Så har mina närstående reagerat (läsarfrågor)

Fick några frågor i en kommentar:

Läsarfråga

Jag tänker att jag svarar på dem en och en.

Har du haft gudstro tidigare eller kom det här med frälsningen som en ”blixt från ovan”?

Jag trodde på en gud som jag hoppades var intelligent och kärleksfull och brydde sig om mig personligen, men jag hade börjat tvivla på det. Jag kunde inte riktigt tro på Bibelns Gud i alla fall då jag likt så många andra var rädd för att han var en otäck surgubbe, och även om jag gillade Jesus så trodde följaktligen inte riktigt på honom heller. Jag hade bett många gånger, men jag hade aldrig adresserat Jesus specifikt som den man lär känna i Bibeln och jag hade aldrig gett mig själv och mina bekymmer till honom. Första gången jag gjorde det så blev jag frälst och det hade jag absolut inte väntat mig. Tror ingen annan i min närhet hade kunnat ana att jag skulle bli frälst heller. Ja det skulle vara min kristna kompis då i så fall.

Och så undrar jag hur dina närstående har reagerat? 

De har inte reagerat så mycket. Vi har knappt pratat om det (de flesta av mina närstående bor många mil bort). Men det verkar i alla fall som att de inte har nåt ”emot” det,  men att det kanske är lite konstigt för en del av dem och att de inte vet hur de ska närma sig det. Men också att det är rätt spännande. Vad det gäller min sambo fattade han nog inte vad som hände i början men nu har han vant sig och det tror jag alla mina närstående kommer att göra.

Samt hur du tänker kring barnen. Är de med i kyrkan osv? 

De får bestämma själva om de vill följa till kyrkan eller inte, de är så pass stora och skulle jag pressa eller tjata så skulle de bara förknippa kyrkan med tvång och elände. Det brukar bli så att en av dem följer och den andra stannar hemma. Men annars hemma i vardan så pratar vi rätt ofta om tron och såna saker.

Vilken kyrka tillhör du och varför blev det just den? 

Jag går till Kastalakyrkan som tillhör Svenska kyrkan. Den blev det för att den ligger närmast, vilket är rätt typiskt mig. Jag vill inte gå långt för då kan jag ju nöta ut höfterna eller nåt.  Sen gick jag där på öppna förskolan också när barnen var små så lokalerna var inte helt okända för mig.  Jag ”fångades upp” snabbt på Kastala och trivs bra där för stämningen är väldigt mjuk och fin och alla har varit väldigt omtänksamma och välkomnande.
Första gången jag var på mässa där kom en kvinna direkt till min undsättning och hjälpte mig hänga med i momenten i programmet.

Har även varit på Pingstkyrkan i Kungälv och den tycker jag också känns himla bra. Jag gillar musiken och att gudstjänsterna där är spontana och dynamiska. Man följer inget program och säger inte fraser som man lärt sig utantill och det gillar jag. Även den här församlingen var väldigt snabb på att se mig och ”fånga upp” mig i min nybörjarförvirring (de lägger förresten ut alla sina gudstjänster här om ni vill lyssna).

Jag gillar båda kyrkorna och brukar försöka gå till Pingst åtminstone en söndag i månaden, men det blir ju att jag dras mer mot Kastala.

Sen är ett av barnen är med i verksamhet på Equmeniakyrkan som också verkar vara en fin församling.

Så kort och gott: Kungälv har många bra kyrkor men det är till Kastala jag går.

5 åsikt på “Så har mina närstående reagerat (läsarfrågor)

  • 28 mars, 2016 kl 16:44
    Permalink

    För mig har det inte varit helt lätt att hitta en kyrka som jag tyckte predikade Jesus enligt Bibeln. Men Gud har lett mig till en som heter Korskyrkan där jag varit medlem sedan december. Har en jättebra pastor och kyrkan är en enorm välsignelse. Ofta har jag tyckt att världen och kyrkan varit en och samma mer eller mindre, detta kan vara svårt för utomstående att förstå, men världen fick jag liksom nog av när jag levde av och i den. Vilket jag i och för sig fortfarande gör, men den som förstår, låt honom förstå. =)

    Svara
    • 28 mars, 2016 kl 17:25
      Permalink

      Jag förstår vad du menar 🙂 det här att kyrkan och världen verkade samma är en stor anledning till att jag inte sökte mig till kyrkan tidigare.

      Svara
  • 29 mars, 2016 kl 20:26
    Permalink

    Hej Sonja!
    Jag är ateist men tycker det är intressant att följa dig som nyfrälst. Väldigt exotiskt för någon så oreligiös som jag men kul att du förklarar så mycket. Så du känns som en bra person att fråga om sånt jag undrar om hur det är att vara kristen. Till frågan!

    Som icketroende tänker jag att olika folk har skapat olika religioner (tillsammans och över lång tid) och att de är lite olika uttryck för ungefär samma mänskliga känslor och behov av förklaringar och högre mening och sådär.

    Hur ser du på andra religoner? Det känns som att du är rätt tydlig med att det är Bibelns Jesus (och Gud) som gäller så det verkar inte vara att andra religioner är lite samma lika. Har de letat men hittat helt fel? Och av alla religioner, varför skulle just kristendomen (den protestantiska versionen?) vara den rätta?

    Svara
  • 4 april, 2016 kl 10:58
    Permalink

    Det är så spännande att läsa om din frälsning, särskilt som du lyckas växla mellan humor och (i brist på bättre ord) eufori över kärleken till Jesus. Tack för att du vill dela med dig!
    Kramar

    Svara
  • Pingback: Läsare funderar: "Tidigare var du väldigt rolig" -

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *