidens slut. Detta är något som jag har fått uppleva och upplever.

      Jag har ingen aning om vad som kommer hända med dig, men jag kan åtminstone tala om för dig att Gud älskar dig, har känt dig sen redan före du formades i livmodern, och att du genom Jesus kan återförenas i gemenskap med Honom, han som längtar efter dig just nu.

      Jag vet inte hur flummigt du tycker att det är egentligen men… tänker att det ändå är värt att säga. Vi kristna påstår verkligen inte att vi är bättre än alla andra. Det som har hänt är att vi har del i något underbart som vi vill dela med alla andra. Sen är vi väl olika bra på att förmedla det bara. Och ibland är vi till och med jättebra på att förmedla det, men eftersom det skiljer sig så mkt från världens sätt att tänka så vill inte alla lyssna. Och så är det ba. Man kan inte tvinga nån.

      Svara
      • 14 november, 2016 kl 17:11
        Permalink

        Hej!
        Nej tack jag kan försvara mig själv utan Jesus hjälp.
        Ja jag har bett många gånger då hela min familj tidigare var troende men sen kom vi på att ”det här är ju galenskap” och valde att gå ur kyrkan.

        Nu lever vi som vi tycker känns bäst för oss utan att döma andra människors val eller lägga sig i andra människors beslut. Rekommenderar dig att prova samma sak. Tror inte Gud gillar dömande människor med pekpinnar.

        Återigen – jag respekterar fullt ut om man inte själv är beredd att gå igenom en abort men det här skuldbeläggandet av andra kvinnor är osmakligt.

        Svara
        • 14 november, 2016 kl 23:46
          Permalink

          Ja det är ju upp till var och en att tro vad de vill och att lämna diverse kyrkor om de inte trivs och så vidare. Det handlar inte om tvång här. Det handlar om en världsbild där foster har människovärde och är långt mycket mer än cellklumpar, och där det finns en tanke och ett enormt hopp för var och en, oavsett vad man tagit för beslut eller tvingats till eller gjort tidigare i livet, eller vad det nu kan tänkas vara.

          Jag sätter punkt här men tackar för dina kommentarer.

          Svara
  • 11 november, 2016 kl 10:44
    Permalink

    Barnmorska och kristen.

    Jag hamnade här av en ren slump och brukar aldrig kommentera men jag känner att jag måste få ge en annan synvinkel på detta.

    Jag blir orolig när vi kristna ger oss in i debatter som denna och anser oss ha det rätta svaret för att vi tror/vet att Gud har sagt att det ska vara på ett visst sätt. Jag förstår dina argument men anser inte att vi har rätten att döma kring den här frågan. Jag har träffat många kvinnor som har gjort eller vill göra abort, det är ett utav de svåraste besluten en kvinna kan stå inför. Men trots att någon väljer att göra abort så ifrågasätter jag aldrig orsaken, för jag har inte rätt att döma om det beslutet är rätt eller fel. Att förbjuda abort kommer inte bidra till att det slutar ske, det finns studier och fakta som visar på att det görs illegala aborter som kan vara livsfarliga och skada kvinnan och även hennes förmåga att skaffa barn i framtiden. Jag upplever att jag som kristen inte kan vara emot abort, jag skulle kunna ställa detta i kontrast med att vi då t ex inte ska hjälpa ett för tidigt fött barn med den medicinska kunskap vi har utan låta barnets eventuella liv bero på guds vilja. Vi har fått kunskap och möjligheten att använda den av Gud och att då inte göra det är för mig helt orimligt….

    Jag tror istället för att vi ska lyckas minska antalet aborter så krävs det att vi både i samhället och att framförallt kyrkan börjar prata mer öppet om samliv och hur man skyddar sig för att inte bli oönskat gravid. Jag upplever att många både män och kvinnor tänker på abort som en preventivmetod och trots att det finns säkra preventivmetoder så väljer man bort det och lever lite i den naiva tron om att man inte kan blir gravid. För trots om jag tror på att Gud har en plan med allt så kan sex mellan en man och kvinna leda till en oplanerad graviditet, och jag tror inte Gud vill att vi ska sluta ha sex för att inte behöva göra abort utan han har gett oss kunskap, redskap och metoder som hjälper oss att kunna njuta av sex utan att riskera att bli oönskad gravid. Jag tycker att debatten kring rätten till abort borde i stället handla om att våga prata om att skydda sig och att kyrkan börjar acceptera att vi har sex inte bara för att fortplanta oss utan även för att njuta och bejaka sin sexualitet!

    Svara
  • 11 november, 2016 kl 22:52
    Permalink

    Så vad tycker du om Mike Pence, som förmodligen blir utrikesminister i USA? Såhär skriver DN om honom:
    ”…men också försökt införa en av de mest långtgående abortlagstiftningarna i USA, där abort också på genetiskt skadade foster förbjöds och där aborterade foster måste kremeras och begravas. Den lagen blockerades dock av Högsta domstolen.”

    Svara
  • 12 november, 2016 kl 09:07
    Permalink

    Bra inlägg. Många av mina tankar har också förändrats sen jag blev kristen, inte bara om abort men om det mesta.
    Någon skrev att vissa barn som föds är oönskade. Men jag kan säga att inget barn är oönskat för Gud vill ha alla människor. Det är bara vi som dömer vem som ska få leva och vem inte, vem ska ha det bra och vem inte.

    Svara
    • 12 november, 2016 kl 12:36
      Permalink

      Hur ser du på att den lagstiftning vi har idag möjliggör säkra aborter, jämfört med hur det varit förr och fortfarande är i andra delar av världen, där aborter utförs på svarta marknaden eller i hemmet?

      Svara
      • 16 november, 2016 kl 13:49
        Permalink

        Säkra aborter finns inte då aborter är designade för att minst en person ska dö. Men om du menar vad som är bäst, en abort där två dör eller en abort där en dör, så är en abort där en dör att föredra, tänker jag. 🙁

        Svara
    • 16 november, 2016 kl 11:01
      Permalink

      ”Gud vill ha alla människor”
      Problemet är väl då att ”gud” inte tar hand om barnet!?
      Den lilla varelsen som inte valt att komma till världen, ligger där med sin ensamstående mamma som är arbetslös, pank och ingen i sin närhet.
      Är det inte då bättre att inte ens sätta denna lilla bebis till världen?
      Hur det än är, så kan inte ”gud” se till att allt blir som NI tänker er.

      Svara
      • 16 november, 2016 kl 13:34
        Permalink

        Ja Gud vill ha alla människor och han vill inte att vi ska göra som VI tänker när vi tänker att vi ska döda folk för att ”göra slut på deras elände”. HAN har ju lovat att göra slut på vårt elände men hans räddning är inte döden utan hans räddning är livet. Jag tycker att det är så himla olustigt när folk tar människor som lider som exempel och säger ”det bästa vore om dessa lidande människor inte fanns”. För det är ju det du gör, inser du det?

        Svara
  • 12 november, 2016 kl 16:16
    Permalink

    Behovet av frälsning är uppenbart stort för många som har kommenterat här, mängden av hat och ondska som florerar fritt och ohindrat mot en annan bara för att denne står upp för människolivets värde är minst sagt beklagligt.

    Synden äter upp vårt land, men ju mer mörkret faller desto starkare skiner ljuset. Och det ljuset som kommer från Herren kan inte utsläckas.

    Vi som är Guds barn ska inte bli missmodiga eller förvånade över att gudlösa människor hatar oss för att vi står upp för rättfärdigheten. Men det är klart att det inte är så skoj, man är trots allt bara människa än så länge. Men, om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss?

    ”Bröder, var inte förvånade över att världen hatar er.” – 1 Johannesbrevet 3:13

    Svara
  • 13 november, 2016 kl 21:48
    Permalink

    Oupphörligt intressant hur guds vilja ofta tycks vara väldigt tydlig kring saker som begränsar kvinnors möjligheter att leva sina egna liv på sina egna villkor…

    Jag är egentligen inte intresserad av att försöka diskutera abortens eventulla moraliska förkastlighet – det hela kommer alltid att falla tillbaka på att vi utgår från helt olika premisser. Om jag varit troende kristen och tillmätt bibeln någon som helst faktisk auktoritet och ändå kommit fram till en annan slutsats så hade det funnits något att diskutera liksom.

    Jag skulle dock gärna diskutera abortförbud.

    Min personliga åsikt är att det bör likställas med grov misshandel att under några som helst omständigheter tvinga någon att genomgå det psykiska och fysiska trauma som graviditet och förlossning innebär. Att förbjuda abort handlar inte om att likställa två livs värden med varandra (om man nu alltså anser foster vara liv), utan om att rent generellt värdera den ena sortens liv, fostrets, högre än den andra sortens liv, kvinnans.

    Tyck gärna att abort är mot guds vilja, predika det gärna, men håll det borta från lagböckerna. Nu vet jag inte vad du eller någon annan här tycker ang lagstiftning kring abort, men känns det meningsfullt för er att övertyga kvinnor att inte göra abort så kan väl en lämplig strategi vara att försöka förmå dem att ”se ljuset” medelst diskussion. Då menar jag inte den typ av vidriga mobbningsbeteenden som förekommer t ex vid amerikanska abortkliniker, utan faktisk, respektfull diskussion (vilket du, Sonja, ändå verkar försöka göra här, så kudos för det).

    Det svåra med att försöka kompromissa med två helt skilda världsbilder är ju just att vi aldrig riktigt kommer nå fram till varandra. I allmänhet, dock – tror man sig sitta på sanningen, så bör ju andra också kunna hitta den. Är förmodligen mer effektivt att försöka leda dem dit än att tvinga andra att på extremt långtgående sätt anpassa sina egna liv efter en världsbild de inte delar. Särskilt när denna tvångsanpassning är potentiellt skadlig eller direkt livsfarlig.

    Svara
    • 13 november, 2016 kl 23:55
      Permalink

      Ja jag håller med dig i väldigt mycket här. Man kan inte tvinga sin tro på någon. Man kan förmedla sin tro, visa sin tro, berätta om sin tro, men man kan inte lagstifta in en visshet om det man inte ser.

      Svara
  • 15 november, 2016 kl 11:20
    Permalink

    Justin beiber skulle ha aborterats om mamman hade lyssnat på flera av era argument som människor runt omkring henne gav henne när hon var gravid! Vi har ingen rätt att dömma ut en människa/foster, vad den inte kan bli, vad den inte kan uträtta, hur mycket den kommer lida och göra följande bedömning: Du får inte ens en chans att leva, än mindre lyckas i livet. Du som lever….. Skulle du vilja att din mamma aborterade dig? Är du tacksam för Livet? Låt då någon annan få chansen att också vara tacksam för chansen att få leva!
    https://youtu.be/NIsnVhsUhMU
    Detta klipp är på Nick, som varken har armar eller ben. Men han är tacksam för Livet. Hur många storslagna människor har inte kommit från fattiga förhållanden, för många syskon, för unga föräldrar. Livet måste har prioritet över omständigheterna annars kan vi ju lika gärna döda oss själva så fort vi kommer i en svår situation. Applicera då samma synsätt på dina omständigheter som på en barn i magen. Döden är den bästa vägen …!? Vakna kära nån!

    Svara
  • 16 november, 2016 kl 22:00
    Permalink

    Låt mig gissa vad som kommer härnäst: ”såhär har min syn på homosexualitet ändrats sedan jag blev kristen” eller varför inte ”såhär har min syn på räkfrossa ändrats sedan jag blev kristen”! VÄNTAR MED SPÄNNING SONJA.

    Svara
    • 8 december, 2016 kl 00:55
      Permalink

      En del av det glada i de glada nyheterna om Jesus är att det är helt OK att ha räkfrossa. Åtminstone för de som gillar räkor, jag tycker att de är så där (jag är till och med lite allergisk) men i alla fall. Vi får äta vad vi vill.

