Så har mina närstående reagerat (läsarfrågor)

Fick några frågor i en kommentar:

Läsarfråga

Jag tänker att jag svarar på dem en och en.

Har du haft gudstro tidigare eller kom det här med frälsningen som en ”blixt från ovan”?

Jag trodde på en gud som jag hoppades var intelligent och kärleksfull och brydde sig om mig personligen, men jag hade börjat tvivla på det. Jag kunde inte riktigt tro på Bibelns Gud i alla fall då jag likt så många andra var rädd för att han var en otäck surgubbe, och även om jag gillade Jesus så trodde följaktligen inte riktigt på honom heller. Jag hade bett många gånger, men jag hade aldrig adresserat Jesus specifikt som den man lär känna i Bibeln och jag hade aldrig gett mig själv och mina bekymmer till honom. Första gången jag gjorde det så blev jag frälst och det hade jag absolut inte väntat mig. Tror ingen annan i min närhet hade kunnat ana att jag skulle bli frälst heller. Ja det skulle vara min kristna kompis då i så fall.

Och så undrar jag hur dina närstående har reagerat? 

De har inte reagerat så mycket. Vi har knappt pratat om det (de flesta av mina närstående bor många mil bort). Men det verkar i alla fall som att de inte har nåt ”emot” det,  men att det kanske är lite konstigt för en del av dem och att de inte vet hur de ska närma sig det. Men också att det är rätt spännande. Vad det gäller min sambo fattade han nog inte vad som hände i början men nu har han vant sig och det tror jag alla mina närstående kommer att göra.

Samt hur du tänker kring barnen. Är de med i kyrkan osv? 

De får bestämma själva om de vill följa till kyrkan eller inte, de är så pass stora och skulle jag pressa eller tjata så skulle de bara förknippa kyrkan med tvång och elände. Det brukar bli så att en av dem följer och den andra stannar hemma. Men annars hemma i vardan så pratar vi rätt ofta om tron och såna saker.

Vilken kyrka tillhör du och varför blev det just den? 

Jag går till Kastalakyrkan som tillhör Svenska kyrkan. Den blev det för att den ligger närmast, vilket är rätt typiskt mig. Jag vill inte gå långt för då kan jag ju nöta ut höfterna eller nåt.  Sen gick jag där på öppna förskolan också när barnen var små så lokalerna var inte helt okända för mig.  Jag ”fångades upp” snabbt på Kastala och trivs bra där för stämningen är väldigt mjuk och fin och alla har varit väldigt omtänksamma och välkomnande.
Första gången jag var på mässa där kom en kvinna direkt till min undsättning och hjälpte mig hänga med i momenten i programmet.

Har även varit på Pingstkyrkan i Kungälv och den tycker jag också känns himla bra. Jag gillar musiken och att gudstjänsterna där är spontana och dynamiska. Man följer inget program och säger inte fraser som man lärt sig utantill och det gillar jag. Även den här församlingen var väldigt snabb på att se mig och ”fånga upp” mig i min nybörjarförvirring (de lägger förresten ut alla sina gudstjänster här om ni vill lyssna).

Jag gillar båda kyrkorna och brukar försöka gå till Pingst åtminstone en söndag i månaden, men det blir ju att jag dras mer mot Kastala.

Sen är ett av barnen är med i verksamhet på Equmeniakyrkan som också verkar vara en fin församling.

Så kort och gott: Kungälv har många bra kyrkor men det är till Kastala jag går.

Jesus har uppstått! Hurra! #kristusäruppstånden

När jag gick i lågstadiet hade jag en lärarinna som ofta och gärna sjöng en låt med texten:

 ”Jesus har uppstått!
HURRA! HURRA!
Han lever! Han lever!
Han lever än!”

En torr tant som sjunger en torr tant-låt tänkte jag, och jag uppfattade henne nog inte ens som kristen utan bara som allmänt gammeldags och omodern.

Men låten var en sån där låt som fastnade i hjärnan och många många många gånger har jag gått omkring och trallat på den genom livet, men aldrig på allvar förstås, utan bara på skämt.

MEN NU!  Nu fattar jag!
Vilken härlig låt!
Så himla bra text!
Så katchig!
Så sann!

Jesus HAR uppstått!

Han lever!

Och han lever än!

HURRA! HURRA!

jesus_lever

 

Okej han återuppstod och åkte senare upp till himlen på ett moln. Men dog han inte efter att ha varit i himlen ett tag?  Typ att han levde gott där i 200 år (som ändå är rätt länge) och sen dog? 
Nej!

Vadå så han lever?
Ja! Och du kan få kontakt med honom bara genom att söka honom genom hans namn (som är Jesus *övertydlig*).

Är det sant? 
Jaa. Jag har själv kontinuerlig och pågående kontakt med honom och jag har träffat jättemånga som också har det. Han bor liksom inom oss och när vi samlas och pratar om honom och till honom så är det rätt tydligt att det är samma person som vi har att göra med.

Vad ska man göra när man söker honom då? 
För att han ska kunna hjälpa och bära dig och allt som är ditt så måste du ge honom makten över dig och ditt liv. Lite läskigt att ge honom makten över ens liv tycker vissa, men det tyckte inte jag när jag gjorde det eftersom min egna så kallade ”makt” över mitt liv var helt värdelös. Och jag hade dessutom sett vad han gjort för en av mina bästa vänner så jag anade att han måste vara väldigt god, klok och kompetent.

Vill du veta lite mer kring hur du kan gå tillväga så kan du läsa det här inlägget om att bli frälst. 

PS. Heja alla tanter som går omkring och trallar på såna här sånger! DS.

Lästips: 5 spännande saker som jag hade missat med kristendomen

 

Påskfirandet är i full rulle!

Nu är det påsk och den firar jag i Kungälv medan resten av södra Sverige åker upp till sina släktingar i Norrlands inland. Där är det jättevackert nu. Solen skiner och snön gnistrar som tusen miljoner diamanter!

De som inte har släktingar där uppe borde verkligen skaffa några, eventuellt ge sina egna släktingar släktingar där genom att flytta dit själva.

vilhelmina kommun

Nu vet jag inte hur detta lyckades spåra ut till kommunreklam men så blir det ibland.

Påsken är som ni kanske vet en stor kristen högtid och jag förstår nu att många kristna har att göra under påsken. Det är mässor och bön och lovsång och allt möjligt som liksom kulminerar runt om i olika kyrkor.

Jag upptäcker kyrkligt påskfirande steg för steg. Jag har haft skitdålig koll på hur påsken firas (utöver påskris med fjädrar i) så jag är som ett ”barn på julafton” i brist på bättre uttryck.

Nu ska jag ta och cykla en sväng till  den där kyrkogårn och sen ta en sväng i skogen med familjen. Efter det ska vi måla ägg med deras farmor och äta slibbig burksill. Jag är så kass på traditioner men såvitt jag vet är det sånt man gör.

Helst skulle jag förstås vilja gå omkring i skogen med en korg fylld med ägg och se påskigt äppelkäck ut med huckle och en ko. Men då jag inte är bondmora år 1877 så går vi en promenad längs elljusspåret med hunden i stället. Eventuellt arm i arm iklädda hucklen.

För min del blir det mässa senare under kvällen. Det ska tydligen vara något alldeles speciellt enligt rykten.

Glad påsk!

För 3 år sen: Gud förstör inte en stol

Jag har en app som uppdaterar mig med vad jag skrev på sociala medier för åratal sen.

Så här såg det ut för mig för tre år sen:

trasig stol

 

För tre år sen bodde jag själv med barnen, vi hade ingen tillgång till bil och ekonomin var inte sådär jättemycket på topp. Så när en av våra stolar föll sönder som ett plockepinn så kändes det förstås lite jobbigt.

Men…

hel stol

… det ordnade sig rätt snabbt.

För tre år sen skrev jag det där mest på skämt.

Men när jag ser ser tillbaka på mina uppdateringar genom åren så syns det att Gud och Jesus fanns rätt närvarande i mina tankar redan då, om än inte riktigt på samma sätt som de finns närvarande där idag.

jesus linne

Läs i Dagen om det viktigaste beslutet och den största upptäckten

Förra veckan träffade jag Dagen-journalisten Therese Peterson på Smyrnakyrkan i Göteborg. Vad som blev av det mötet kan ni läsa här (länk till nätupplagan). Där finns en video också (länk till klippet på dagen-tv).

tidningen dagen

Du kan läsa mer om man kan bli frälst i det här inlägget.

Så blev jag frälst (läsarfråga)

Jag fick den här kommentaren som jag tänker att jag ska svara på:

hur-jag-blev-fracc88lst

För det första tack för kommentaren!

Det var många saker som ledde fram till att jag blev kristen just när jag blev kristen. Det var som att det var jättemånga trådar i mitt liv som korsades just när jag blev det, och när jag ser tillbaka på det hade det nästan varit konstigt om jag inte blivit frälst just då.

Jag har försökt göra en illustration här som beskriver på ett ungefär hur jag menar.

frälst

När jag bestämde mig för att testa det här med Jesus så var det som att en process som pågått hela mitt liv äntligen fick chans att slå rot och jag vet att det här kan låta lite överdrivet mäktigt men det var som att Jesus själv och hela himlen jublade för mig när jag äntligen tog steget.knack knack

Det sägs att Jesus ständigt står och knackar på hjärtats dörr och att det enda man behöver göra är att glänta på dörren. Jag är helt övertygad om att det stämmer.

Gud hoppas på oss och han längtar efter oss hela tiden. Men det är först när vi själva genom uppriktig önskan släpper in Jesus som relationen med honom kan börja på riktigt (fast undantag finns, tex aposteln Paulus).

Men det kan behöva hända en hel del innan man kommer till punkten då man börjar hoppas och tro att bibelns Gud kanske är verklig och god och vill en väl trots allt.

Och det kan krävas ganska många misslyckade försök att finna mening och frid i själen på andra sätt innan man vänder sig till Jesus.

Men oavsett hur och hur snabbt man kommer till punkten  så är det egentligen väldigt enkelt att bli frälst.

allskit1

Jag gjorde det genom att be högt för mig själv hemma.

I bönerna gav jag Jesus makten över mig och mitt liv.  Jag sa även åt alla mina demoner att försvinna eftersom jag är med Jesus nu.

Sen var det klart. Efter det blev jag född på nytt och kristen.

Jag har läst och hört om massor av människor som kommit till tro i kyrkor och församlingar där kristna har bett för dem, och det passar en del men det hade nog inte passat mig. Jag har svårt att se hur jag skulle ha kunnat våga mig till en kyrka i det skick jag befann mig i (social fobi) för att sen sitta och be till Jesus tillsammans med okända, och jag hade tjutit av skräck om nån till exempel frågat om jag skulle vilja ha förbön eller handpåläggning.

hand nej

Och det här visste förstås Gud så för mig fick det ske på ett sätt som var tillgängligt för mig. Kyrkan fick jag gå till efter att jag kommit till tro och bön i grupp, handpåläggning och såna saker får jag lära känna i en takt som jag är helt bekväm med (gör aldrig nåt som ni är obekväma med!).

Jesus är oerhört mån om vår integritet och är det något som bryter din integritet så kan du vara säker på att det inte kommer från Jesus.

Tycker du att det jag pratar om låter lockande på nåt sätt? Vill du också ta emot Jesus?

Gör det.

Något jag inte visste innan jag blev kristen var hur viktigt det är att man talar med Jesus. Så be inte bara ”kära Gud” utan var noga med att adressera Jesus också för det är han som är vägen, det är genom hans namn som du måste gå.

Så här kan du göra:

Be högt eller lågt för dig själv (om du nu är själv). Du behöver inte knäppa händerna eller stå på knä när du ber utan du kan göra det ståendes och gåendes och du behöver definitivt inte prata nåt ”kyrkligt språk”. Är du en person som svär och raglar omkring med rumpan bar så är jag säker på att det inte är något hinder. Jesus kommer till dig precis där du är just nu, i all trasighet. Hur skulle det se ut om man skulle behöva ”bli hel” innan Jesus kom? Vad skulle man då ha honom till?

Personligen tyckte jag att det kändes konstigt att be, hade nån (utöver Gud) sett mig hade jag kanske skämts ihjäl, jag framstår ju helst som ganska cool. Men jag gjorde det ändå för jag hade ingenting att förlora på det.

Förslag till bön som du kan be (kopierade den här):
”Jesus, jag inser att det finns mycket i mitt liv som inte har varit bra och jag vill be dig om förlåtelse för det. Tack för att du gav upp ditt liv för min skull, för att jag skulle kunna bli fri från min skuld. Nu vill jag leva tillsammans med dig och mer och mer lära känna dig och leva efter din vilja. Tack för att du har lovat att ta emot mig när jag kommer till dig. Amen”

Du kan räkna med att han hört dig och att han är nära.

Och hur det känns verkar vara olika. Men oavsett hur det känns: sluta inte be. Och var ärlig. Tvivlar du till exempel så kan du berätta det och be honom visa dig sanningen. Har du känslor du skäms över och som du tror du måste göra dig av med för att vara ”fin nog” för Jesus, formulera dem och ge dem till honom, han är inte där för att du ska gömma grejer och skämmas. Tvärt om. Du är redan fin nog, och han finns där för att hela, rena och ställa saker till rätta. Inte för att du är ohelig utan för att du är helig och för att han vill ditt bästa.

Vill också vara noga att påpeka att det är viktigt att det är Bibelns Jesus som du vänder dig till när du ber. Jag vet att det finns MÅNGA skumma New Age-medium-idéer av Jesus  (tex i ”en kurs i mirakler”) men de är helt värdelösa och slöseri med tid. Kasta bort dem! Gör av med dem! Låt Bibelns Jesus ta plats. Han som på riktigt är Guds son, och inte nån ”idé” eller ”princip” om kärlek/annat.

falsk jesus

Känner du att du haft mycket kontakt med någon New Age-Jesus och vill vara säker på att det är den sanna och riktiga Jesus du ropar på, så adressera honom gärna specifikt med allt du vet om honom från Bibeln.

Exempel: ”Jesus i Bibeln, du som föddes av jungfru Maria i Betlehem, du som dog på korset för mina synder och sen återuppstod på tredje dagen, du som har förmågan att öppna ögonen på blinda, du som har makt att stilla stormen och som är vägen, livet och sanningen, nu lägger jag mig själv, och allt som hör till mig, i dina händer att göra vad du vill med. Amen”.

Ett kortare exempel: ”Jesus i Bibeln. Förlåt mig för allt ont. Jag vill lära känna dig nu. Can´t wait. Jag är din. Kom. Amen.” 

DET FINNS SÅ MÅNGA FORMULERINGSMÖJLIGHETER.

Dop då? 
Det får du ju också göra när du känner dig redo. Själv är jag barndöpt och det verkar vara väldigt olika hur folk gör. En del döper om sig som vuxna. Man kan i alla fall göra det var som helst där det är vatten. Det är viktigt att det sker för att man vill, och att det sker i Jesus namn.


Är det nån som läst allt det här och känner att du vill bli kristen så får du gärna skriva kommentar eller ett meddelande från det här formuläret om du vill att jag/fler ska be för dig. Du behöver inte skriva namn, Gud vet ju vem du är. Den här gruppen på fb tar också emot böneämnen (det är en öppen grupp så vem som helst kan se inläggen – kan va bra att komma ihåg för den som är blyg).

Jag vet att det fanns de som bett för mig innan jag blev kristen. Blir typ varm bara av tanken.

Avslutar inlägget med att säga att bli kristen är det absolut bästa som har hänt mig i hela mitt liv. Det är min största skatt.
/Sonja

Läs också: ”Varför får inte alla en omedelbar känsla av att bli frälsta?”

Övriga lästips:  ”jag är kristen nu” och ”5 spännande saker som jag missat med kristendomen”.

Jesus direkt, kan jag hjälpa till med något?

Kommer ni ihåg den där reklamen som gick på tv för 20 år sen som gick så här:

[Kvinna sitter framför dator med ögon lika pigga som ett marsvins. Hon har ett headset och telefonen ringer]

Kvinnan (hurtigt och med blicken riktad mot okänd punkt): Via direkt! Kan jag hjälpa till med något?

via direkt

Väldigt slagkraftig reklam. Påverkade en hel generation.

Jag fann i alla fall en bild med Jesus som jag tyckte påminde ganska mycket om den reklamen.

jesus direkt

jesusdirekt