      ”Ingenting som utifrån går in i människan kan göra henne oren, men det som går ut ur människan, det orenar henne.”
      När han hade lämnat folket och kommit hem, frågade hans lärjungar vad han menade med denna liknelse.
      Han svarade dem: ”Är ni också oförståndiga? Inser ni inte att det som utifrån går in i människan inte kan göra henne oren, eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?”
      Därmed förklarade han all mat för ren.
      Och han tillade: ”Det som går ut ur människan, det gör henne oren.
      Ty inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, högmod och dårskap.
      Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.” Mark 7:15-23

      Svara
      • 19 december, 2016 kl 11:44
        Permalink

        och ”såhär har min syn på homosexualitet ändrats sedan jag blev kristen”?

        Svara
  • 17 november, 2016 kl 17:32
    Permalink

    Är det här enbart personliga åsikter eller anser du att abort borde var olagligt?

    Svara
  • 22 november, 2016 kl 00:07
    Permalink

    Jag är för kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar. Jag tror knappast att en enda abort har gjorts lättvindigt. Vi måste lita på varandras omdöme att bestämma över sina egna liv och kroppar och inte döma de medmänniskor som blivit gravida och verkligen inte känt sig kunna gå vidare med graviditeten. Även om fostret är ett liv så är det ju som andra påpekat ett liv som ännu inte har något medvetande och som inte klarar sig utanför kvinnans kropp.
    Du kanske inte kan känna dig in i andras känslor utifrån dina livserfarenheter men du kanske också skulle kunna hamna i en sits där blotta tanken på att föda barnet känns omöjlig eller Livsraserande. Det är lätt att man tror i förväg att man vet hur allt är och borde vara, men så händer livet och man omprövar sina värderingar. Du säger att du inte dömmer men nog måste du se att ditt blogginlägg stämmer in i en kör där kvinnors val fördöms? Det är skillnad på att säga ”jag skulle aldrig göra abort” och ” jag är emot abort”

    Svara
    • 7 december, 2016 kl 07:46
      Permalink

      Det är även skillnad på att säga ”jag är mot abort” och ”kvinnor ska inte få bestämma över sina egna kroppar”.

      Svara
  • 25 november, 2016 kl 09:51
    Permalink

    Men WHAT, är det här på riktigt??? Har inte varit inne på din blogg på flera år, måste säga att jag inte känner igen mig… Är det ett av dina sociala experiment, som när du twittrade om ”vad är grejen med judar”, eller är det på riktigt? Blir helt mörkrädd när jag läser den här texten. Du är ju feminist? Fatta hur enormt mycket mänskligt lidande som finns i samhällen som inte tillåter abort. Vill gud det? Vill gud att en fattig kvinna i en kåkstad ska föda tio barn som hon inte kan försörja? Vill gud att någon som inte vill föda ett barn ska föda ett barn? Varför?

    Jag delar inte din uppfattning på en enda punkt – jag tycker att kvinnor ska ha rätt att helt och hållet bestämma själva hur många barn de ska bära och föda, ogillar våldtäktskortet och tycker att den argumentationen är lite infantil – men skulle du på riktigt säga till en person som blivit våldtagen och gravid: ”Skitsvårt verkligen ur mänsklig synvinkel. Men Gud lovar att upprätta och befria dig.” Det är ju inte ens ett svar?

    Svara
  • 29 november, 2016 kl 04:46
    Permalink

    Iochmed att folk i kommentarsfältet redan summerat mina egna åsikter om ämnet (stödjer abort, vilket du antagligen redan vet), så kändes det vettigare att länka till denna låt från bojack horseman https://youtu.be/k3MKSqUTr-A

    Svara
  • 21 januari, 2017 kl 16:27
    Permalink

    Tack Sonja för att du tagit dig tid att svara med kärlek och tålamod.
    Frågor som visar att många blivit starkt berörda och kanske därför missar att du inte någonstans skrivit att du är för ett förbud utan gång efter annan skriver motsatsen.
    Tycker det Annlei skrev var bra och tycker det Fanny skrev om teodice var jättefint och något jag kommer att citera eller parafrasera.
    Det Jonas M skrev till Emma var bra men med ”Kyrkan”, menas då den romersk-katolska kyrkan?

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *